Ta del av allt innehåll på Aktuell Hållbarhet
Starta din prenumeration

Prenumerera

Måndag28.09.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Mobilitet

Foto: Foto: Unsplash/Daniel Moqvist

Brist på finansiering hindrar mobil omställning

Brist på finansiering för infrastruktur är den största utmaningen i omställningen till hållbara transporter säger kommun- och regionstyrelseordförande runtom i landet. Många efterfrågar ökat stöd från staten, inte minst mindre kommuner, medan infrastrukturministern svarar att en grön återstart är på gång. – Det är klart att resurserna kommer behöva utvecklas och öka, inte minst på grund av coronapandemin som gjort att vi tappat tempo, säger Tomas Eneroth.

Publicerad: 2 September 2020, 05:27

Tobias Persson

tobias.persson@aktuellhallbarhet.se

Investeringar i transportinfrastruktur behöver öka i stora delar av landet för att klara omställningen till hållbar mobilitet. Samtidigt väntas gapet mellan kommunernas och regionernas intäkter och kostnader öka, vilket innebär en utmaning i omställningsarbetet.

”Då blir det ju svårt om man måste bygga om saker och ting för att klara en hållbar framtid. Jag tänker att det är något som kommunerna och regionerna själva måste hjälpa till med, men staten måste också finnas där”, säger Annika Wallenskog, chefsekonom på Sveriges Kommuner och Regioner.

Brist på finansiering för nödvändiga infrastruktursatsningar är en av de största utmaningarna i omställningen till hållbara transporter på lokal och regional nivå. Det säger drygt tre av fyra kommunstyrelseordföranden (KSO) och fyra av fem regionstyrelseordföranden (RSO) i en enkät som Dagens Industri har gjort tillsammans med Dagens Samhälle och Aktuell Hållbarhet. Det är den utmaning som ligger i topp, med god marginal över områden som beteendeförändringar, lagstiftning och teknisk innovation.

Respondenterna säger att utbyggnaden av laddinfrastruktur och biogasmackar är prioriterat. Samtidigt sägs det finnas behov av ökade investeringar i infrastruktur för cykel, väg- och spårburna transporter i stora delar av landet. Många RSO:er ser också behov av ökade investeringar i flyg och sjöfart.

Flera KSO:er påpekar att staten behöver ta ett ökat ansvar för att möjliggöra omställningen till hållbara transporter på lokal och regional nivå.  

”Större ekonomiska resurser från staten krävs till infrastruktursatsningar både regionalt och kommunalt”, skriver Kristina Bendz (M), KSO i Ystad kommun.

”Statens ovilja att investera i infrastruktur såsom järnvägar och bredband gör att kommunerna får ta ett betydligt ökat ekonomiskt ansvar”, säger Lars Rosander (C), KSO i pendlingskommunen Hultsfred.

Annika Wallenskog delar uppfattningen om att staten behöver ta ett större ansvar för infrastrukturinvesteringar. Inte minst nu efter coronakrisen som har blivit ett avbräck för omställningsarbetet när pengar och fokus har riktats åt andra håll.

”Jag tror att det vore en bra satsning nu när vi har en lågkonjunktur. För att komma ur krisen vore det bra att satsa på sånt som kan ge en positiv miljöpåverkan framåt och dessutom ger en hög sysselsättning”, säger Annika Wallenskog.

Hon lyfter särskilt fram behovet av att snabba på utbyggnaden av bredband för att möjliggöra distansarbete och nyttjande av digitala tjänster i fler delar av landet. Ett annat område där det behövs stöd enligt Annika Wallenskog är kollektivtrafiken. Hon säger att det är viktigt att stötta regionerna i spårbunden trafik för att få till ändrade resvanor.  

”Ska man pendla till och från arbetet och har längre sträckor, då gör man inte det om det bara finns buss. Folk vill ha spårbunden trafik för att man ska vara beredd att pendla till och från jobbet”, säger Annika Wallenskog.

Infrastrukturminister Tomas Eneroth svarar att staten har skjutit till mer resurser än någonsin för att hjälpa kommuner och regioner, bland annat genom stadsmiljöavtalet, klimatklivet och riktade medel för cykelinsatser. Men han säger också att kommunerna och regionerna måste ta ett eget ansvar för att se till att deras investeringar är hållbara. 

”Den stora utmaningen är att också att göra omställningen med alla de resurser vi redan använder. Att inte bara se nyinvesteringar, utan även använda traditionella medel”, säger Tomas Eneroth.

Utmaningen med brist på finansiering tycks vara särskilt problematisk bland mindre kommuner och landsbygdskommuner. Det märks dels av svarsfrekvensen i enkäten men också att det framför allt är KSO:er i denna grupp som efterfrågar mer stöd från staten.  

Infrastrukturministern konstaterar att utmaningarna ser annorlunda i glesbygd och att det därför finns behov av ett särskilt stöd.

”Det är ett av skälen att kostnadsutjämningen är viktig. Klarar vi omställningen i hela landet gynnar det också storstäderna”, säger Tomas Eneroth.

Ser du behov av särskilda stöd för glesbygden från statligt håll? 

”Ja, framför allt att ytterligare stötta uppbyggandet av infrastruktur i landsbygd. Det ser jag ett tydligt behov vare sig vi pratar om spår- och vägnätet, där det gäller att ha rätt förutsättningar ur trafiksäkerhetssynpunkt samt för skogs- och besöksnäring. Men även bredbandsutbyggnad”, säger Tomas Eneroth.

Om enkäten

Aktuell Hållbarhet har tillsammans med Dagens Industri och Dagens Samhälle skickat ut en enkät till landets kommun- och regionstyrelseordföranden med frågor om hur de ser på utvecklingen av framtidens hållbara mobilitet. Totalt har 157 KSO:er (54 %) och 12 RSO:er (57 %) svarat på enkäten. 

 

Resultaten från enkäten har sammanställts i rapporten Mobility Insights som är en ny rapportserie från Di Mobilitet. Mobility Insights kommer ut två gånger per år och har som mål att kartlägga, identifiera och analysera trender och utvecklingen inom mobilitet. Här kan du ta del av hela rapporten. 

Han påpekar att omställningen till en fossiloberoende fordonsflotta – 70 procent minskade koldioxidutsläpp från vägtransporter till 2030 jämfört med 2010 – behöver ske i hela landet.

”Ett av skälen till att vi gör åtgärder för bredband och elektrifiering i hela landet är att hela landet ska kunna vara med i omställningen. Men det är klart att resurserna kommer behöva utvecklas och öka, inte minst på grund av coronapandemin som gjort att vi tappat tempo”, säger Tomas Eneroth.

Trafikverket fick nyligen i uppdrag att ta fram en inriktning för en ny nationell infrastrukturplan, med särskilt fokus på hur vägar och järnvägar ska utvecklas och förvaltas under de kommande 12 åren. Uppdraget bygger på en överenskommelse med Centerpartiet och Liberalerna, och det innefattar även att Trafikverket ska se över möjliga linjesträckningar för nya stambanor och hastighetståg.

”Nästa gång kommer det säkert bli mer än 700 miljarder”

Planen ska ligga till grund för den nya infrastrukturproposition som regeringen planerar att lägga fram i riksdagen nästa år. Tomas Eneroth säger att regeringen är villig att satsa mer pengar i nästa proposition, jämfört de 700 miljarder som presenterades under förra mandatperioden.

”Nästa gång kommer det säkert bli mer än 700 miljarder”, säger han och tillägger att regeringen vill öka satsningarna på den spårbundna trafiken.

Under hösten ska Tomas Eneroth resa runt i Sverige för att träffa näringsliv samt företrädare från kommuner och regioner för att lyssna in behoven på lokal och regional nivå.

”Nu blir det en grön återstart. Vi ser att det finns ett starkt engagemang i kommuner och regioner och att man vill göra mer för att ställa om”, säger Tomas Eneroth.

Läs rapporten ”Mobility Insight” 


Dela artikeln:

Håll dig uppdaterad med vårt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.