Ta del av allt innehåll på Aktuell Hållbarhet
Starta din prenumeration

Prenumerera

Måndag06.07.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Klimat

White arkitekters nya strateg: Vad som krävs för hållbarhet på riktigt

Publicerad: 11 Augusti 2016, 14:24

Victoria Percovich Gutierrez, tidigare projektledare inom hållbar stadsutveckling i Malmö stad, är ny på tjänsten som hållbarhetsstrateg hos White Arkitekter. Här berättar hon om sin nya roll och hur hållbarhetsfrågorna utvecklas i branschen.


Ämnen i artikeln:

Social hållbarhet

Vad innebär din nya roll på White arkitekter?
– Jag ska fortsätta jobba med stadsutveckling, alltså lyfta hållbarhetsfrågor i stadsutvecklingsprocesser. Arkitektkontorens roll har förändrats över tid från att tidigare fokusera på att rita hus till att nu arbeta och driva breda stadsutvecklingsprocesser. Städer har samtidigt blivit allt mer komplexa system. Hållbarhetsarbetet har tyvärr inte riktigt hängt med och ofta pratar man fortfarande om miljöcertifierade byggnader och tekniska lösningar. Nu försöker vi bredda arbetet och slå samman den miljömässiga hållbarheten med social och ekonomisk hållbarhet. Vi vill ställa frågor som vem bygger man för? Var i staden bygger man och varför? För att få relevanta svar så måste man ta in ett bredare hållbarhetstänk i diskussionen.

Är du den första personen som har den här tjänsten hos White?
– White har många slags specialister inom både miljö och stadsutvecklingsfrågor, och även en grupp som har djup kunskap och erfarenhet inom social hållbarhet. Men jag tror att min bakgrund är lite annorlunda. Jag är ekonom och u-landsvetare som tidigare jobbat inom näringslivet, varit managementkonsult och jobbat med innovationsprocesser. Det är inte så många som har den bakgrunden och mittprocess- och näringslivstänk blir mer av ett komplement.

Vad är det som krävs för att städer ska bli mer socialt hållbara?
– En viktig sak som krävs är att fler inom samhällsbyggnadssektorn börjar jobba mer tvärsektoriellt. Man behöver fler yrkesgrupper och kompetenser om man ska lösa de här frågorna. Ekonomer, kulturgeografer, sociologer, konstnärer och antropologer behöver komma in i stadsutvecklingsprocesser och bidra till våra städers utformning. Vilken kunskap vi värderar och hur vi historiskt organiserar oss är djupt rotat i vårt DNA och ibland har vi svårt att ta in att världen förändrats och därför behöver vi förändra hur vi arbetar. Andra perspektiv ger andra lösningar och det är något som man nu ser börjar hända.

Vad kan du bidra med för att främja tvärsektoriellt arbete?
– För mig handlar det då mycket om att få in andra perspektiv i samtalet kring vad stadsbyggnad är, att få in jämlikhetsperspektivet, att få in ekonomiska frågor så att de inte står utanför eller bredvid i diskussionen utan är centrala. Jag kommer att arbeta inne i olika processer, lyfta frågor och ta fram modeller för att räkna hem projekt som vi inte vet hur vi ska räkna hem. Om vi börjar bredda fastighetsekonomin och inkluderar sociala frågor i kalkylerna, vad händer då? Vad innebär bostadsbristen för städer, när städer inte kan växa och utvecklas, hur mycket förlorar vi? Men också vad innebär det för människorna att inte ha en trygghet? Vilka konsekvenser får trångboddheten i våra miljonprogram? Att lyfta de frågorna är väldigt mycket mer komplext än att planera en förtätning av bebyggelsen.

Hur pass stort fokus har de här frågorna fått under senare år?
– Man har börjat prata om de här frågorna men i praktiken händer lite. Till viss del handlar det om att man varit ovillig att diskutera de tunga problemen. Många av oss som arbetar med dessa frågor drabbas inte av utanförskapet och ökade klassklyftor i vår vardag. Samtidigt har marknaden inte kunnat lösa bostadskrisen och vi börjar känna att klyftorna i samhället ökar och då börjar fler reagera. Nu måste olika yrkesgrupper börja fundera på vad vi kan göra, vilket vårt ansvar är och hur vi kan samverka för att få mer rättvisa, inkluderande städer och att detta ska gälla för alla stadens medborgare.

–När det gäller stadsbyggnadsfrågor behöver fler aktörer ingå i diskussionen. Allt från den finansiella sektorn till ideella organisationer. Då enas de olika hållbarhetsaspekterna och mer komplexa och obekväma frågor börjar lyftas och förhoppningsvis även diskuteras.

Lina Rosengren

Ämnen i artikeln:

Social hållbarhet

Dela artikeln:


Håll dig uppdaterad med vårt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.