Ta del av allt innehåll på Aktuell Hållbarhet
Starta din prenumeration

Prenumerera

Miljöpolitik

Vänsterpartiets nya klimatröst: ”Ibland blir man matt på mänskligheten”

Publicerad: 30 juni 2022, 06:59

Vänsterpartiets klimattalesperson Elin Segerlind.

Foto: Pressbild: Agnes Struber

Med siktet inställt på att skydda Sveriges natur vill Vänsterpartiets nya klimatpolitiska talesperson både ställa om skogsbruket och koppla samman miljö- och klimatfrågor. Först ut i Aktuell Hållbarhets intervjuserie inför valet svarar Elin Sergerlind på vårens klimatkritik inom partiet och vilka frågor hon vill driva.


Ämnen i artikeln:

Vänsterpartiet

Det råder något av en klimatkris i Vänsterpartiet. Förslag på sänkta drivmedelspriser, fokus på industrin och en rädsla för att prata klimat med väljare på landsbygden har varit en del av vårens kritik som kulminerade med att den profilerade klimattalespersonen Jens Holm nyligen lämnade sin post i protest. Med drygt två månader kvar till valet finns det alltså mycket för Vänsterpartiet att reda ut och förtydliga för väljarna. Till stor del blir det nu Elin Segerlinds jobb. När Aktuell Hållbarhet träffar henne i riksdagen har hon nyligen utsetts till ny klimatpolitisk talesperson, efter fyra år som Vänsterpartiets ansvariga för miljöfrågor. Som före detta journalist började hon sitt politiska engagemang i Mellerud och klev in i riksdagspolitiken 2018 då hon tog plats i miljö- och jordbruksutskottet. Nu ser Elin Segerlind ett stort rum att fylla efter Jens Holm, men även början på något nytt.

– Det är ingen hemlighet att det har varit höga tongångar kring vår miljö- och klimatpolitik. Men jag tror det att det kommer leda till något gott. Partiet har hamnat i en fas där vi växer och när vi om några år tittar tillbaka hoppas jag vi kan se att att vi har tagit oss till nästa nivå. Debatten handlar inte om en ovilja till miljö- och klimatpolitik utan på vilket sätt vi ska jobba, säger hon.

En av de stora utmaningarna som pekas ut inom Vänsterpartiet handlar om att förena en politik för klimatmedvetna storstadsbor med en politik för landsbygden, där frågan om bensin- och dieselpriset blivit centralt. Efter de stigande drivmedelspriserna vill Vänsterpartiet både införa ett pristak på bensin och diesel samt sänka reduktionsplikten. Samtidigt började miljö- och klimatkritiken redan tidigare, exempelvis när partiledaren Nooshi Dadgostar och partiledningen förra året gick emot Vänsterpartiets riksdagsgrupp och sa ja till en undantagslag för Cementa på Gotland.

Hur ser du själv på kritiken?

– Jag har förståelse för dem som varit kritiska. Jag har varit en av dem, särskilt efter Cementa. För att kunna arbeta med frågorna behöver vi enas och jag hoppas kunna bidra till att komma ut ur den här perioden. Bland annat behöver vi bli tydligare med att lyfta en politik som binder samman miljö- och klimatfrågorna.

För att klara klimatvågskålen måste även skogen skyddas

Nu har du fått ansvar för både miljö och klimat, vad ser du då framför dig?

–  Jag tar med mig miljöperspektiven in i klimatfrågorna. Tidigare de varit lite skilda åt, nu vill jag lyfta hur de kan stärka varandra och inte bara krocka. Det handlar exempelvis om skogsfrågor där värdet av klimatnyttan ofta ställs mot att skydda skogen. Jag menar att för att klara klimatvågskålen måste även skogen skyddas, eftersom förlusten av ekosystem accelererar klimatproblemen. Det ser jag som ett sätt att stärka vår klimat- och miljöprofil.

En annan krock som Vänsterpartiet förknippats med handlar om att det uppstått en politik för storstaden och en för landsbygden. Enligt Elin Segerlind finns det en tydlig plan för Vänsterpartiet att sätta mer fokus på landsbygdsfrågorna och att det arbetet nu påbörjats i praktiken.

– Vill vi växa och bredda oss och då behöver vi ta fram ett budskap som tilltalar fler, då har vi fått den här diskussionen. Det är bra att vi vänder oss till människor på landsbygden, där jag själv bor. Sedan tycker jag att bilden förenklad. Jag ser inte att alla på landsbygden äter kött, kör bil och hatar varg. Landsbygden har mycket gemensamt med städerna och våra värderingar gör sig bra på båda ställen. 

Alla på landsbygden äter inte kött, kör bil och hatar varg

Vad tänker du kring laddade frågor som bensinpriset?

– Ett högt bensinpris är bra om det minskar bilkörandet. Problemet är att det skett en stor prisökning snabbt och att hushållen inte hänger med. Då leder inte prisökningen till en klimateffekt utan snarare att bilåkandet fortsätter och folk får dra in på annat. Dessutom måste det finnas alternativ att välja istället för bilen.

Vänsterpartiet beskrivs även ha lämnat beteendefrågor och börjat fokusera på industrilösningar för klimatet. Vad står du i den frågan?

– Jag kan tycka att man har ett ansvar som enskild, vi kan inte leva i illusionen att vi inte ska märka av omställningen, det kommer vi alla göra. Samtidigt har samhället och staten ett stort ansvar för möjliggöra människors omställning, exempelvis genom att ta fram cykelvägar, utveckla tåg och kollektivtrafik och bygga elladdstolpar. Det går att välja mellan tåg och flyg till Göteborg. Men i norra Sverige är det inte lika lätt och då är det också svårare att kräva det enskilda ansvaret.

När Sverige och världen nu startar upp igen efter pandemin, med ökat resande och konsumtion, ser utsläppskurvorna ut att vända raskt uppåt. Något som både individer och samhället bidrar till. Tvärt emot den kombination av åtgärder som Elin Segerlind efterlyser och som många hoppades på när samhället stannade upp.

– Det är uppenbart att vi inte tog tillfället i akt för att ”build back better”. Vi hade kunnat ta lärdom och exempelvis komma ihåg hur bra det gick att semestra i Sverige. Men våra mönster från tidigare år kom tillbaka och det känns som att den möjligheten har lämnat oss.

 

Vi kunde dragit lärdom – men våra mönster från tidigare år kom tillbaka.

Vad tänker du kring det?

– Vi sa innan att det skulle krävas en riktig kris för att väcka medvetenhet kring klimatet. Nu fick vi en kris men det räckte inte. Ibland blir man matt på mänskligheten. Samtidigt kräver omställningen ganska mycket av oss och det är tydligare vad vi ska och inte ska göra än var vi ska landa och hur samhället kommer se ut år 2045. Det är lätt att gå in i försvarsställning då. Det syns även i politiken och näringslivet. Men vi måste ställa om industrin och skogsbruket, annars kommer ingen vilja köpa svenska produkter.

Hur ska ni då lyfta klimat- och miljöfrågorna i valet?

– För mig klart att frågorna måste hanteras nu och det är det enda jag pratar om. Vad vi som politiker kan göra bygger både på vad vi presenterar och väljarnas ambitioner. Sedan är politiken är fåfäng, de frågor som inte uppmärksammas drivs inte så mycket. Och om frågorna får för lite uppmärksamhet har även media ett ansvar. 

Vilka frågor är viktigast för dig nu?

– Skyddet av naturen och ekosystemen är en jätteviktig fråga och den täcker både skogsdebatten och frågor om havsmiljön. En annan fråga är omställningen för att få ner utsläppen från transporter och industrin. De är de två stora benen som jag och Vänsterpartiet kommunicerar. 

Vilka skiljelinjer ser du i miljö- och klimatpolitiken?

– Vem man menar ska genomföra omställningen, om det är staten eller de enskilda personerna. Det samma gäller globalt där vissa länder pekar ut andra. De flesta kanske vill till samma mål på papprer, men det är stor skillnad i synen på vad som krävs för att nå dit. Vi ser att det behövs en fundamental omställning av samhället, andra tycker att det räcker med att byta från bensinbil till elbil. Min bild är att det inte räcker. Vi kommer behöva transportera oss smartare och då kan inte alla ha en egen bil. 

Det krävs en fundamental omställning av samhället

En av de frågor som Elin Segerlind och Vänsterpartiet driver inför valet handlar om att besluta om skydd för 30 procent av Sveriges natur, både på land och till havs. Just frågan om skogen och dess roll i klimatomställningen återkommer hon till genom intervjun.

– Svenskt skogsbruk bedrivs inte hållbart. Skogen ska användas till hus och byggnader i första hand och det är problematiskt att skogsbruket bedrivs av industrins efterfråga på råvara. Det är skogens förmåga att leverera som borde styra. Ett exempel är att vi nu fasar ut plastsugrör och ersätter med papp. Istället borde vi kanske dricka direkt ur muggen. På samma sätt måste vi fråga oss om vi behöver direktreklam och andra pappersprodukter.

På frågan om vad Elin Segelind inte kan tänka sig kompromissa kring inför valet och uppgörelser mellan partierna nämner hon just förslaget på skydd av 30 procent av Sveriges natur.

Vad tror du blir ditt första stora utspel som ny talesperson för klimat och miljö?

– Jag hoppas det blir att vi presenterar långtgående satsningar på skydd av värdefull natur.

 

Allätare med bensinbil

Namn: Elin Segerlind.

Bor: Ed i Dalsland.

Ålder: 37 år.

Utbildning: Journalistutbildning.

Äter: Allätare.

Transportmedel: Mycket tåg, har en bensinbil.

Väckte mitt miljö- och klimatengagemang: Insikten för länge sedan om att vi är på väg mot en klimatkris.

Läs våra andra valintervjuer:

KD om miljölagstiftningen: ”Som att inte få använda övervåningen på sitt hus”

Liberalernas klimattalesperson: ”Vi kanske inte behöver en dramatisk omställning”

Daniel Boman

daniel.boman@aktuellhallbarhet.se

Ämnen i artikeln:

Vänsterpartiet

Dela artikeln:

Håll dig uppdaterad med vårt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.