Ta del av allt innehåll på Aktuell Hållbarhet
Starta din prenumeration

Prenumerera

Miljöpolitik

Miljöexpertens tips: Här är knepen du måste känna till när regeringens budget presenteras

Publicerad: 2 november 2022, 12:30

Mikael Karlsson har i många år analyserat och kommenterat budgetpropositionerna – här är hans bästa tips för att tolka innehållet.

Mikael Karlsson har under många år både analyserat och kommenterat olika regeringars budgetpropositioner. Eftersom den nya regeringen inom kort presenterar sitt budgetförslag för 2023, så passade Aktuell Hållbarhet på att fråga honom om hans bästa tips – så här svarar han.

Ämnen i artikeln:

KlimatpolitikEnergi och MiljöToppnyheter onsdag

Anders Hellberg

anders.hellberg@aktuellhallbarhet.se


– Vill man ha koll på politiken framåt, då är budgetproppen väldigt bra att ha som vägledning. 

Det säger Mikael Karlsson, docent i miljövetenskap och universitetslektor i klimatledarskap vid Uppsala universitet. Under många år, och i olika roller, har han både analyserat och kommenterat flertalet regeringars budgetförslag.

– Egentligen är det inga konstigheter. Framför allt är det kapitlet som heter ”Utgiftsområde 20, Allmän miljö- och naturvård” som ger en tydlig fingervisning om vilken miljö- och klimatpolitik som en regering vill driva, säger Mikael Karlsson.

Hållbarhetsfrågorna återfinns också i en del andra utgiftsområden, förklarar han vidare, exempelvis i de bilagor som har med bistånd, energi, transporter, forskning, samt jord- och skogsbruk att göra. I den första allmänna delen redovisas också skattefrågor och lagförslag, och vissa år har det även funnits en miljöbilaga, men enklast, påpekar han, kanske är att söka på ord som ”klimat” eller ”koldioxidskatt”.

Samtidigt finns det också sådant som försvårar för den som vill sätta sig in i de olika budgetdelarna. Och det, menar Mikael Karlsson, beror på att den regering som ansvarar för budgeten ofta har en del tricks att ta till för att komma ut bättre i debatten. 

Mikael Karlsson delar in dem i sju kategorier.

Dåvarande finansminister Anders Borg (M) på budgetpromenad i september 2013.

Foto: VILHELM STOKSTAD / TT

Först och främst, menar han, finns knepet som ibland kallas för skedmatning, som handlar om att godbitarna i budgeten presenteras en och en, långt före det att själva budgetpropositionen presenteras i sin helhet. 

– Nu har vi visserligen en ny regering, och de har inte lika gott om tid på sig. Men med en sittande regering kan det här annars pågå i flera veckor innan det att budgeten kommer, där olika ministrar åker i väg till olika orter och presenterar olika satsningar, och vanligtvis också får väldigt stort mediegenomslag varje gång. 

Men här gäller det att vara uppmärksam, menar Mikael Karlsson.

– Även om det är en miljardsatsning på säg Östersjön eller på klimatet, så brukar jag aldrig applådera det förrän jag ser hur det ska finansieras, det vill säga förrän jag ser budgeten i sin helhet.

Vilket leder in till knep nummer två: flytt av pengar.

– En regering pratar gärna om satsningar. Men ofta kan pengarna som satsas vara hämtade från en annan budgetpost, inom samma eller från något annat utgiftsområde, som i sin tur då alltså minskas. Så på helheten kanske det inte alls är en miljösatsning vi har här.

Därför är det enligt Mikael Karlsson bra att, exempelvis vad gäller utgiftsområde 20, se tillbaka på hur stora de sammanlagda anslagen har varit under tidigare år. 

– Om totalen inte ökar nu utan är densamma, eller om den till och med skulle minska, ja då faller ju i princip allt prat om satsningar. 

Ett knep som delvis också hör hit, och som framför allt kommit att kopplas ihop med biståndet, är att en regering ibland också flyttar utgifter och lägger kostnaderna där de inte hör hemma

– Sådant som traditionellt sett inte brukar räknas in som bistånd kan på så sätt helt plötsligt bli bistånd. Och då kan pengasumman vara oförändrad samtidigt som nedskärningar på kärnverksamheten ändå görs, säger Mikael Karlsson.

Coronaåret 2020 var det Magdalena Andersson (S), då finansminister, som tog budgetpromenaden.

Foto: Magnus Hjalmarson Neideman/SvD/TT

Han fortsätter genom att berätta om två ytterligare knep, som handlar om att döpa om anslag samt om att använda sig av tillfälliga anslag

– Genom att döpa om ett anslag kan en nysatsning, på säg giftfri handel, egentligen bara vara en fortsättning på det som tidigare kanske hette giftfri konsumtion och som nu tas bort, säger Mikael Karlsson och lägger till:

– Även vid tillfälliga anslag gäller det att hålla koll på retoriken, för är dessa anslag populära kan det mycket väl hända att de förlängs, men när de sedan tas bort vill en regering aldrig erkänna att det är en nedskärning, och då hänvisar man alltid till att anslagen från början var just tillfälliga.

De två sista knepen på Mikael Karlssons lista handlar dels om ackumulering, där summan över flera år räknas samman. Det här kan med fördel användas av både regering och oppositionspartier. Inför förra valet använde sig exempelvis Ulf Kristersson (M) gärna av detta när han kritiserade de rödgröna för att lägga ”en miljard kronor på att subventionera elcyklar”, vilket då alltså handlade om att han plussat ihop flera års anslag. 

Slutligen finns också effektivitetsargumentet. Här handlar det om att en regering eller en opposition vill få en minskad miljöbudget att framstå som bättre än en höjd miljöbudget, eftersom politiken i sig sägs vara mer effektiv. 

Om detta avslutar Mikael Karlsson med att säga: 

– Det är klart att pengar ger olika mycket miljönytta beroende på var de hamnar. Skär du bort 20 miljoner från en liten myndighet kan de få enorma problem och behöva säga upp personal, medan det kanske inte spelar någon större roll om samma summa tas från miljardanslagen som ska gå till skydd av värdefull natur. Och visst, även vad gäller styrmedel så är förstås vissa mer effektiva än andra, det säger sig självt. Men i dag är vi i Sverige inte i närheten av att nå våra miljö- och klimatmål. Och att det skulle bli lättare att nå dem med mindre pengar till miljö- och klimatarbetet framöver, den logiken saknar stöd både i forskning och i utvärderingar av miljömålen. 

* Regeringens budgetproposition för 2023 överlämnas till riksdagen tisdagen den 8 november.

Dela artikeln:

Håll dig uppdaterad med vårt nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev