Ta del av allt innehåll på Aktuell Hållbarhet
Starta din prenumeration

Prenumerera

Miljöpolitik

Moderaterna: ”Klimattullar kanske är helt nödvändiga”

Publicerad: 28 juli 2022, 06:24

Jessica Rosencrantz, Moderaternas miljö- och klimatpolitiska talesperson.

Foto: Pressbild

Moderaternas miljö- och klimatpolitiska talesperson beskriver sig som en frihandelsvän men konstaterar att klimattullar kanske är helt nödvändiga. Dessutom garanterar hon att en moderatledd högerregering ska arbeta för att nå Sveriges klimatmål.


Ämnen i artikeln:

CBAMModeraternaSverigeNettonollutsläppSverigedemokraternaFörnybar EnergiKärnkraftKristdemokraternaLiberalernaCcsMiljömålsberedningenRegeringenUtsläppEuÖstersjönFiskeElVattenkraftTillståndsprövningSaneringNaturvårdsverketAvfallRyssland

Oron för att en högerregering baserad på M, SD, KD och L kommer vrida tillbaka miljö- och klimatpolitiken flera snäpp, den är obefogad. I alla fall enligt Moderaternas miljö- och klimatpolitiska talesperson Jessica Rosencrantz:

– Vi garanterar att en moderatledd regering kommer fortsätta jobba för att Sverige ska nå vårt eget klimatmål. Vi ska driva en politik för nettonollutsläpp år 2045, men vi ska göra det på ett balanserat sätt som värnar den svenska konkurrenskraften.

Sverigedemokraterna är det enda riksdagsparti som inte står bakom några av de viktigaste klimatmålen. Om ni bildar regering där de utgör en väsentlig del av regeringsunderlaget, hur ska ni kunna komma överens?

– Jag har inte suttit i förhandlingar om miljöfrågor med SD, men det finns saker att bygga vidare på. En nyckel i omställningen är energifrågan och där har vi tillsammans med SD, KD och L landat i gemensamma ståndpunkter. Vi har kommit överens om en gemensam budget med flera stora och viktiga miljösatsningar, exempelvis laddinfrastruktur och koldioxidinfångning, och jag upplevde inte att det var några problem. Sen enades alla partier om konsumtionsbaserade klimatmål i Miljömålsberedningen där det var ett omvittnat gott samtalsklimat, säger Jessica Rosenkrantz.

”Jag har inte suttit i förhandlingar om miljöfrågor med SD”

Ni skriver på er hemsida att Sverige ska vara ett föregångsland medan Sverigedemokraterna inte vill att Sverige ska göra mer än nödvändigt. Hur kommer det att fungera?

– Vi ser att vi kan vara ett föregångsland genom att visa att det går att kombinera minskade utsläpp med en ekonomi som fortsatt växer och ett välstånd som växer. Vi vill göra upp med en del skadlig symbolpolitik, som till exempel plastpåseskatt och höghastighetståg, för att snarare sätta fokus på de effektiva åtgärderna, som att få fram planerbar och fossilfri el.

Både skatten på plastpåsar och höghastighetståg har länge varit omdiskuterade ämnen. Enligt Naturvårdsverkets utredning har skatten på plastpåsar minskat plastpåseanvändningen och ökat Sveriges möjligheter att nå EU:s mål om 40 plastbärkassar per person år 2025. Plastindustrin menar dock att den fått motsatt effekt. När det gäller höghastighetståg finns det rapporter och forskare som menar att sådan infrastruktur både kan ge stor eller liten klimatnytta, men det beror mycket på var och hur satsningen genomförs.

Tror du att vi hinner ställa om innan det är för sent?

– Jag är ganska hoppfull inför att Sverige kan nå sina klimatmål. Vi har en bred enighet kring dem, även om jag tycker att det går för långsamt ibland och att regeringen har felprioriterat en del saker. Jag är mer orolig för det globala arbetet och stora utsläppsländer som släpar efter. Det är otroligt viktigt att debatten inte stannar vid vårt lands gränser, utan vi måste vara pådrivande och använda EU som en maktfaktor i världen. Nu diskuteras klimattullar mot omvärlden, det är inget en frihandelsvän önskar, men är kanske helt nödvändigt för att fler länder ska ta sitt ansvar och inte konkurrerar ut den europeiska industrin. EU gör inte allting perfekt, men i en global kontext är EU ett klimatföredöme.

Moderaterna lyfter fram kärnkraft som en lösning på klimatkrisen och vill skjuta mer säl och skarv för att öka fiskbestånden. Förenklar ni inte miljöproblemen genom att lyfta fram vad som framstår som enkla lösningar?

– Jag tycker inte det är förenklade frågor. Det är klart att om man rycker dem ur sitt sammanhäng kan man undra om säl och skarv ska vara huvudfrågor, men vi tycker det är otroligt viktigt att ta fram en politik för ett Östersjön som mår bättre med fiskbestånd som repar sig. Vi har en rad förslag där säl och skarv är en del av en hållbar fiskeriförvaltning. När det gäller kärnkraft så handlar klimatomställningen i hög grad om att få fram all den rena el som kommer krävas för att elektrifiera vårt samhälle. Det pratas om att vi behöver dubbelt så mycket el på två decennier och det är ju en gigantisk utmaning. Vårt svar är att vi måste värna vattenkraften, vi måste bygga ut det förnybara, men vi måste också bygga ut och värna kärnkraften. Eftersom konflikten ligger i kärnkraften så är det ju där debatten hamnar.

Har ni en hjärtefråga på miljöområdet som ni inte kan tänka er att kompromissa om?

– Vi har många hjärtefrågor, men klimatet kräver att vi inte kompromissar om knäckfrågan, och den handlar om hur vi ska få fram de här stora mängderna ren el. Vi kan inte kompromissa om det faktum att vi behöver ny kärnkraft, säger Jessica Rosencrantz.

”Vi kan inte kompromissa om det faktum att vi behöver ny kärnkraft.”

Tillståndsprövningssystemet har länge kritiserats av näringslivet, men efter avslaget på Cementas ansökan har också en bredare allmänhet fått upp ögonen för den delvis väldigt komplexa tillståndsprocessen.

Nyligen har två stora utredningar presenterats som har bäring på miljöprövningsområdet. I maj presenterades klimaträttsutredningen som skulle föreslå lagändringar för att underlätta klimatomställningen, elnätsutbyggnaden och ett transporteffektivt samhälle. En månad senare kom miljöprövningsutredningen som skulle föreslå lagändringar för att underlätta investeringar med stor miljö- och klimatnytta och att snabba upp prövningsprocesserna utan att ge avkall på miljöskyddet.

Ingen av utredningarna tyckte att en grön gräddfil var en bra väg att gå, men de föreslog en rad andra förändringar. Klimaträttsutredningen fick en hel del positiva reaktioner. Men flera aktörer var besvikna på förslagen från miljöprövningsutredningen. Vissa tyckte förslagen var för långtgående, andra tyckte ambitionsnivån var för låg. Nu vill Moderaterna se en helt ny utredning med större mandat.

– Det finns delar i utredningarna som är bra och som vi vill genomföra, men om vi vinner valet vill vill vi tillsätta en ny utredning. Vi vill ta ett helhetstag med nya utredningsdirektiv. Vi tror inte att gröna snabbspår är en bra väg att gå, att ändringstillstånd blir huvudregel är bra, vi vill att det ska förtydligas när det ska göras en anmälan eller när det ska sökas tillstånd. Förslaget om obligatorisk omprövning av domar och beslut är mindre bra, vi tror inte på den typen av omprövningar. Vi har inga förslag om att radikalt förändra systemet i grunden som att ta bort företagens egenkontroll. Vi vill se tydligare gränser för handläggningstider för myndigheter och regering.

”Vi har inga förslag om att radikalt förändra systemet i grunden”

Från myndighetshåll har det kommit kritik mot att företag sätter i system att begära dispens och dra ut på tiden, ska tidsgränserna gälla även företag?

– Ja, det är väl en klok poäng att ha tydligare tidsgränser för alla så hela processen kan kortas ner.

Ni går till val på att sanera Sveriges gamla miljöskulder, till exempel osanerade industriområden. När ska allt vara färdigsanerat?

– Vi har egentligen inget målår. Vi har identifierat att Sverige inte jobbar tillräckligt systematiskt på det här området, vi vet för lite om våra miljöskulder och arbetar inte tillräckligt strukturerat för att åtgärda dem. Vi vill ge ett uppdrag till Naturvårdverket att kartlägga miljöskulderna. Sen behöver vi ta fram en plan och strategi med prioriteringsordning och saneringstakt för att få struktur på arbetet. Vi behöver ta ett mycket mer samlat grepp.

Det är många riksdagspartier som vill prata om brott och straff och område efter område ska prioriteras högre. Hur högt ska miljöbrotten prioriteras?

– Vi tycker generellt att brott ska leda till påföljder, det ska också gälla den som skadar naturen.  Nu ser vi att den organiserade miljöbrottsligheten bland annat letar sig in i avfallshanteringsbranschen på ett obehagligt sätt och det måste vi göra något åt. Vi behöver hjälpa kommuner att bedriva tillsyn, framför allt små kommuner. Det handlar om tydligare vägledning för hur miljöbalken ska användas och om att stötta kommunerna att få fram den kompetens som krävs. I kombination med att polis och åklagare i större utsträckning prioriterar organiserad miljöbrottslighet så tror jag att vi kan komma tillrätta med det här.

Senast när Aktuell Hållbarhet gjorde en längre intervju med Jessica Rosencrantz, för lite drygt ett halvår sedan, då var en av huvudpunkterna att få fram mer förnybart biodrivmedel till transportsektorn. Moderaterna stod bakom regelverket kring reduktionsplikten, som syftar till att främja en ökad produktion av förnybara drivmedel genom att tvinga leverantörer att minska drivmedlets klimatpåverkan. Sen invaderade Ryssland sitt grannland Ukraina, drivmedelspriserna har stigit och regeringen stoppade tillfälligt den årliga höjningen av reduktionsplikten. För en månad sedan meddelade Moderaterna att de vill göra om reduktionsplikten.

– Vi vill ha reduktionsplikt, men vi vill att den ska sänkas till EU:s minimikrav. Vi tror inte att det är långsiktigt hållbart när vi ser hur priserna drar i väg och det finns inte tillräckliga mängder biodrivmedel att få tag i till rimliga priser.

”Det finns inte tillräckliga mängder biodrivmedel att få tag i till rimliga priser.”

Har ni räknat på om de höjda priserna får samma omställningseffekt, när ni nu vill dra ner på skattedelen?

– Nej, inte exakt så. Snarare ser vi en orimlig prisutveckling så att vi måste dra i handbromsen. Vi ser nu också en överflyttning från biodrivmedel till elektrifiering. Experterna trodde elektrifieringen skulle gå långsammare och det var därför fokus låg på biodrivmedel. Men elektrifieringen går snabbt och vi vill bejaka utvecklingen. Ansvariga myndigheter måste titta på hur vi kan få ytterligare fart på elektrifieringen, det handlar om kortare tillståndstider för att bygga ut elnäten och nya regler för att få sätta upp laddstolpar.

Mat efter säsong på Rosencrantz tallrik

Namn: Jessica Rosencrantz

Bor: Norra Djurgårdsstaden, nybyggd miljöprofilerad stadsdel i Stockholm.

Äter: Har som utgångspunkt att äta mycket svenskt, efter säsong och så klart att äta upp för att minska svinnet.

Transportmedel: Framför allt kollektivtrafik och bilpool.

Det väckte mitt engagemang för miljö och klimat: Klimatfrågan är en av vår tids stora utmaningar, för vår generation och kommande. Det går inte att blunda för.

Läs alla valintervjuer:

Vänsterpartiets nya klimatröst: ”Ibland blir man matt på mänskligheten”

Kristdemokraterna om miljölagstiftningen: ”Som att inte få använda övervåningen på sitt hus”

Liberalernas klimattalesperson: ”Vi kanske inte behöver en dramatisk omställning”

Centerns klimattalesperson: Kärnkraften är bara en valaffisch när man inte har andra klimatförslag

Jesper Saltebro

Reporter

jesper.saltebro@aktuellhallbarhet.se

Dela artikeln:

Håll dig uppdaterad med vårt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.