Miljölobbying ökar bland svenska företag

Miljö och klimat ligger högt på agendan i Bryssel. I december presenterade EU-kommissionen den gröna given med en färdplan av åtgärder för att ställa om alla sektorer till en hållbar och cirkulär ekonomi. Men hållbarhetsfrågor har fått en ökad roll i EU under många år. I takt med att frågorna har fått en större tyngd i EU-politiken har det skett en tillströmning av företag som arbetar med politiska påverkan kring miljö och klimat i Bryssel. 

Av de drygt 6 000 företag som är registrerade i EU:s transparensregister för lobbying är 74 svenska. Aktuell Hållbarhets kartläggning visar att sju av tio svenska företag nämner miljö och klimat bland sina intresseområden att driva i EU. Mobilitet, den gröna given och cirkulär ekonomi sticker ut som områden där många svenska företag säger sig vilja påverka lagstiftare.

– Från ett företagsperspektiv anser vi att det är dags att göra sin röst hörd. Både social och miljömässig hållbarhet är definitivt en huvudprioritet för alla aktörer i Bryssel, säger Pernilla Halldin som arbetar med politisk påverkan kring hållbarhet på H&M Group.

H&M har varit aktiva i Bryssel sedan 2014. Fokus i företagets påverkansarbete ligger på cirkulär ekonomi inom modeindustrin, vilket även kommissionen har pekat ut som ett prioriterat område i sin åtgärdsplan för cirkulär ekonomi som kom i mars. Pernilla Halldin berättar att mycket av H&M:s insatser handlar om att öka kunskapen så att politiska beslutsfattare ska förstå utmaningar, hinder och potentiella lösningar för en mer cirkulär modeindustri. 

– Att prata med politiska beslutsfattare på ett transparent sätt är en viktig del av vår ambition att leda förändringen kring de utmaningar som påverkar vår industri, samtidigt som det ger oss en möjlighet att leda systemförändringar för hela industrin, säger Pernilla Halldin.   

Transparensregistret visar att det har skett en betydande ökning av svenska företag som verkar i Bryssel under de senaste åren. Mer än hälften av de 74 svenska företagen i registret har tillkommit efter 2017. Bara under det senaste året har företag som Voi, Oatly, Stena Recycling, Preem och Ragn-Sells registrerat sig. 

– Vi har inte jobbat med påverkan i Bryssel tidigare, men när vi tittar på vilka lagar som hindrar vår verksamhet så är det europeiska förordningar. Nu är cirkulär ekonomi en av huvudaktiviteten som EU har sagt att man ska fokusera på. Då vill vi att det ska göras rätt saker, säger Pär Larshans, hållbarhetschef på Ragn-Sells. 

Ragn-Sells är det svenska företag som har flest personer registrerade i transparensregistret, trots att de ännu inte har en enda person som dagligen arbetar på plats i Bryssel. Förklaringen ligger i att företaget har registrerat varenda person som kan komma att delta i möten med EU-representanter. 

För Ragn-Sells handlar påverkansarbetet om att deras tekniska innovationer för återvinning av fosfor, kalium och kväve ska få användas inom EU. I dagsläget får produkterna exporteras och användas utanför EU men de får inte användas inom EU:s gränser. I stället används jungfruliga material för framställning av mineralgödsel, vilket beror på att lagstiftningen fokuserar på ursprung istället för kvalitet menar Pär Larshans. 

Eftersom återvinning av fosfor, kalium och kväve är en ny industri har Ragn-Sells inte hittat någon intresseorganisation som passar dem. I nuläget ligger därför fokus på att etablera samarbetspartners i Bryssel som är intresserade av att driva frågan tillsammans med Ragn-Sells. 

Lagstiftningsprocessen i EU skiljer sig från Sverige. I Sverige är normen att ett förslag läggs fram för att sedan gå ut på remiss, medan man i Bryssel vanligtvis hämtar in kommentarer från olika intressenter tidigare i processen. 

– Det jag har noterat när jag själv har jobbat i EU:s institutioner i Bryssel är att svenska företag och branschorganisationer ofta är sena på bollen. Man är alldeles för sent ute i processerna, säger Kristina Lindahl von Sydow, vd på public affairs-byrån Rud Pedersen. 

Det har funnits en tendens bland svenska företag och organisationer att inleda sitt påverkansarbete först när förhandlingarna pågår i parlamentet. Då har lagstiftningsarbetet kommit så pass lång att det i praktiken är svårt att påverka, säger Kristina Lindahl von Sydow som har arbetat i Cecilia Malmströms stab under tiden då hon var kommissionär för inrikesfrågor och på rättstjänsten i Europaparlamentet. 

Vanligtvis inleds lagstiftningsprocessen med en publik konsultation där i princip vem som helst får möjlighet att kommentera någon form av inriktningsdokument. Därefter utarbetas ett mer specifikt förslag och sedan gör kommissionen konsekvensanalyser kring för- och nackdelar med olika åtgärder. 

– Det viktiga är att komma med i processerna när kommissionen gör sina konsekvensanalyser, innan lagförslaget har kommit, säger Kristina Lindahl von Sydow. 

Hon påpekar att ökningen av svenska företag i transparensregistret tyder på att företagen har lärt sig att de behöver vara med och påverka tidigare i lagstiftningsprocessen. 

Det visar sig också att flera svenska företag har varit i kontakt med de kommissionärer som tillträdde sina poster i november. Aktuell Hållbarhet har kartlagt vilka svenska företag och branschorganisationer som har träffat den grupp av kommissionärer som ansvarar för den gröna given. Ett av företagen är Scania, vars vd Henrik Henriksson har träffat kommissionens vice ordförande Frans Timmermans, som är huvudansvarig för den gröna given. Mötet handlade om den gröna given och återhämtning i lastbilsindustrin efter corona.

– Henrik Henriksson är ordförande för fordonstillverkarnas branschorganisation Acea just nu. Att han sitter som ordförande för en hel bransch skapar större möjligheter att prata med en kommissionär även om vi även får dessa möjligheter som enskilt företag, säger Åsa Pettersson, chef för public affairs och hållbarhet på Scania.

Hon påpekar att samordning med andra företag i branschen är viktigt för att få större genomslag eftersom det kan skapa en obalans om kommissionen bara lyssnar på ett företag. 

– Vi försöker jobba inom branschorganisationer, men också i partnerskap med andra företag där vi har en gemensam agenda. Desto fler som tycker likadant ju enklare att få gehör för sina synpunkter hos kommissionen. 

Som exempel på en branschöverskridande sammanslutning nämner Åsa Pettersson The Pathways Coalition där Scania arbetar tillsammans med H&M, Siemens, E.On och Ericsson. Företagen jobbar med att utveckla lösningar och ta fram gemensamma förslag kring hur lagstiftning och styrmedel kan utvecklas för att gynna ett hållbart transportsystem. 

– Det blir en annan diskussion om du tittar utifrån en värdekedja än om du bara tittar på en del av värdekedjan. Genom att jobba tillsammans på det sättet kan vi få mycket större genomslag i vårt påverkansarbete, säger Åsa Pettersson. 

”Vi är ett bra exempel på att du inte behöver vara en stor organisation med mycket muskler för att höras i Bryssel”

Ett företag som har haft framgångar i Bryssel trots att det ännu inte är så stort är Northvolt. Strax efter att batteriföretaget lanserades 2017 inledde EU-kommissionen en process med ett ramverk för batterier till fordonsindustrin. På den tiden var Northvolt ännu en startup men deras expertis kring batteritillverkning efterfrågades av beslutsfattare i Bryssel.

– Vi är ett bra exempel på att du inte behöver vara en stor organisation med mycket muskler för att höras i Bryssel. Har du ett bra argument så lyssnar folk, då är det bara att höra av sig. Gör du dig synlig kanske du till och med blir tillfrågad om vad du tycker, säger Jesper Wigardt, chef för kommunikation och public affairs på Northvolt.

En fråga som företaget särskilt tryckt på är vikten av att skapa transparens kring koldioxidavtryck för batterier och hur produktionen ser ut. I oktober väntas kommissionen presentera ett lagförslag kring hållbar batteriproduktion. En av åtgärderna som kommissionen tittat på är en märkning av vad det är för typ av batterier, med syfte att driva transparens mot kunden.  

– Under hösten kommer man få se ett första resultat kring hur EU resonerar om lagstiftningen. Redan nu kan man säga att frågan inte hade varit så högt på agendan om inte vi som europeiskt företag hade höjt rösten och sagt att det ska vara på det sättet, säger Jesper Wigardt.