Ta del av allt innehåll på Aktuell Hållbarhet
Starta din prenumeration

Prenumerera

Miljöpolitik

Liberalernas klimattalesperson: ”Vi kanske inte behöver en dramatisk omställning”

Publicerad: 15 juli 2022, 09:13

Ett samhälle i tillväxt är en förutsättning för klimatomställningen, som ska åstadkommas med innovationer och ny teknik, enligt Liberalerna. Med deras åtgärder kanske Sverige inte behöver någon dramatisk omställning, menar klimatpolitiska talespersonen Helena Gellerman.

Foto: Liberalerna

Elektrifiering och kärnkraft är hörnstenarna i Liberalernas klimatpolitik. Infångning och lagring av koldioxid ges också en viktig roll.
– Vi behöver innovation, entreprenörskap och frihandel – de mest kraftfulla verktyg för förändring vi känner, säger partiets klimatpolitiska talesperson Helena Gellerman.


Ämnen i artikeln:

KlimatpolitikMiljöpolitikLiberalernaHelena GellermanKärnkraft

De närmaste två mandatperioderna är avgörande för om vi ska kunna klara Parisavtalets 1,5-gradersmål. Fortsätter utsläppen som i dag är världens koldioxidbudget slut om mindre än åtta år, enligt IPCC. Hur vägen mot minskade utsläpp ska se ut råder det dock olika meningar om.

Liberalerna är näst ut i Aktuell Hållbarhets intervjuserie inför valet. Och det är elektrifiering och kärnkraft som står i fokus i partiets klimatpolitik. Till att börja med vill de omgående bygga ut laddinfrastrukturen i hela landet.

– Vi har drivit på väldigt starkt för utökad laddinfrastruktur, vår budget för 2022 var den som hade mest pengar till laddinfrastruktur. Vi ser att dagens låga utbyggnadstakt riskerar att stoppa elektrifieringen av transporterna, säger Helena Gellerman.

För att kunna genomföra elektrifieringen, av transporterna såväl som industrin, är en utbyggnad av kärnkraften central, enligt Liberalerna. Partiet gjorde nyligen ett utspel om att de vill öppna för små modulära reaktorer på 14 nya platser i landet, bland annat på Gotland och vid Brofjorden.

– Ska vi klara klimatomställningen måste vår elproduktion fördubblas till år 2040. Då kan vi inte utesluta ett kraftslag. Vi vill även ta fram ett leveranssäkerhetsmål och där spelar kärnkraften en viktig roll. Om vi ska nå målen till 2045 måste investeringsbeslut om ny kärnkraft – men också sol och vind – tas under nästa mandatperiod, säger Helena Gellerman.

Andra huvudåtgärder i Liberalernas klimatpolitik är infångning och lagring av koldioxid i stor skala redan till år 2030, återvätning av torvmarker – det vill säga restaurering av våtmarker – och ökad produktion av biobränslen och elektrobränslen. Med dessa åtgärder tillsammans kan snabba resultat fås, enligt Helena Gellerman. Och, betonar hon och Liberalerna: Klimatomställningen ska göras av fria människor i en växande ekonomi.

– Den historiska erfarenheten av att hantera miljöproblem visar att omställning bara lyckas om den görs i en ekonomi som växer. Tillväxt handlar i grunden om smartare lösningar, precis det är också kärnan i klimatarbetet, säger hon.

”Tillväxt handlar i grunden om smartare lösningar, precis det är också kärnan i klimatarbetet.”

Vilka är de största skiljelinjerna i miljö- och klimatpolitiken enligt dig?

– Att man ställer kärnkraft mot vindkraft och säger att man vill ha ett förnybart elsystem i stället för ett fossilfritt till år 2040. Det är inte förenligt med hur det ser ut rent fysiskt, tekniken som behövs för att kostnadseffektivt lagra el i så stor skala finns inte i dag. Det tycker jag är den kanske viktigaste skiljelinjen. 

– Vi vill också se ett samhälle i tillväxt. Det kommer att kosta så mycket att göra de här investeringarna att vi måste ha ett samhälle i tillväxt för att klara det. Vi anser att klimatomställning sker på systemnivå, det ligger mycket på företagen. Vi tror på företagens innovationer och på teknikutveckling, att företagen kan erbjuda fossilfria produkter, medan andra partier lägger stort ansvar på individen. 

En rad namnkunniga forskare från bland annat Chalmers och KTH menar, till exempel i rapporten ”Är kärnkraften nödvändig i en fossilfri, svensk energiproduktion?”, att Sverige visst kan klara sig utan ny kärnkraft, även med en kraftigt ökad elproduktion. Enligt Naturskyddsföreningen har Sverige alla möjligheter att klara sig utan kärnkraft, i och med vattenkraften och de goda vindlägena. En framtida elproduktion kan enligt dem bestå av vattenkraft, kraftig utbyggd vind- och solkraft samt kraftvärmeverk med biobränslen. 

Varför gör ni en annan bedömning?  

– Ska vi fördubbla mängden el utan kärnkraft, så innebär det att vattenkraften kommer att stå för cirka 25 procent och sol- och vindkraft för 75 procent år 2040. Varifrån ska elen komma när det är mörkt och inte blåser? Kärnkraft behövs för leveranssäkerheten, det är det enda utbyggbara, planerbara kraftslaget, säger Helena Gellerman.

– Även IPCC pekar ut kärnkraft som en viktig möjliggörare för klimatomställningen och nyligen beslöt EU-parlamentet att inkludera kärnkraften i taxonomin. Biobränsle är en begränsad resurs som kommer att behövas både till flyget och till sjöfarten, efter att vägtransporterna har elektrifierats. Vi behöver ett elsystem som ger leveranssäker el till rimliga priser, så att företag och individer kan få den el de behöver när och där de behöver den. All flexibilitet ska bygga på frivillighet.

Motståndarna till ny kärnkraft lyfter fram att priset på ny kärnkraft har rusat i andra länder, på grund av upprepade förseningar och kostnadsökningar. Det finns heller inget försäkringsbolag som vill försäkra kärnkraften fullt ut, eftersom kostnaderna vid en eventuell olycka är så stora. 

Är det rimligt att tro att ny kärnkraft kan bli klar i tid och bli kostnadseffektiv?

– Man räknar generellt med att det tar 15 år att få ny kärnkraft på plats. Det är bara några år längre än vad det tar att bygga havsbaserad vindkraft. I båda fallen måste vi korta ner tiden för tillståndsprocesserna. Vi vill samtidigt skapa ett system där vattenkraften, kärnkraften och potentiella energilager får betalt för den stabilitet som de tillför till Sveriges elsystem. Det gör att kostnaderna för de olika kraftslagen blir mer jämförbara, säger Helena Gellerman.

Liberalerna röstade i juni – tillsammans med M, C, KD och SD – nej till ett förslag om att förenkla tillståndsprocesserna för ny vindkraft genom ett förändrat och tidigarelagt kommunalt veto. ”Det finns inget att vinna på att ignorera människors oro eller att försöka tysta kritik”, skrev ni i samband med omröstningen. 

Vad gör ni om kommunerna säger nej även till kärnkraftsetableringar?

– Det ska vara ett och samma regelverk oavsett om det gäller vindkraft eller kärnkraft. Vill man etablera sig i en kommun så ska kommunen ha vetorätt. I stället behöver man jobba mer med kommunpolitikerna och invånarna så att de ser fördelarna med etableringarna, säger Helena Gellerman.

”Det ska vara ett och samma regelverk oavsett om det gäller vindkraft eller kärnkraft.”

Koldioxidinfångning har en viktig roll i er klimatpolitik. Men enligt forskare och miljöorganisationer är det högst osäkert om tekniken kommer att fungera i tid. Hur ser ni på det?

– Vi har pratat med företag i branschen, bland annat Stockholm Exergi, och vi anser att regeringen går alldeles för långsamt fram på det här området. Det finns ett intresse från marknaden, då måste man ta tillvara på det. Vi tror att man kan göra detta i närtid och har ett mål om att Sverige ska fånga in 10 miljoner ton koldioxid 2030 och 20 miljoner ton 2035. Vi vill att staten ska gå in och handla upp de första 10 miljoner tonen, samtidigt vill vi också öppna upp en marknad så att andra aktörer kan gå in och köpa koldioxidinfångning för att klara sina utsläppsmål under tiden de ställer om.

Liberalerna betonar vikten av tillväxt, samtidigt är det ju vårt nuvarande ekonomiska system med tillväxt på bekostnad av bland annat miljön som har gjort att vi hamnat där vi är i dag. Varför skulle det bli annorlunda i framtiden?

– Det är inte tillväxten som är problemet, det är utsläppen. Här vill vi ha politiska styrmedel, enligt principen ”förorenaren betalar”. Det är till exempel krav på EU-nivå som gjort att hela bilindustrin har ställt om, men detta har de gjort samtidigt som de har tjänat pengar, säger Helena Gellerman.

– Ur ett globalt perspektiv vill vi också lyfta vikten av svensk export. Ju mer vi exporterar från Sverige – av produkter som är framtagna med lägre klimatpåverkan – desto mer tränger vi bort produkter med högre utsläpp. Vi kan inte bara titta på Sverige, utan måste se vad som är Sveriges bästa bidrag till klimatomställningen globalt.

Hur behöver samhället ställa om enligt dig?

– Vår grundinställning är att vi vill ha en klimatomställning i en ekonomi i tillväxt. Företagens innovationskraft är det som skapar fossilfria produkter på sikt. Och det är på systemnivå vi behöver ställa om, till exempel transporterna. Om vi fokuserar på de åtgärder vi föreslår kanske vi inte behöver en dramatisk omställning i Sverige. Däremot finns det andra länder som har större problem, det är viktigt att vi hjälper dem med metodutveckling, men också med klimatanpassning.

– Vi måste också ha ett mycket mer cirkulärt samhälle. Vi vill att konsumenten i inköpsögonblicket ska få information om ifall en produkt går att reparera, vi vill förlänga garantitiden och vi vill att produkter ska kunna återbrukas och återvinnas. Det tror vi kommer att påverka konsumenten. Det är också viktigt att använda EU i det globala klimatarbetet, till exempel via EU:s gränsjusteringsmekanism. Och vi måste se hur klimatförändringarna påverkar till exempel den biologiska mångfalden och skapa förutsättningar för en god naturvård.

Vilka av motståndarnas argument har du svårast för?

– Framför allt målet om att vi ska ha en förnybar elproduktion till 2040 och att man då väljer att säga ”förnybar” i stället för ”fossilfri”. Det är det argument jag har svårast för. I och med detta utesluter man kärnkraft och då utesluter man också ett leveranssäkert kostnadseffektivt elsystem. Sedan att man vill minska biltrafiken och flyget i stället för att fokusera på deras utsläpp. Vi vill se en skatt på utsläppen, så att det blir lönsamt att utveckla ny teknik.

Vad är du mest orolig för när det gäller klimatfrågan?

– Det som oroar mig mest är att vissa partier inte fokuserar på utsläppen och hur vi snabbast får bort dem, utan blandar in sina vanliga politiska ställningstaganden i klimatomställningen, till exempel om kärnkraften. Det har bland annat lett till att vi i dag har höga elpriser och ett elsystem som inte är leveranssäkert, vilket hotar klimatomställningen. Därför behöver vi en ny liberal borgerlig regering efter valet.

Tror du att vi kommer att hinna ställa om innan det är för sent?

– För sent är ju en definitionsfråga. Vi har två mål, ett till 2030 och ett till 2045. Dessa mål tror jag att vi kommer att nå, och vi ska också nå 1,5-gradersmålet, även om det blir med en tillfällig topp över 1,5 grader. Men där gäller det ju att vi också arbetar på global nivå, inte minst genom EU. Sverige står bara för en liten del av utsläppen.

Vilken kommer att bli den största utmaningen, enligt dig?

– Den största utmaningen är utan jämförelse att bygga ut elproduktionen och dubblera den till 2040. Och att kunna distribuera el i hela landet. Det är därför vi trycker så hårt på just elproduktionen i allt vi säger. Samtidigt måste klimatomställningen ske med en politik som får acceptans.

Inspirerades av Al Gore – men kör fortfarande fossilbil

Namn: Helena Gellerman

Gör: Klimatpolitisk talesperson för Liberalerna

Bor: I villa i Lerum utanför Göteborg

Äter: Allätare. Kött, kyckling och mycket grönsaker som jag odlar själv. Transportmedel: Jag åker mest kollektivt och pendlar till Stockholm med tåg. Vi har en äldre fossildriven bil, när det är dags att byta ut den blir det en eldriven bil. 

Det väckte mitt engagemang för klimatet: Jag har alltid varit intresserad av miljöfrågor och är utbildad civilingenjör så jag har alltid varit intresserad av teknisk innovation. Men det som fick mig att förstå brådskan var Al Gores presidentkandidatur och den turné med föreläsningar han sedan gjorde i världen. Han satte fingret på hur bråttom det var. Klimatfrågan var en av de frågor som gjorde att jag ville bli riksdagsledamot.

Liberalernas fem viktigaste klimatåtgärder

* Elektrifiering av vägtransporterna och utbyggnad av laddinfrastruktur.

* Ökad elproduktion och leveranssäkerhet genom en utbyggnad av kärnkraften, men också av sol- och vindkraft.

* Storskalig statlig satsning på koldioxidinfångning och lagring, CCS. 

* Återvätning av torvmarker.

* Ökad produktion av biobränslen och elektrobränslen.

Läs våra andra valintervjuer:

Vänsterpartiets nya klimatröst: ”Ibland blir man matt på mänskligheten”

Kristdemokraterna om miljölagstiftningen: ”Som att inte få använda övervåningen på sitt hus”

Moderaterna: ”Klimattullar kanske är helt nödvändiga”

Centerns klimattalesperson: Kärnkraften är bara en valaffisch när man inte har andra klimatförslag

Karin Tideström

karin.tidestrom@aktuellhallbarhet.se

Dela artikeln:

Håll dig uppdaterad med vårt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.