Kristersson: Så ska reduktionsplikten justeras ner under mandatperioden

Texten har uppdaterats

I Ulf Kristerssons (M) regeringsförklaring under måndagsförmiddagen lyftes miljö- och klimatfrågorna fram under några enstaka minuter i det nästan en timme långa talet. Flera av punkterna är kända sen tidigare, men en av de största sakpolitiska nyheterna är att reduktionsplikten ska justeras ner till EU:s miniminivå från och med 1 januari 2024 och ligga där under resten av hela mandatperioden, det vill säga tre år.

Svante Axelsson, nationell samordnare på Fossilfritt Sverige, tycker att beskedet är olyckligt:

– Man kunde sänka skatten i stället, vilket hade gett samma effekt mot kund. Det här skapar en osäkerhet för dem som satsar på biodrivmedel och innebär en ökning av utsläppen på kort sikt. Men grundkursen ligger ju fast. Det är viktigt att målet för 2030 ligger kvar, säger han till Aktuell Hållbarhet.

Budskapet från moderatledaren och den tillträdande statsministern var annars att Sveriges nettonollmål till år 2045 står fast och ska nås med hjälp av utbyggd kärnkraft, koldioxidinfångning och utbyggd laddinfrastruktur. Andra satsningar som nämndes var åtgärder för att minska övergödningen av Östersjön och flytta ut gränsen för trålfisket. Alla dessa åtgärder tillhör Moderaternas vallöften på miljö- och klimatområdet.

Ulf Kristersson upprepade också förslag som redan är kända från Tidöavtalet, nämligen stöd till privatpersoners energieffektivisering, att förbudet mot ny kärnkraft och begränsningen maximalt tio kärnkraftsreaktorer tas bort och att energimålet ska ändras från 100 procent förnybart till 100 procent fossilfritt.