Ta del av allt innehåll på Aktuell Hållbarhet
Starta din prenumeration

Prenumerera

Torsdag22.10.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Mobilitet

Analys: Dags att använda ny teknik för smartare skatt på transporter

Publicerad: 30 April 2020, 11:26

Jakob Lagercrantz, vd för 2030-sekretariatet i en analys att skatter och avgifter i fordonstrafiken kan bli rättvisare och ge mer miljönytta med ny smart teknik.

Foto: 2030-sekretariatet och Helena Landstedt TT


Regeringen tillsatte nyligen en utredare med uppgift att ta fram ett nytt miljöstyrande system som ett alternativ till den nuvarande eurovinjettavgiften för godstransporter på väg. ”Bra, men låt det gå undan, det behövs en ny utformning av skatter eller avgifter för både tunga och lätta fordon där vi använder ny smart teknik”, skriver Jakob Lagercrantz, vd för 2030-sekretariatet i en analys.

Samhället är beroende av ett effektivt vägtrafiksystem för att fungera. Alla trafikslag behövs då de kompletterar varandra mycket mer än de konkurrerar. I vägtrafiksystemet behövs en ny utformning av skatter eller avgifter för både tunga och lätta fordon. Det finns framför allt tre anledningar till det.

För det första får vi en större mångfald av drivmedel, där vissa är skattebefriade. Staten ska ha sitt, och nu behöver vi finna andra bättre och rättvisare sätt än att lägga skatt eller avgifter på transporter.

För det andra kan vi nu med ny teknik differentiera vilka drivmedel fordonen kör på mellan transporter på landsbygd och i storstad, och till och med om det finns bättre och klimatsmartare alternativ på samma sträcka.

För det tredje betalar landsbygden för mycket för att täcka transportsektorns så kallade externa effekter, och städerna betalar för lite. Eftersom så många av oss bor i städer påverkar detta ekonomin kraftigt.

Regeringen hade ett förslag framme våren 2018; ”En ny inriktning för beskattning av tung lastbilstrafik ”. Förslaget gick på remiss, och fick bra respons, men försvann inför valet 2018. Och kanske ville man vänta på EU:s beslut i det direktiv som bland annat berör vägskatter; Eurovignetten.

Eurovignetten är i princip färdigförhandlad, och nu tillsätter regeringen en utredare som skall se hur fordonsskatten i Sverige kan justeras så att den klarar utmaningarna ovan, och inte straffar svenska transporter eller försämrar svenska företags konkurrenskraft på grund av de långa avstånden i Sverige.

Bra, men låt det gå undan. Och låt införandet av styrmedel för lastbilstrafiken ske i bred samverkan med såväl fordonstillverkare, åkerier som transportköpare.

Vi hade en inriktning att utgå ifrån 2018, bygg vidare på den. Med dagens teknik, med en sändare i varje lastbil, kan vi följa, beskatta och belöna fordon beroende på fordons egenskaper, drivmedel, var de kör och kanske när de kör. Styrmedel bör styra mot såväl ökad energieffektivitet (CO2-standards/VECTO), högkapacitetsfordon och fossilfria drivlinor.

Rätt utfört är detta inget mindre än en liten revolution på hur vi ser på transporter, och hur de kan regleras och effektiviseras. För tunga godstransporter är fordon i dag uppkopplade för att optimera logistiken. Tekniska lösningar finns som möjliggör att ett förslag på skatter eller avgifter borde kunna lanseras kanske redan i slutet av denna mandatperiod.

För lätta fordon är denna fråga kanske ännu viktigare. De lätta fordonen är fler, bidrar med tre gånger mer koldioxidutsläpp än tunga lastbilar, använder flera olika drivmedel, och trafikanterna har oftast tillgång till kollektivtrafik i städerna. Här tycks politiken vilja skynda långsammare. Integritetsfrågan är det röda skynket, men visst kan vi finna en teknik som neutralt ger olika skatt beroende på om området bilen framförs i är storstad, tätort, landsbygd eller glesbygd.  Klimatnyttan i drivmedlet är knappast en känslig fråga.

Vi har en lång rad åkeriföretag som valt att betala en extra krona litern för att köra klimatsmart. De är föregångare som i stället för att bara tala om miljö faktiskt gör något konkret. Samhället behöver skapa system som hjälper, inte stjälper, dessa föregångare.

Jakob Lagercrantz,
vd, 2030-sekretariatet

Dela artikeln:


Håll dig uppdaterad med vårt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.