Ta del av allt innehåll på Aktuell Hållbarhet
Starta din prenumeration

Prenumerera

Miljöpolitik

Så gjorde vi rankningen Miljöbästa kommun 2022

Publicerad: 25 maj 2022, 04:02

Foto: Tom Fägrell

Sveriges Miljöbästa kommun presenteras i år för 14:e gången. Här berättar vi hur rankningen och poängsättningen går till.


Sveriges Miljöbästa Kommun presenteras i år för 14:e gången. Metoden är i stort sett densamma från år till år, samtidigt jobbar vi hårt för att förbättra och utveckla rankningen med nya frågor och data. Vi vill ligga i framkant och inkludera den senaste utvecklingen och forskningen. 

Rankningen 2022 består av tre delar, en enkät, en genomgång av nio externa datakällor och en del med data som innefattar statistik om kommunernas utsläpp samt förändringstakten av utsläpp av koldioxid och andra växthusgaser.

Enkätdelen ger 21,5 möjliga poäng, den extern datan 19,5 poäng och klimatdatan 10 poäng, totalt 51 poäng. 

I den första delen - enkätdelen - har kommunerna svarat på 21 frågor och tre följdfrågor om sitt miljöarbete. Frågorna rör alltifrån om kommunen implementerar arbetet med Agenda 2030 i alla steg i den kommunala verksamheten, till om man systematiskt ställer hållbarhetskrav på sina placeringar.

Aktuell Hållbarhet har valt att ställa frågor inom områden där det inte finns någon känd statistik att luta sig emot. Eftersom en enkätundersökning alltid lämnar öppningar för tolkningsutrymme har vi successivt gett den delen mindre betydelse i den totala viktningen av resultatet. Totalt står enkätfrågorna för 42 procent av möjliga antal poäng.

För två år sedan infördes krav till frågorna, för att förtydliga och göra det enklare att avgöra om kommunen uppfyller vad som krävs för ett ja-svar. Dessa har i år blivit än mer specifika. Hälften av frågorna i enkäten är nya. 

De allra flesta frågorna är av ja- eller nej-karaktär, där ett ja-svar ger 1 poäng och ett nej 0 poäng. Enkätdelen kan maximalt ge 21,5 poäng, då sista frågan även innehåller tre följdfrågor som kan ge 0,5 poäng vardera. Det är en fråga i år som inte poängsätts. De kommuner som inte svarat på rankningen, eller som bara svarar på en del av frågorna, går alltså miste om upp till 21,5 poäng och är sannolikt rankade i botten på den totala listan.

Del två består av externt inhämtad data och ger maximalt 19,5 poäng vilket motsvarar 38 procent av antal möjliga poäng totalt. Poängen kommer från följande nio källor: 

* Andel ekologisk mat, Ekomatcentrum, 0–2 poäng.
* Kommunrankning, Håll Sverige rent, 0–2 poäng.
* Andel miljöfordon, Miljöfordon Sverige, 0–2 poäng.
* Företagsklimat, miljö och hälsoskydd, Sveriges kommuner och regioner, SKR, 0–1 poäng.
* Skyddad natur för nationalparker, naturreservat, naturvårdsområden och biotopskyddsområden, samt en sammanslagning av dessa, SCB, 0-2 poäng
* Totalt hushållsavfall, exklusive trädgårdsavfall (kg/person, lägst ger bästa resultat), matavfall (kg/person, högst ger bästa resultat), andel hushållsavfall insamlat för materialåtervinning, exempelvis biologisk återvinning (högst ger bästa resultat), Avfall Sverige, 0–3 poäng.
* Åtgärdsrapportering för att uppnå god vattenstatus, Havs och vattenmyndigheten, 0–3,5 poäng.
* Djurskyddsbeslut, Djurens rätt, 0–2 poäng.
* Boverkets miljömålsenkät 0–2 poäng.

I den tredje delen har Aktuell Hållbarhet fått hjälp av Klimatsekretariatet, som tagit fram en modell för att mäta kommunernas utsläppsnivåer samt förändringstakten av utsläppen av koldioxid och andra växthusgaser. Modellen utgår ifrån fyra nyckeltal kopplade till klimatdata och bygger på klimatstatistik från Naturvårdsverket och SCB. Mätvärdena har tagits fram i nära samarbete med experter och forskare. Denna del kan ge max 10 poäng och står för 19 procent av möjliga antal poäng.

Utsläpp koldioxid totalt, 0–2 poäng. Här jämförs kommunernas genomsnittliga per capita-utsläpp av koldioxid under de senaste fem publicerade mätperioderna. Bästa kommun (lägst genomsnittligt utsläpp per capita) får 2 poäng och sedan i fallande skala. Utsläppen från större industrier och utrikes transporter har vi exkluderat i detta nyckeltal för att göra en mer rättvis bedömning för kommuner som har en eller flera större industrier inom sitt geografiska område.

Utsläpp av koldioxid samt övriga växthusgaser totalt, 0–2 poäng, efter samma principer som ovan.

Förändringstakt utsläpp koldioxid totalt (-2) - 3 poäng. Här värderas hur utsläppen av koldioxid har förändrats i den enskilda kommunen under de fem senaste mätperioderna. Kommunen med bäst resultat (störst utsläppsminskningstakt uttryckt i procent) får 3 poäng sedan i fallande skala. De kommuner som har ökat sina utsläpp får upp till 2 minuspoäng. I detta nyckeltal inkluderas industrin för att påvisa ökningar eller minskningar av industriutsläppen.

Förändringstakt utsläpp koldioxid samt övriga växthusgaser (-2) - 3 poäng) efter samma principer som ovan.  

Innehållet i kommunrankningen bygger på ett nära samarbete med experter och forskare. Under arbetet med årets kommunrankning har vi inhämtat synpunkter och information från tjänstemän och experter från Nationell samordnare Agenda 2030, Biofuel region, Gröna Bilister, Miljöfordon Sverige, Riksbyggen, Livsmedelsverket, Boverket, Naturvårdsverket, Klimatpolitiska rådet, Naturskyddsföreningen, Sveriges forum för hållbara investeringar, Upphandlingsmyndigheten, TCO Development, IVL, Klimatklubben, Energikontor väst, Hela Sverige ska leva, Småkom,  Upplands Väsby kommun, Göteborg kommun, Vårgårda kommun samt forskare vid Umeå universitet, Göteborgs universitet, Uppsala universitet och SLU.

Av: Björn Anderberg och Therese Quennerstedt

 

Aktuell Hållbarhet, redaktionen

redaktion@aktuellhallbarhet.se

Dela artikeln:

Håll dig uppdaterad med vårt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.