Ta del av allt innehåll på Aktuell Hållbarhet
Starta din prenumeration

Prenumerera

Måndag28.09.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Mobilitet

Foto: Foto: Susan Yin/Unsplash

Bilen skyddas av politiker – men körsträckorna kan behöva minska

Kommun- och regionstyrelseordföranden i landet vill att mer resor sker med cykel och kollektivtrafik – men många står också upp för fortsatt bilåkande. Experter menar att bilen har en fortsatt viktig roll framöver, men det finns tecken på att körsträckorna kan behöva minska för att klimatmålen ska nås. – Det beror på vad vi menar med att Sverige vill vara ett föregångsland i klimatomställningen, säger Karin Brundell-Freij, senior transportexpert på WSP.

Publicerad: 2 September 2020, 05:41

Tobias Persson

tobias.persson@aktuellhallbarhet.se

Andelen resor med cykel, gång och annan mikromobilitet behöver öka, liksom andelen resor med kollektivtrafik. Det menar en klar majoritet av kommunstyrelseordföranden (KSO) och regionstyrelseordföranden (RSO) runtom i landet, enligt en enkät som Dagens Industri har gjort med Dagens Samhälle och Aktuell Hållbarhet.

Inställningen att andra trafikslag än bilen ska öka som andel av transporterna är inte bara en storstadsfråga. Enkäten visar på en förhållandevis jämn fördelning av svaren mellan kommuner och regioner av olika slag, från glesbygd till storstad och pendlingsorter.

Men samtidigt anser en betydande del av KSO:erna och RSO:erna att minskad biltrafik inte är en förutsättning för att få ner transporternas koldioxidutsläpp i linje med nationella miljömål. 

Matematiken kring summan av transportslagen tycks inte gå ihop.

– Man har en känsla av att det är så. Även hos många KSO:er och RSO:er verkar det vara svårt att förstå att cykeln inte kan betyda ett smack för klimatutsläppen om det inte sker på bekostnad av biltrafiken, säger Karin Brundell-Freij, senior transportexpert på WSP och adjungerad professor vid Lunds universitet.

Hon menar ändå att bilen kommer fortsätta spela en viktig roll i framtiden och att det därför är en avgörande fråga med avfossilsering av biltransporterna.

– Det är ingen som tror att vi kan bara kan vara mer transportsnåla och köra mer kollektivtrafik om vi ska minska utsläppen tillräckligt, säger hon.

Men frågan är om avfossilliseringen av biltransporterna kan gå tillräckligt fort för att utsläppen ska kunna minska i den takt som krävs för att nå målet om en fossiloberoende fordonsflotta till 2030 – 70 procent minskade utsläpp jämfört med 2010. Karin Brundell-Freij påpekar att även de mer teknikoptimistiska scenarierna från Trafikverket förutspår att bensinpriserna kommer att behöva höjas om klimatmålet skall kunna nås. Flera andra scenarier från Trafikverket förutsätter 10-20 procent minskade körsträckor i bil för att målet ska kunna nås.

Sedan 2010 har utsläppen från transporter minskat med cirka två procent per år, vilket är en betydande bit under de åtta procent i årlig minskning som nu krävs för att nå målet. 

Per Östborn, projektledare på 2030-sekretariatet och Gröna Bilister, har under flera år följt utvecklingen mot en fossiloberoende fordonsflotta. Han säger att de senaste årens utsläppsminskningar från vägtransporter framför allt har drivits av bränslebyte, i synnerhet genom en ökad användning av biodrivmedel. Men de senaste åren har utvecklingen avtagit och Per Östborn påpekar att det finns en risk att det bromsar upp ytterligare.  

– Många bedömare menar att användningen av biodrivmedel kan stagnera, både på grund av begränsad tillgång på hållbara biodrivmedel och att fler länder börjar konkurrera om biodrivmedlen. I ett europeiskt och globalt perspektiv räcker de inte för att dra hela omställningen, säger Per Östborn.

Karin Brundell-Freij ser samma problematik och påpekar att frågan är om det är rimligt att Sverige använder så pass mycket biobränsle att vi förblir nettoimportörer.

– Det beror på vad vi menar med att Sverige vill vara ett föregångsland i klimatomställningen. Om vi vill visa att vi kan gå en väg som andra länder kan följa är det inte rimligt. Men sen kan vi också vilja visa att vi verkligen vill minska koldioxidutsläppen, då kan det vara rimligt.

Mycket hopp står också till att fordonsflottan ska elektrifieras. Per Östborn säger att det finns positiva tecken på området, med en närapå exponentiellt ökande försäljning av elbilar och laddhybrider. Men av den totala svenska personbilsflottan på 4,9 miljoner bilar var knappt två procent laddbara fordon under 2019, enligt statistik från Trafikanalys. Det kommer dröja många år och sannolikt dyra subventioner för att fordonsflottan ska elektrifieras i den takt som krävs för att nå 2030-målet den vägen, säger Karin Brundell-Freij. Dessutom finns en potentiell problematik i livscykelutsläppen som uppstår när nya bilar produceras.

– Jag tror att biltrafiken kommer behöva minska. Sen är frågan hur mycket och om det sker genom att bilkörandet blir naturligt dyrare när det styrs mot mer hållbara alternativ eller om det sker genom ekonomiska styrmedel, säger Karin Brundell-Freij. 

För att 2030-målet ska nås krävs även åtgärder för att minska bilresandet enligt såväl Karin Brundell-Freij som Per Östborn. Men trots att resandet med kollektivtrafik har ökat i landet och satsningar har gjorts för ökad cykling har det ännu inte gett effekt för minskat bilåkande.

– Andelen färdsträcka med gång, cykel eller kollektivtrafik är endast 20 procent, och ökar bara med myrsteg. Detta speglas i körsträckorna i bil per capita. De har stagnerat och legat stilla under flera år. På landsbygden finns till och med en ökande trend i körsträckor, medan de minskar något i storstäderna, säger Per Östborn.

Karin Brundell-Freij påpekar att det inte handlar om att alla ska sluta köra bil utan att många ska köra lite mindre bil. 

– Det finns resor som går att påverka både i städer och på landsbygden, säger Karin Brundell-Freij.

Om enkäten

Aktuell Hållbarhet har tillsammans med Dagens Industri och Dagens Samhälle skickat ut en enkät till landets kommun- och regionstyrelseordföranden med frågor om hur de ser på utvecklingen av framtidens hållbara mobilitet. Totalt har 157 KSO:er (54 %) och 12 RSO:er (57 %) svarat på enkäten. 

 

Resultaten från enkäten har sammanställts i rapporten Mobility Insights som är en ny rapportserie från Di Mobilitet. Mobility Insights kommer ut två gånger per år och har som mål att kartlägga, identifiera och analysera trender och utvecklingen inom mobilitet. Här kan du ta del av hela rapporten. 


Dela artikeln:

Håll dig uppdaterad med vårt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.