2030-sekretariatet besvikna på nya infrastrukturplanen: ”Hade inte utrymme”

Under måndagen presenterade regeringen en ny infrastrukturplan för perioden 2022-2033. Den totala investeringsramen uppgår till 881 miljarder kronor, varav 82 miljarder från banavgifter, trängselskatt och medfinansiering.

– Planen visar hur Sverige ska bli nettonoll 2045, sa infrastrukturminister Tomas Eneroth (S) vid en pressträff.

Största delen av pengarna, 437 miljarder kronor, går till utveckling av transportsystemet med slagsida mot järnvägssatsningar. För drift och underhåll av statliga vägar och järnvägar öronmärks 197 respektive 165 miljarder kronor. 

Maria Stenström, ansvarig för mobilitetsfrågor på 2030-sekretariatet, är kritisk. Hon anser att Trafikverket – som ägde uppdraget att fram planen – inte hade förutsättningarna att kunna föreslå satsningar som ledde till ett mer ”transporteffektivt Sverige”.

– Jag upplever att läget var låst redan när Trafikverket fick uppdraget från regeringen. Då var pengar redan inbokade till olika projekt, i och med att gällande plan för 2018-2029 skulle fullföljas, vilket gjorde att Trafikverket inte hade särskilt mycket utrymme att planera för ny infrastruktur som leder till ett mer transporteffektivt samhälle, säger Maria Stenström, och fortsätter:

– Visserligen satsar man på att rusta upp och bygga ut järnvägen, men den är redan så pass eftersatt att medlen inte räcker till mer än det mest uppenbara lappandet och lagandet, särskilt om priserna fortsätter att rusa.

Vidare säger hon att planen inte utgör en nödvändig ”radikal omställning” för att Sverige ska kunna minska sitt transportberoende generellt.

Vilken typ av investeringar menar du skulle ha behövts?
– Exempelvis kopplat till cykelvägar. Efter pandemin har vi sett en ökad pendling med cykel, och nu när vi har elcyklar blir upptagningsområdet mycket större. Det innebär att vi inte bara kan satsa på cykelvägar i städer utan också till och från städerna och regionerna. Det krävs för att cykeln ska bli ett attraktivt färdmedel för fler.

Dessutom saknar Maria Stenström klimatkonsekvensberäkningar för de föreslagna satsningarna i infrastrukturplanen.

– Det finns väldigt mycket samhällsnyttoberäkningar, men eftersom klimatet är vår tids ödesfråga så är det orimligt att vi inte vet vad de olika åtgärderna har för klimatpåverkan. När klimatpåverkan blir tydligare, blir det också mer uppenbart att vi behöver satsa mer på ett transporteffektivt samhälle.