Miljöpolitik
Regeringen vill lyfta in jämställdhet i den gröna given
Publicerad: 26 februari 2020, 10:06
Om en vecka träffas EU:s miljö- och klimatministrar för att diskutera den gröna given. I en kommentar till kommissionens förslag är den svenska regeringen positiv till det mesta, men efterlyser ett feministiskt perspektiv.
Ämnen i artikeln:
MiljöpolitikDen femte mars samlas miljörådet i Bryssel för att diskutera EU:s gröna giv för första gången. Med sig till mötet har klimat- och miljöminister Isabella Lövin (MP) ett feministiskt perspektiv. I den kommenterade dagordning som publiceras inför möter skriver regeringen.
”Kvinnors och mäns klimatpåverkan skiljer sig åt, och även hur de i sin tur påverkas av klimatförändringarna. Därför anser regeringen att den gröna given måste genomsyras av ett jämställdhetsperspektiv i såväl analys- som genomförande- och uppföljningsfasen”.
Tidigare i år när EU-parlamentet diskuterade den gröna given var Alice Bah Kuhnke (MP) drivande för att få med skrivningar skrivningar om jämställdhet som också antogs av parlamentet.
Överlag är annars regeringen positivt inställd till gröna given och att miljö- och klimatfrågorna prioriteras högt av kommissionen.
”Det är angeläget att den höga ambitionen att integrera hållbarhet i all EU-politik omsätts i konkret politik och lagstiftning för att påskynda omställningen till ett klimatneutralt och hållbart Europa, med bevarad biologisk mångfald och skydd av medborgares hälsa och välbefinnande. Regeringen välkomnar särskilt förslag med tydligt europeiskt mervärde och där den europeiska plattformen kan användas för att lösa gränsöverskridande miljö- och energiproblem”, skriver regeringen i den kommenterade dagordningen.
I detaljfrågorna lyfter Sverige finansieringen av den gröna given och efterlyser omprioriteringar i den fleråriga budgetramen. Regeringen vill också att man i arbetet med den gröna given prioriterar en klimatlag på EU-nivå som förankrar målet om netto-nollutsläpp till senast 2050 i lagstiftning, tillsammans med vägledande principer för att nå detta mål, samt förslag om en skärpning av EU:s utsläppsminskningsmål till 2030.
Sverige vill vidare att kommissionen att senast till sommaren 2020 presenterar sin konsekvensanalys för en höjning av 2030-målet som bör skärpas till minst 55 procent.
Läs hela den kommenterade dagordningen