Ta del av allt innehåll på Aktuell Hållbarhet
Starta din prenumeration

Prenumerera

Miljöpolitik

För och emot: Är det dags att göra om reduktionsplikten?

Publicerad: 25 april 2022, 06:45

Det svenska styrmedlet reduktionsplikt syftar till att minska transportsektorns klimatutsläpp med 70 procent till 2030 genom årsvis ökad inblandning av biodrivmedel i bensin, diesel och flygfotogen. Den senaste ökningen vid årsskiftet gav vissa partier kalla fötter och efter Rysslands invasion av Ukraina har regeringen beslutat att frysa reduktionsplikten för att möta stigande energipriser.


Ämnen i artikeln:

Politik

 

Ellen Gustafsson

Foto: ERIK JOHNSSON

JA

Ellen Gustafsson, miljö- och klimatansvarig vid Timbro

– Den behöver bli mer kostnadseffektiv. Som den är utformad i dag försöker politiker allokera rätt mängder biobränslen på drivmedelsmarknaden i en planekonomisk modell som har lett till för höga drivmedelspriser. Jag har en genuin oro för att prisökningarna underminerar legitimiteten för andra styrmedel såsom koldioxidskatten på drivmedel, som är ett mycket bättre styrmedel. För att nå klimatmålen finns det viktigare åtgärder än reduktionsplikten, exempelvis avregleringar för större elproduktion till industrier och transporter.

Hur vill ni förändra reduktionsplikten?
– Reduktionsplikten ska harmoniera med koldioxidskatten på drivmedel. Straffavgifterna är flera gånger högre än koldioxidskatten, som redan är den högsta i hela världen. Reduktionsplikten ska utformas så att kostnaden för utsläppsminskningen blir mer jämn. Vi måste också säkerställa en miniminivå av inblandning som är i linje med de EU-krav som finns. Det är i grova drag ramarna för hur vi vill ändra reduktionsplikten, sedan kan vi återkomma med exakta detaljer.

Varför vill ni inte ta bort reduktionsplikten helt?
– Det finns goda skäl att ta hänsyn till biodrivmedlens generellt lägre klimatpåverkan jämfört med fossila drivmedel. Vi ska inte tvinga fram ökade mängder biodrivmedel, men det måste finnas ekonomiska incitament till inblandning. Om vägtransporter kommer ingå i EU:s utsläppshandelssystem så kommer reduktionsplikten bli överflödig, men som det ser ut i dag är biodrivmedel en lösning av flera i klimatomställningen. Anledningen till att Sverige tvingats införa reduktionsplikten är ju att vi inte får skattebefria biodrivmedel, men dagens utformning av reduktionsplikten är ingen bra lösning på det problemet.

Finns det inte en risk att Sverige missar sina klimatmål utan reduktionsplikten?
– Om vi ser till 2045-målet så är inte reduktionsplikten ett bra sätt att nå dit. Bara för att vi infört ett dåligt system så är inte det ett skäl att behålla det i befintligt skick. Om transportsektorn kommer lyftas in i EU:s utsläppshandel så kommer klimatmålet för transportsektorn att bli förlegat och behoven av svensk klimatpolitik och styrmedel kommer ändras. Fram till dess så behöver reduktionsplikten göras om för att bli mer effektiv.

Näringslivet brukar önska förutsägbara regler, är det då bra att göra om reduktionsplikten som skulle vara långsiktig?
– Vi har sett att allt fler partier ifrågasätter reduktionsplikten, vilket innebär att det inte går att lita på de här politiskt satta nivåerna. Det blir en osäkerhet inbyggd i själva systemet. Vi behöver ett förutsägbart och framför allt mer generellt system som är mindre detaljreglerat och inte bygger på politiska bedömningar. Frysningen av reduktionsplikten och att många av partierna nu vill peta i reduktionsplikten visar att vi måste komma bort från det befintliga systemet.

Maria Stenström

Foto: Malin Jochumsen

NEJ

Maria Stenstöm, Mobilitetsansvarig vid 2030-sekreteriatet

Har inte de höga drivmedelspriserna blivit ett hot mot reduktionsplikten?
– Som det ser ut nu så bromsar priset på biodrivmedel prishöjningen vid pump, eftersom de fossila bränslena har ökat mest i pris. Sedan finns det inbyggda kontrollstationer i reduktionspliktssystemet för att kunna göra justeringar när något oförutsett sker i omvärlden. De som drabbas av dyrare drivmedel ska kompenseras, men det finns mycket mer träffsäkra och klimatsmarta sätt än att åter öka andelen fossilt i bensin och diesel.

Politikerna har redan börjat ändra i reduktionsplikten, är det inte lika bra att göra om den?
– Den frysning av reduktionsplikten som regeringen nu föreslår är olycklig, eftersom det urholkar trovärdigheten för våra klimatmål och hur de ska nås. När inte drivmedelsproducenterna kan lita på vad som beslutats vågar de inte heller satsa och då är vi beroende av importerade förnybara eller rentav fossila drivmedel. Rysslands invasion i Ukraina har visat hur skört det är utan egen drivmedelsproduktion.

Om vägtransporterna inkluderas i EU:s utsläppshandel, behövs reduktionsplikten då?

– Det är en lång väg dit, så jag tycker inte vi ska ändra på styrmedlen så vårt klimatarbete stagnerar. Det värsta vi kan göra är att ta bort de långsiktiga spelreglerna, för det kommer leda till att alla kommer fortsätta vänta på att någon annan ska ta första steget, när vi egentligen behöver agera och göra investeringarna nu. Sju av riksdagens partier är ju överens om att Sverige ska vara ett föredöme som andra kan ta efter.

Enligt Timbro så är reduktionsplikten ineffektiv och Sverige borde lägga sig på EU:s miniminivåer av biodrivmedelsinblandning. Vad tycker du om det?

– Reduktionsplikten är ett effektivt, etablerat och uppskattat styrmedel som bland annat även finns i Tyskland, och som Sverige nu utvidgar till flyget och förhoppningsvis också sjöfarten. EU borde höja sin ambitionsnivå i stället för att Sverige ska sänka sin. Vi borde slå oss för bröstet och vara stolta över att tillhöra de bästa på området och fortsätta göra mer, det gagnar vårt näringsliv och ger världen förebilder. Vi klarar inte klimatmålen genom att alla gör så lite som möjligt.

Jesper Saltebro

Reporter

jesper.saltebro@aktuellhallbarhet.se

Ämnen i artikeln:

Politik

Dela artikeln:

Håll dig uppdaterad med vårt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.