Ta del av allt innehåll på Aktuell Hållbarhet
Starta din prenumeration

Prenumerera

Miljöpolitik

Sverigedemokraterna: ”Radikal klimatpolitik kostar väldigt mycket pengar till liten nytta”

Publicerad: 4 augusti 2022, 06:32

Martin Kinnunen, Sverigedemokraternas miljö- och klimatpolitiska talesperson.

Foto: Pressbild

Sverigedemokraterna vill sänka ambitionsnivån i den svenska klimatpolitiken. Till dem som är oroliga för en tillbakagång på hållbarhetsområdet vid ett maktskifte, svarar partiets miljö- och klimatpolitiska talesperson Martin Kinnunen så här: ”Gillar man miljöpartistisk politik, ja, då får man vara orolig”.


Ämnen i artikeln:

SverigedemokraternaKlimatlagNettonollutsläppUtsläppParisavtaletMiljömålsberedningenEuModeraternaKristdemokraternaUsaKinaMiljöpartietKlimatpolitikSaneringSverigeHållbara TransporterDanmarkTysklandSocialdemokraternaCenterpartietStrandskyddKärnkraft

Som riksdagens enda part stoltserar Sverigedemokraterna med att inte stå bakom Sveriges klimatmål om nettonollutsläpp år 2045. Partiets miljö- och klimatpolitiska talesperson, Martin Kinnunen, säger till Aktuell Hållbarhet att de inte heller ställer sig bakom klimatlagen och att målet om 70 procents utsläppsminskning från inrikes transporter till år 2030 är ett väldigt destruktivt mål.

Vilka klimatmål ställer ni upp på?

– Vi ställer upp på arbetet i stort. Sverige ska arbeta med att minska utsläppen och vi ska arbeta för att världen ska minska sina utsläpp. Sveriges miljömål om begränsad klimatpåverkan, som speglar Parisavtalet, har vi ställt oss bakom. Nyligen har vi också förhandlat fram ett förslag till konsumtionsbaserade mål som är väl avvägt. Där tar vi hänsyn till dels svensk klimatnytta genom export, dels andra länders utsläppsminskningar. Om övriga världen inte minskar sina utsläpp då kommer inte vi heller att minska våra utsläpp i lika stor mängd. Den modellen, att ta hänsyn till andra länders klimatprestationer, vill vi generellt se inom fler områden så vi vill ta ett omtag av hela klimatpolitiken.

Hur menar du med ett omtag?

– Vi vill koppla de svenska klimatmålen till vad som händer på EU-nivå och vad EU kräver från oss. Vi ser inte att vi kan ha en väsentligt annan policy på klimatområdet än vad EU här. Har vi en väsentligt annan politik i Sverige så kommer det i olika hög utsträckning bidra till att andra länder kan öka sina utsläpp i stället, det är en så kallad vattensängseffekt. Snarare bör svenskt klimatarbete fokusera på hur vi kan göra skillnad utanför Europa.

Martin Kinnunen och Sverigedemokraterna är inte ensamma om den här typen av inställning. Både Moderaterna och Kristdemokraterna har i valintervjuerna med Aktuell Hållbarhet uttryckt hur utsläppen från lilla Sverige är obetydliga i ett globalt sammanhang. De menar att det stora ansvaret ligger hos andra länder att minska sina utsläpp, ofta med udden riktad mot USA och Kina. Denna inställning sågas dock av både klimat- som retorikforskare som menar att det alltid går att jämföra sig med någon som är värre. Och påminner om att de allra flesta svenskar tillhör jordens 10 rikaste procent som står för mer än hälften av växthusgasutsläppen.

Det finns oroliga röster som menar att miljö- och klimatarbetet kommer vridas tillbaka om ni kommer till makten? 

– Det kan jag förstå. Gillar man miljöpartistisk politik, ja, då får man vara orolig. Men de flesta svenskar vill ha en väl avvägd och mer effektiv klimatpolitik som går i samklang med övriga Europa, snarare än en mer radikal klimatpolitik som kostar väldigt mycket pengar till liten nytta. Jag tror människor skulle märka större skillnad om Miljöpartiet fick igenom sina budgetar än om vi var med och styrde, säger Martin Kinnunen.

Kommer ni att driva klimatfrågan i valrörelsen?

– Vi prioriterar frågan ungefär lika högt som väljarna och den kommer lite längre ner på dagordningen, väldigt långt under brottsbekämpning och vård. Vi kommunicerar alla frågor som människor tycker är viktiga och klimatfrågan är en av dem, men det får man ju erkänna, den kommer inte högst upp i vårt valmaterial, det gör den inte.

Och ni tänker inte lyfta klimatfrågan så den uppmärksammas mer?

– Nej det är andra frågor som kommer avgöra valet. Det finns många frågor som man naturligtvis ska prata om, men jag kan inte se att vi kommer försöka lyfta upp klimatpolitiken och ge den mer uppmärksamhet än vad den har i dag.

Enligt Novus aprilundersökning så är dock miljö och klimat en av de viktigaste politiska frågorna för svenska väljarna. När befolkningen får välja den absolut viktigaste frågan är det flest som prioriterar sjukvården, 16 procent. På delad andra plats hamnar lag och ordning samt miljö och klimat, med vardera 14 procent. Däremot så prioriteras miljö och klimat mycket lägre av personer som sympatiserar med Sverigedemokraterna.

Moderaterna vill att Sverige ska vara ett föregångsland på klimatsidan medan ni inte vill göra mer än andra länder. Hur ska ni kunna enas om de här två motsatserna?

– Vi är väldigt överens här, skulle jag vilja säga, sen vilka fluffiga uttryck som olika partierna använder i PR-sammanhang det har inte särskilt stor betydelse. Det viktiga är ju vilken konkret politik som man för och vilken politik som man inte för. Vi är väldigt överens med Moderaterna om att vi inte vill ha en nedstängningspolitik i Sverige som leder till färre arbeten och minskad tillväxt. Jag ser att det finns många berörningspunkter mellan vår klimatpolitik och Moderaternas, sen finns det skillnader så klart, men jag tror definitivt att det är möjligt att komma överens.

Tror du att Sverige och världen hinner ställa om innan det är för sent?

– De mest realistiska scenarierna talar för en 2,5-graders temperaturhöjning, så det är väl dit vi är på väg. Men det sker en snabb teknikutveckling så läget ser ändå bättre ut om man kollar på ett business-as-usual-scenario i dag än vad det gjorde för bara några år sedan. Sen återstår att se hur bra mänskligheten är på att anpassa sina samhällen. Där tror jag att väldigt mycket kommer hänga på välståndet i ett land, för ett land rikare har betydligt större möjligheter att anpassa sitt samhälle.

Transportsektorn står för en tredjedel av Sveriges totala utsläpp och för att åtgärda detta har politikerna enats om att minska dem med 70 procent till år 2030, jämfört med 2010. Ett av de viktigare svenska styrmedlen är reduktionsplikten. Den ställer krav på drivmedelsförsäljare att blanda in en viss andel förnybart, ett krav som skärps varje år enligt en överenskommen plan. Sverigedemokraternas Martin Kinnunen tycker att klimatmålet för transportsektorn är ”ett väldigt destruktivt mål”.

Varför beskriver du transportsektorns mål som destruktivt?

– Det är väldigt ineffektivt och kommer kräva skarpa styrmedel som kommer göra det det väldigt dyrt att verka och bo i Sverige, utan att det på ett märkbart sätt bidrar till utsläppsminskningar på global nivå. Svenska 2045-målet är också märkligt utformat och ett typexempel på en dålig politisk kompromiss där man sätter upp högtflygande mål innan man egentligen vet hur man ska ta sig dit. Därför kraschar politiken på transportområdet just nu och allt fler partier går ifrån de styrmedel som man trodde på. Det är ett dåligt arbete från den tidigare miljömålsberedningen.

Är inte det politikens uppdrag att sätta mål och sen utarbeta en plan för att ta sig dit?

– Det bästa vore ju att göra båda sakerna samtidigt. Om man sätter ett mål och sen frikopplar arbetet med den konkreta politiken då blir det väldigt lätt att sätta halelujamål som man inte har någon aning om hur man ska kunna uppnå. Sen utformar myndigheter destruktiva förslag som påverkar samhället i en riktning som man inte alls vill. Det ser vi på transportområdet nu när svenska dieseln är flera kronor dyrare än i Danmark eller Tyskland.

Ska reduktionsplikten avskaffas?

– Reduktionsplikt som princip är inte fel, däremot så måste den ner på en normal europeisk nivå. Här finns en stor enighet nu när KD har ändrat och anpassat sig till den linje som vi haft sen det här styrmedlet infördes, så vi ser inga betydande utmaningar att nå samförstånd här. Vi får se vad Socialdemokraterna landar i och vad som händer med reduktionsplikten på längre sikt. Men vid ett regeringsskifte så kommer vi få se en kraftigt sänkt reduktionsplikt, det är jag fullständigt övertygad om. 

Kommer strandskyddet att göras om vid ett regeringsskifte?

– Definitivt göras om. Vi var inte alls nöjda med det som C, S och MP kom överens om, så det röstade vi ju ner i våras. Vi vill ha en betydligt mer flexibel lagstiftning. I kommuner där det har byggts väldigt mycket kring stränderna finns inte riktigt lika mycket utrymme för att bygga mer, men i väldigt många av våra kommuner är utbyggnaden väldigt begränsad, och då måste möjligheterna till utbyggnad vara större. Möjligheten att bygga i attraktiva lägen är viktigt för att skapa förutsättningar för att bo och verka på landsbygden, framför allt för olika typer av företagsamhet. Vi har liknande prioriteringar som M och KD så jag ser goda förutsättningar för att kunna få till stånd nya regelverk kring strandskydd om vi får ett regeringsskifte.

Ni vill även prioritera saneringsarbetet av gamla förorenade områden. Har ni någon siffra eller målår kring det?

– Nej och det tror jag är svårt att ha eftersom det är ett väldigt omfattande arbete. Det finns åtskilliga tusentals områden som återstår att sanera, sen finns det begränsningar i hur snabbt man kan jobba. Vi ser gärna att det prioriteras högt och gärna lite högre än i dag. Vi kan konstatera att anslagen har ökat under de senaste mandatperioderna och det tycker vi är en bra prioritering. Det finns en ganska stor enighet i riksdagen när det gäller saneringsfrågor.

Aktuell Hållbarhet har varit i kontakt med en saneringsexpert som bekräftar att det under en rätt lång tid funnits samstämmiga och stora satsningar på saneringsområdet hos riksdagens partier. Hen tror att det finns flera förklaringar, bland annat att det är en okontroversiell fråga som inte skrämmer i väg väljare och som ser bra ut på papperet – särskilt om partiet i övrigt har få miljöpolitiska förslag.

Har ni en hjärtefråga på miljöområdet som ni inte kan tänka er att kompromissa om?

– Inget jag direkt kan tänka mig i den mediala diskussionen eller den politiska debatten.

Moderaterna svarade kärnkraft.

– Givetvis är det grundläggande med kärnkraft om vi ska få en ordnad situation på energiområdet. En nedstängningspolitik, ungefär såna förslag som Miljöpartiet har, det kan vi inte ställa upp på. Förslag som slår hårt mot människors privatekonomi, mot lantbruk eller skogsbruk, det är definitivt röda linjer för vår del, säger Martin Kinnunen.

Av alla partierna är det Liberalerna som nämnt ordet kärnkraft flest gång i I Aktuell Hållbarhets valintervjuer: hela 12 gånger. Även Moderaterna och Kristdemokraterna lyfter fram kärnkraften som ofrånkomlig för att lyckas med klimatomställningen. Det råder dock delade meningar om den verkligen är oundviklig – särskilt ur ett svenskt perspektiv, eftersom här finns stora mängder biobränsle och reglerbar vattenkraft. En rad namnkunniga forskare konstaterade år 2020 att Sverige med stor sannolikhet kan klara sig utan kärnkraft, även om elförbrukningen skulle öka kraftigt. 

Köttätande kärnkraftsvän

Namn: Martin Kinnunen

Bor: Tullinge, Botkyrka kommun

Äter: Nu på sommaren har det blivit en del grillat kött.

Transportmedel: Bil.

Det väckte mitt engagemang för miljö och klimat: Avvecklingen av Barsebäck.

Läs alla valintervjuer:

Vänsterpartiets nya klimatröst: ”Ibland blir man matt på mänskligheten”

Kristdemokraterna om miljölagstiftningen: ”Som att inte få använda övervåningen på sitt hus”

Liberalernas klimattalesperson: ”Vi kanske inte behöver en dramatisk omställning”

Centerns klimattalesperson: Kärnkraften är bara en valaffisch när man inte har andra klimatförslag

Moderaterna: ”Klimattullar kanske är helt nödvändiga”

Jesper Saltebro

Reporter

jesper.saltebro@aktuellhallbarhet.se

Dela artikeln:

Håll dig uppdaterad med vårt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.