Ta del av allt innehåll på Aktuell Hållbarhet
Starta din prenumeration

Prenumerera

Klimat

Yoga och konsten att bidra till en hållbar utveckling

Publicerad: 4 juli 2016, 17:53

Lotta Bertilsson och Mariancila Kim. Yogalärare som använder Almedalen för att skapa eftertanke, något de anser krävs för att skapa ett hållbart samhälle.

”Hur kan praktiker som yoga och meditation bidra till ett hållbart samhälle?”. Så lyder rubriken på en av programpunkterna i årets Almedalsprogram. Aktuell Hållbarhet mötte yogaläraren Mariancila Kim som berättade om yogans potential för samhällsutvecklingen.


Hur kan yoga göra världen mer hållbar?
– Yoga är en metod för att få saker att bromsa ner. När du bromsar ner så ger det bland annat en positiv inverkan på ditt nervsystem och när nervsystemet kan vara lugnt så skapas en möjlighet till eftertanke. I eftertanken skapas ett lugn som minskar reaktiviteten, ofta orsak till ånger eller ångest, och ånger leder till skam och skuld, en form av inre våld. I eftertanken hinner en ju ta det där extra andetaget! Yoga och mindfulness är också verktyg som ger dig kontakt med dig själv. Som en icke-presterande praktik ger yoga näring för många i ett samhälle som bygger mycket på prestationer och tävling. Det ger alltså kraft för människor att kunna verka utåt genom att visa ett alternativ, att det går att verka i en fredlig kontext. Genom att vända sig inåt regelbundet kan en kanske till slut få ökad kraft att vända sig utåt och bidra till samhället och andra. Det behövs inte så mycket träning för att i varje fall närma sig det här med eftertanke och lugn.

Hur mycket måste man yoga för att nå eftertanke?
– Jag tror att det är väldigt individuellt. Det beror på hur mycket eller lite kontakt en har med sig själv från början. Har en person mycket skyddsbarriärer och strategier för att undvika kontakt med sig själv så kan det ta längre tid. Strategierna ser olika ut, ett exempel är att använda sin smartphone hela tiden eller att ha ständig kontakt med andra, en slags upptagenhet för att fylla upp tiden för att inte ha tråkigt.

Kan man se på någon om den har nära till eftertanke? Till exempel hos politiker och beslutsfattare?
–  Hos några personer kan man tydligt se att de har nära till eftertanke och närvaro. När det gäller politiker och beslutsfattare tycker jag att en kan se att det finns en rädsla för att göra fel. I dag är allt i samhället väldigt mycket uppdelat i rätt och fel. Den här eftertanken ger en också möjlighet att vara mer öppen för att det finns flera åsikter som kan samsas sida vid sida. Men om allt går fort så vill man ha snabba lösningar och då ligger det nära till hands att dela upp saker i rätt eller fel. I dag blir en politiker väldigt hårt dömd om de råkar säga något som är fel, även om de tidigare gjort ett väldigt bra arbete. Därför vågar politiker sällan formulera något intressant. Det blir bara en massa ord, och när väljarna inte får ett tydligt budskap så skapar det i sin tur osäkerhet och rädsla i samhället. Vi får en känsla av en regering utan kapacitet att styra eller göra beslut. I historien så har ju rädsla och otrygghet ofta lett till ett ökat våld.

Hur har er programpunkt i Almedalsprogrammet tagits emot? Har ni haft många besökare?
–  Jo. Vi har haft många besökare sedan vi startade med det tysta rummet 2014. I början har vi i första hand värnar om de besökare som har en önskan om att bidra till andra eller en bättre värld, så kallade aktivister. Men jag har också funderat på alla de som inte kallar sig för aktivister men som ändå jobbar för andra och för att få en bättre värld. Aktivist har ju tyvärr en ganska taskig stämpel i dag. Det för tankarna till gatsten och Göteborg, men aktivism handlar ju ofta om en önskan om en bättre värld och att förändra något. Förändringsarbete är ofta ett otroligt långsamt arbete och aktivister bränner ofta ut sig i sitt arbete för förändringen. Ur ett perspektiv kan man också dela in människor i två kategorier – de som bara jobbar utåt för att påverka utåt och de som bara arbetar inåt för att utveckla sig själva. Vi skulle vilja få den här balansen lite jämnare, att människor har ett arbete både utåt och inåt, för att ta hand om inte bara andra, utan också sig själva.

Finns det några personer som du tycker skulle behöva yoga mer och som har långt kvar till eftertanke?
– Yoga behövs i dag mer än någonsin med tanke på hur samhället utvecklas och med ökad främlingsfientlighet, ojämlikhet och växande fördomar.

Skulle Donald Trump må bra av lite yoga?
– Donald Trump skulle absolut behöva yoga. Men det skulle förmodligen behöva flera livstiders övning innan han når eftertanke och lugn, skarpsynthet och därmed fredliga lösningar.

Jon Röhne

jon.rohne@aktuellhallbarhet.se

Dela artikeln:


Håll dig uppdaterad med vårt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.