Unga vegetarianer tycker att det är okej att äta kött – ibland

Enligt Lovisa Sterner är mat den tydligaste identitetsmarkören bland ungdomar just nu.
– Värdeord som är associerade med att vara vegetarian är så pass centrala för många unga att man upplever sig vara “vegetarian” utan att de facto vara det. Denna inställning har troligtvis haft en betydande roll vad gäller ökningen av andelen ”flexitarianer” bland unga.

Men vad innebär det egentligen att ungdomar som kallar sig vegetarianer äter kött?
– Innebörden av ett ord har ju alltid förändrats över åren. Men jag tycker att man ska se det som något positivt att dagens ungdomar förknippar vegetarianism med värden som hållbarhet, djuretik och hälsa. Det är principer som dagens ungdomar håller högt och det är sådant man vill identifiera sig med. De vi kallar för vego-vänner är både sådana som rakt är vegetarianer eller veganer rakt av, men sedan är det även ”flexitarianer” eller ”Stockholms-vegetarianer” som äter fisk och skaldjur. När vi slår ihop de här grupperna får vi ungdomar som mer eller mindre aktivt valt att undvika kött. För ett år sedan utgjorde den här gruppen en fjärdedel av alla Sverige 15-24 åringar. Idag är det en tredjedel. Det är en dramatisk förändring och jag tycker att det tyder på att vegetarianism håller på att bli en rörelse, snarare än bara en matpreferens.

Är det inte oroande om dagens ungdomar tycker att det räcker med att identifiera sig med exempelvis vegetariansim, utan att verkligen agera och sluta äta kött?
– Nej det tycker jag inte, de här ”flexitarianerna” har dragit ner på sin köttkonsumtion jättemycket och har ofta fått hela sin familj att dra ner på köttkonsumtionen. Det är en grupp som verkligen driver förändring. Till exempel uppger sju av tio i den här gruppen att man är aktiv i besluten om vilken mat som ska köpas hem till familjen, och eftersom dagens föräldrar vill att måltiden ska vara en trevlig stund anpassar de sig och börjar själv äta mer vegetariskt.

Hur är det med ungdomarnas hållbarhetsintresse i övrigt?
– Det är klart större än bland befolkningen i övrigt. Det beror också på att dagens ungdomar kan relatera till de här frågorna i större utsträckning än tidigare generationer eftersom det talas om de här ämnena hela tiden. När man pratar med dagens ungdomar så är frågor som biologisk mångfald, schyssta arbetsförhållanden och jämställdhet sådant som dyker upp jättesnabbt när man pratar om hållbar utveckling. Det gör det inte på samma sätt när man pratar med vuxna målgrupper. De är också mer osäkra på vad som kan räknas som hållbarhet.

I Ungdomsbarometern undersöks även ungdomars inställning till konsumtion. Även här handlar det för dagens ungdomar mer om att göra hållbara val än att helt avstå från shopping. Av de ungdomar som anser sig handla ofta menar över hälften att de har en hållbar livsstil. Majoriteten av de tillfrågade anser sig ha stor möjlighet att påverka samhället genom diskussion och konsumtionsval.
– Vi står inför en generation som inte vill konsumera mindre, men som är villiga att istället göra mer hållbara val som till exempel handla mer ekologiskt. En viktig insikt för livsmedelsföretagen som unga personer i dagsläget har ett stort förtroende för, säger Lovisa Sterner.

Samtidigt råder det bland ungdomar, precis som bland vuxna, en diskrepans mellan de som anser att det är viktigt att leva hållbart och de som faktiskt anser att de lever hållbart. Det område där ungdomar anser sig göra mest hållbara val är inom transport där 62 procent uppger att de väljer miljövänliga alternativ som cykel, buss eller tåg istället för bil eller flyg.

Ungdomsbarometern är en undersökning som genomförs varje år. 23 000 ungdomar i ålder 15-24 år intervjuas om sin livsstil och sin inställning till olika frågor.

Lina Rosengren