Ta del av allt innehåll på Aktuell Hållbarhet
Starta din prenumeration

Prenumerera

Miljöpolitik

Regeringen skrotar miljödepartementet – får hård kritik

Publicerad: 18 oktober 2022, 14:09

Romina Pourmokthari (till vänster) är miljö- och klimatminister i Ulf Kristerssons nya regering – den nya regeringen skrotar miljödepartementet, vilket får kritik av bland annat MP-språkröret Per Bolund (infälld).

Med Ulf Kristerssons nya trepartiregering upphör miljödepartementet – i stället flyttas frågorna in under näringsdepartementet som blir ett klimat- och näringsdepartement.

Ämnen i artikeln:

RegeringenToppnyheter onsdag

EV


Tidigare i dag stod det klart att Liberalernas Romina Pourmokhtari blir ny miljö- och klimatminister i Sverige – och hon blir statsråd i näringsdepartementet som nu blir ett klimat- och näringsdepartement under ledning av KD:s Ebba Busch.

Att miljödepartementet nu skrotas av den nya M-KD-L-regeringen får hård kritik.

”Miljödepartementet läggs ner som eget departement i Ulf Kristerssons regering. För första gången på femtio år finns det inget miljödepartement i Sverige. Det går inte att få en tydligare beskrivning av hur lågt den här regeringen värderar miljö och klimat”, skriver MP-språkröret och tidigare klimat- och miljöministern Per Bolund i en kommentar på Twitter.

Även MP-kollegan Karolina Skog, också hon tidigare miljöminister, är kritisk.

”Ett miljödepartement som är en egen enhet fyller en viktig roll i en regering, inte minst i det system av gemensam beredning som vi har i Sverige. Som en granskande funktion som fokuserar på effekter på miljön. Att lägga in miljöfrågorna under näring är en mkt stor förändring.”

Även ett flertal forskare som Dagens Nyheter pratat med kommer med kritik.

”Jag är jätteförvånad över att man lägger ned miljödepartementet. Vi måste se helheten och klimatfrågan är kopplad till så många politikområden, framför allt miljö. Miljöfrågan blir satt på undantag samtidigt som vi har en jätteutmaning i Sverige med biologiska mångfalden och ett kritiserat skogsbruk. Vi når inte målet i agenda 2030 om biologisk mångfald”, säger Karin Bäckstrand, professor i samhällsvetenskaplig miljöforskning vid Stockholms universitet och tidigare ledamot av Klimatpolitiska rådet till DN.

Försvaret: Inget är nedlagt

I samband med pressträffen där de nya ministrarna presenterades försvarade sig Romina Pourmokthari mot kritiken.

”Inget departement är nedlagt. Vi vill ta ett krafttag kring klimatpolitiken. Vi ser att kärnkraften och energipolitiken är alldeles vital i den här omställningen. Om vi på allvar ska sluta släppa ut fossila bränslen så måste vi få ett skifte till el. Vi ser att det skiftet snarare saktats av under den här tiden, vi behöver öka takten här. Jag ser fram emot att arbeta med de här frågorna i den här regeringen och det rör sig inte om några sänkta ambitioner”, sa Pourmokthtari i SVT:s sändning.

”Under regeringsförklaringen hörde man att Ulf Kristersson lyfte de här frågorna, man behöver inte oroa sig i onödan”, säger hon.

Statsvetarprofessorn: Rimmar väl med partiernas inriktning

Aktuell Hållbarhet ringde upp Simon Matti, professor i statsvetenskap vid Luleå Tekniska Universitet.

Varför slår den här regeringen ihop frågorna i näringsdepartementet?

– Jag funderade också en del över det där på förmiddagen och landade i att det inte är särskilt förvånande. Det rimmar väl med den politiska inriktning som partierna drar åt, med ett väldigt fokus på att klimat blir synonymt med energi.

Just frågor om energi och elkällor har varit centrala för partierna i den här regeringen, menar Simon Matti, och då inte minst kärnkraftsfrågorna som regeringspartierna M, L och KD delat med SD.

– Det blir en fråga om näringslivsutvecklingen och det kräver på något vis att de här frågorna hör ihop, åtminstone blir det så för våra nuvarande regeringspartier. De här frågorna har gått hand i hand.

Till en viss del tror Simon Matti också att det handlar om en liten markering mot tidigare regeringar, där Miljöpartiet ingått.

– Regeringspartierna har varit skeptiska mot miljöpolitiken, man har sett det som att MP drivit S-regeringarna mot sin linje, som man anser ställer till det för ”vanligt folk” och industriutvecklingen. 

Är det en nedgradering av miljöpolitiken att den nu inte ligger under eget departement?

– Absolut. Att det inte är ett eget departement sänder en signal om att andra frågor är likställda eller rentav överordnade, så det är en viktig symbolfråga. Men det behöver inte betyda att det är nedprioriterat, den här regeringen har bara att ett annat angreppssätt. Man kan se problemen på samma vis, men också se lösningen på andra sätt.

Vilken betydelse har det att det är en L-politiker som får ministerposten?

– Man har inte riktigt samma muskler. Regeringen fattar kollegiala beslut, det regeringen gör det gör den tillsammans. Men det är alltid en fördel att vara störst för att driva igenom sin politik.

Liberalerna har generellt sett haft ett högt förtroende i klimat- och miljöfrågor – något som kan ha spelat roll vid fördelningen av ministerposter.

– Att ha en M- eller KD-politiker på den posten hade inte känts lika förtroendeingivande som en liberal. I den treklövern är det L som varit tydligast med att driva på i miljö- och klimatfrågor så det framstår som ett rimligt val för bilden utåt. L är ett parti som inte har ett lågt förtroende här, säger Simon Matti.

Läs mer om regeringen

Kommentar: En minut om klimatet i nya regeringen och näringslivet som motor

 

”Det här är Romina Pourmokhtari – har velat driva en radikal klimatpolitik med köttskatt”

 

Nya miljöministern överraskar – ”Har aldrig stött på henne i Miljösverige”

 

Kristersson: Så ska reduktionsplikten justeras ner under mandatperioden

 

Så säger hållbarhetsproffsen om nya regeringens politik

Dela artikeln:

Håll dig uppdaterad med vårt nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev