Spårade torsken – fick ner utsläppen med 90 procent: ”Vi kan se vilken båt och vilka redskap”

Trots mängder av miljömärkningar och certifieringar är det i dag svårt för kommuner att säkerställa att de livsmedel som köps in uppfyller kraven i upphandlingen. Samtidigt har det saknats effektiva metoder för avtalsuppföljning kopplat till livsmedel och kommuner tvingas många gånger lita på leverantörens försäkran om att kraven efterlevs.

I ett försök att förenkla avtalsuppföljningen hittade Linda Bjarle, livsmedelscontroller på Helsingsborgs kommun, och hennes kolleger en potentiell lösning i form av blockkedjetekniken. 

Kommunen valde att starta ett pilotprojekt för att testa tekniken på en varugrupp – torsk. Detta med hjälp av it-företaget Atea som utvecklat ett spårverktyg för livsmedel som bygger på blockkedjetekniken.

Men för att kunna spåra torsken behövde kommunen upprätta en helt ny leverantörskedja. Det visade sig att den miljömärkta torsk som kommunen serverades i sina skolor och äldreboenden transporterades tur och retur till Kina bara för att fileas – en resa som uppgick till totalt 4 400 mil. 

– Vi som kommun har inte resurserna som krävs för att kunna spåra torsken på en sådan lång resa och därmed säkerställa ursprunget. Sedan är det i princip omöjligt att dela data med ett land som Kina, säger Linda Bjarle till Aktuell Hållbarhet. 

Kommunen hittade i stället en ny leverantör i norra Norge,  Tysfjord Marine Farm, specialiserade på att odla vildfångad torsk. 

I den nya leverantörskedjan sammanställs olika dokument med information om var och hur torsken fångats, vilka sedan kontrolleras av Norges råfisklag, landets största försäljningsorganisation. Dokumenten läses sedan in blockkedjan.

– I blockkedjan kan vi bland annat se vilken båt som fångat torsken och vilka redskap som använts, säger Linda Bjarle.

Leveransen från Norge kontrolleras av sensorer som mäter exempelvis transportsträcka och förvaringstemperatur. När torsken levererats genereras en QR-kod, vilken kan skannas för att följa fiskens väg genom hela kedjan. 

Förutom att säkerställa torskens ursprung och förenkla avtalsuppföljningen har projektet resulterat i en ny leverantörskedja, som inte går via Kina, vilket minskat klimatpåverkan från transporten med 90 procent. 

– Tanken med det här projektet är att kunna få fram ett underlag som vi senare kan använda för att ta fram de krav vi ställer i framtida upphandlingar, säger Linda Bjarle. 

Hon är övertygad om att pilotprojektet endast synliggör en bråkdel av blockkedjeteknikens fulla potential vad gäller att förenkla dokumentationsprocessen och säkerställa produktens äkthet. 

– I dag förvärvas mängder med information i pärmar eller lokala databaser. Men producenten kanske inte koll på var all denna information finns och det är svårt för beställaren att få insyn. Risken för fusk är också stor när alla sitter på egen data, säger Linde Bjarle.

Förhoppningen är att kunna använda tekniken för att spåra ytterligare produktgrupper framöver och Linda Bjarle tror att den offentliga sektorn kan spela en nyckelroll i att öka transparensen inom livsmedelsbranschen. 

– Vi måste ta vårt ansvar för att driva marknaden framåt genom att ställa krav på total transparens. Betalar vi extra för att en fisk ska vara hållbart fiskad då vill vi kunna säkerställa det, säger hon.

Pilotprojektet pågår fortfarande och det fullständiga resultatet kommer att presenteras på stadsmässan H22 i Helsingborg senare i år.