Ta del av allt innehåll på Aktuell Hållbarhet
Starta din prenumeration

Prenumerera

Miljöpolitik

KD om miljölagstiftningen: ”Som att inte få använda övervåningen på sitt hus”

Publicerad: 5 juli 2022, 06:06

Kjell-Arne Ottosson är miljö- och klimatpolitisk talesperson för Kristdemokraterna.

Foto: Riksdagen

Under parollen ”mer av allt” går Kjell-Arne Ottosson (KD) till hård attack mot partiets motståndare i energi- och skogspolitiken. Han skräder inte med orden när statens roll i skyddandet av växt- och djurlivet i skogen kommer på tal.
– Om någon, med stöd i miljöbalken, skulle säga till en person att den inte får använda övervåningen på sitt hus – hur skulle folk reagera då?, säger Kjell-Arne Ottosson, partiets miljö- och klimatpolitiska talesperson.


Ämnen i artikeln:

Kristdemokraterna

Det återstår bara ett fåtal månader till riksdagsvalet den 11 september och förberedelserna inför valrörelsen pågår för fullt. Aktuell Hållbarhet har därför valt att ta temperaturen på partiernas företrädare i klimat- och miljöfrågorna. 

För Kristdemokraterna (KD) är det miljö- och klimatpolitiska talespersonen Kjell-Arne Ottosson som ger sin bild av hur politiken bör utvecklas. Värmlänningen har starka känslor kring framför allt energi och skogsfrågan. Han dyker snabbt ned i ämnena efter att Aktuell Hållbarhet nått honom över telefon. 

Djupdykningen föranleds av en sammanfattning där Kjell-Arne Ottosson förklarar att KD går till val på fem huvudsakliga frågor inom hans ansvarsområde. Elektrifieringen är en del, vilket inte minst rör vilka energikällor som ska nyttjas i Sverige. 

– IPPC är tydliga i sin rapport med att vi måste ha mer av allt, många partier läser inte hela den meningen och hoppar över kärnkraften. Om vi ska ha ström dygnet runt så måste vi ha mer planerbar och reglerbar produktion, vilket i dag betyder kärnkraft, säger han.

Enklare tillståndsprocesser är en annan huvudfråga för partiet. 

– Företagen vill och måste gå före i omställningen, annars är de inte konkurrenskraftiga på marknaden. Men de bromsas upp av alldeles för långdragna och komplicerade tillståndsprocesser. Det måste gå betydligt snabbare, säger Kjell-Arne Ottosson.

Sedan utgör skogen en kärnfråga i partiets klimat- och miljöpolitiska program.

– Skogen gör störst klimatnytta när den brukas. Först som kolsänka och därefter som substitut till koldioxidintensiva material, exempelvis stål och betong. Skogen måste fortsätta brukas, den skyddsiver som EU, regeringen och många organisationer står för sätter käppar i hjulen för omställningen, säger Kjell-Arne Ottosson som upplever att skiljelinjerna mellan partierna är allra mest påtaglig i skogsfrågan. 

Vad kan ni inte tänka er att kompromissa om?
– Vi måste ha mer planerbar och reglerbar kraft som funkar året om, dygnet runt. Och skogen ska brukas. Det är röda linjer för oss. 

När det gäller skogen – var har KD dragit sina röda linjer?
– EU har inte beslutanderätt kring skogen. Skogen nämns inte i EU-fördraget, vilket innebär att det är en nationell fråga. Samtidigt försöker EU-kommissionen att påverka skogen via klimat- och miljöpolitiken, men när man läser förslagen är det tydligt att man inte har kompetensen för det. Man förstår inte hur skogen, skogsbruket eller fotosyntesen fungerar. Det är en skrämmande okunskap i stora delar av EU-maskineriet. Om vi menar allvar med omställningen så måste vi bruka skogen. 

”Många av Sveriges drygt 300 000 markägare sköter om sin skog på ett mycket bra sätt.”

Idén om att skogsbruk är bra för klimatet är dock ifrågasatt. En studie, genomförd av forskare vid Umeå universitet och Mittuniversitet, som publicerades under hösten 2021 visade att minskade skogsavverkningar ger stor och omedelbar klimatnytta. Ökade avverkningsnivåer får i sin tur negativa klimateffekter både på kort och lång sikt, det gäller även om biomassan från skogen ersätter fossila bränslen, enligt forskarna bakom studien.

Därutöver framgår det i den senaste utvärderingen av Sveriges miljömål ”Levande skogar” att de åtgärder som hittills vidtagits inte är tillräckliga. För att bevara skogens biologiska mångfald krävs mer för att motverka ”förlust av livsmiljöer”, enligt den ansvariga myndigheten, Skogsstyrelsen. 

KD anser att arbetet med att skydda skogens växt- och djurliv ska bygga på frivillighet. 

– Många av Sveriges drygt 300 000 markägare sköter om sin skog på ett mycket bra sätt, i de allra flesta fall har man heller inte några problem med att låta viktiga områden stå orörda. Men just att man äger den beslutanderätten själv är väldigt viktigt, säger Kjell-Arne Ottosson som själv äger skog tillsammans med sin bror. 

Kjell-Arne Ottosson (KD).

Foto: Kristdemokraterna

Kjell-Arne Ottosson är kritiskt mot att myndigheter ska ha beslutanderätt över hur en markägare sköter sin skog.

– Om någon, med stöd i miljöbalken, skulle säga till en person att den inte får använda övervåningen på sitt hus – hur skulle folk reagera då? Man förstår inte vad det innebär att vara skogsägare, det kanske är din pensionsförsäkring som du helt plötsligt blir stoppad från att ta ut. Självklart blir det konflikter, det måste man förstå. 

Tar skogsägarna tillräckligt med ansvar för att skydda områden med höga naturvården?
– När man avverkar skog i dag så måste man ta hänsyn till ett antal olika faktorer. Man avverkar exempelvis inte ytor kring bäckar och raviner utan där får skogen stå orörd eftersom det kan finnas sällsynta arter. 

Har skogsägarna resurserna för att skydda viktiga skogsområden på ett lämpligt sätt?
– Det vi säger är att om staten kräver en inventering av ett skogsområde (en typ av naturvärdesbesiktning, reds. anm.) så måste man också betala för den. Det kan vara relevant att staten kliver in när det gäller skog som är enormt värdefull och måste skyddas, om markägaren inte vill göra det frivilligt. Men då ska det vara ytterst relevant och markägaren ska få god ersättning – om staten inte vill använda sin egen plånbok är området förmodligen inte skyddsvärt nog. 

”Det kommunala vetot är oerhört viktigt eftersom det är där som etableringarna påverkar omgivningen.”

När det gäller energipolitiken återkommer Kjell-Arne Ottosson vid flera tillfällen till ”mer av allt”. Parollen gör sig även påmind i avsnittet om den svenska energiförsörjningen på partiets hemsida. 

Där skriver KD att det är viktigt att värna både den små- och storskaliga vattenkraften. Partiet ser även ett behov av att bygga ut sol- och vindkraft, men betonar att det ska ske ”med respekt för den lokala demokratin”. 

Det kommunala vetot, som innebär att den kommun där ett vindkraftverk ska byggas måste ge sitt tillstånd, ska vara kvar, anser KD. Samtidigt stoppades nära 8 av 10 vindkraftsverk under 2021 på kommunal nivå, enligt statistik från branschorganisationen Svensk Vindenergi.

Tyder inte det på ett problem?
– Jo, det tyder på ett problem – som vi måste ta på allvar. Men det är inte svårt att förstå varför människor inte vill ha vindkraftverk i sin närhet. Den här utbyggnaden tappar legitimitet om man inte tar hänsyn till det och kör över människor till vilket pris som helst i klimatets namn. 

Är KD:s uppfattning att det kommunala vetot fungerar bra i sin nuvarande utformning?
– Det kommunala vetot är oerhört viktigt eftersom det är där som etableringarna påverkar omgivningen. Sedan måste de enskilda personer som påverkas få ersättning – det är högsta prioritet. Värdet på fastigheten kan bli lägre, och man kan beläggas med byggförbud, om det finns vindkraftverk i närheten.

”Våra utsläpp är otroligt små, alla svenskar skulle kunna ta en cyanidtablett och dö utan att det skulle märkas på morgondagens utsläpp.”

Det utländska ägandet i svensk vindkraft har i sin tur ökat markant de senaste åren. Den enskilt största ägaren är ett statligt kinesiskt bolag, CGN, även det baserat på statistik från Svensk Vindenergi. Kina styrs av en auktoritär regim, landet saknar ett oberoende rättväsende och respekterar inte grundläggande mänskliga rättigheter. 

Utgör det kinesiska ägandet i svensk energiproduktion ett hot mot en hållbar utveckling i Sverige?
– Jag vill hänvisa den frågan till Camilla Brodin (KD:s närings- och energipolitiska talesperson, reds. anm.). I allmänna ordalag kan jag säga att det inte känns betryggande av flera skäl. 

KD tycker även att livstiden på Sveriges befintliga kärnkraftsreaktorer borde förlängas och att nya reaktorer ska byggas. 

Är inte ökad kärnkraftsproduktion i första hand en relevant övergångslösning för olje- och gasberoende länder snarare än Sverige?
Vi behöver mer av allt för att skapa en trygg och säker elförsörjning. Men när företag i dag inte har möjlighet att utöka sin verksamhet på grund av effektbrist så måste vi ha mer produktion som inte är väderberoende.

Moderaterna, som står KD nära i många frågor, föreslog nyligen att de gröna kreditgarantierna ska utökas för att kunna finansiera en kärnkraftsutbyggnad. Om KD ställer sig bakom förslaget vill Kjell-Arne Ottosson däremot inte svara på utan skickar återigen vidare en fråga till partikollegan Camilla Brodin.

I ett globalt perspektiv har Sverige hittills varit förskonat från de allra värsta effekterna av den pågående klimatkrisen, som bland annat orsakar allt fler extrema väderhändelser. Det har lett till att vissa ekosystem redan förlorat sin förmåga att anpassa sig, något som fått oåterkalleliga effekter, enligt FN:s klimatpanel IPCC. 

Tror du att vi hinner ställa om innan det är för sent?
– Om vi inte tror det kan vi lika gärna lägga oss ned och dö. Vi måste tro på att vi kan klara av omställningen. På vissa håll svartmålar man till den grad att man tar ifrån människors framtidstro, vilket gör mig riktigt arg. I paniktillstånd tar vi människor inte några bra beslut. 

På frågan om vad han oroar sig mest för svarar Kjell-Arne Ottosson att det vore ”förödande” om den svenska klimatdebatten fortsätter handla om att ”påföra människor skuld och skam”. 

– Våra utsläpp är otroligt små, alla svenskar skulle kunna ta en cyanidtablett och dö utan att det skulle märkas på morgondagens utsläpp, säger han, och tillägger:

– Det vi kan göra är att gå före i omställningen – ta fram tekniken som innebär att stora utsläppsländer som Indien, Kina och USA kan göra de stora systemförändringarna. Då kommer vi att göra störst skillnad. 

I förra riksdagsvalet, 2018, samlade KD ett stöd på 6,3 procent. Den siffran ser ut att minska i september, SCB:s senaste opinionsmätning visade att 5,2 procent av väljarna avser att rösta på partiet. Förändringen i KD:s väljarstöd var dock inte statistiskt säkerställt, enligt myndigheten.

Möt Kristdemokraternas miljö- och klimatpolitiska talesperson

Namn: Kjell-Arne Ottosson

Bor: Östervallskog i västra Värmland.

Äter: Gärna svenskt kött eller viltkött eftersom jag jagar.

Transportmedel: Skoda Oktavia Scout, årsmodell 2017.

Det väckte mitt engagemang för miljö och klimat: Alla vill väl att jorden ska bli en bättre plats att leva på men vi ser olika vägar dit.

Läs alla valintervjuer:

Vänsterpartiets nya klimatröst: ”Ibland blir man matt på mänskligheten”

Liberalernas klimattalesperson: ”Vi kanske inte behöver en dramatisk omställning”

Centerns klimattalesperson: Kärnkraften är bara en valaffisch när man inte har andra klimatförslag

Moderaterna: ”Klimattullar kanske är helt nödvändiga” 

Jonas Fagerström

jonas.fagerstrom@bonniernews.se

Ämnen i artikeln:

Kristdemokraterna

Dela artikeln:

Håll dig uppdaterad med vårt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.