”Det kan Sverige lära av Sydkorea inom hållbara transporter”

Valet 2022 vanns av de högerkonservativa, men de fick inte egen majoritet. De gick till val på tuffare tag mot kriminalitet, den enda fråga på miljö och energiområdet som riktigt rymdes var mer kärnkraft – ibland verkade kärnkraft vara svaret vad frågan än var. Efter valet har tuffa tider i ekonomin gjort det svårt att uppfylla vallöftena, vilket stärker betydelsen av att det som görs är kostnadseffektivt.

En tendentiös beskrivning av Sverige? Nej, detta är Sydkorea, årets fokusland för 2030-sekretariatet med rapportlansering på tisdagens hybridkonferens Mobilitet&Samhälle.

Sydkoreas stora likheter med Sverige gör det till vårt kanske mest intressanta fokusland någonsin. Också historiken har tydliga paralleller, med en snabb industrialisering, en stark fordonsindustri men också andra delar som inte längre är konkurrenskraftiga.

Sydkoreas stora likheter med Sverige gör det till vårt kanske mest intressanta fokusland någonsin.

Fokuslandsmetodiken handlar inte om att ge en balanserad, heltäckande bild av landet, utan om att lyfta fram det som är relevant för omvärlden. I fokus är Sveriges mål att transportsektorns klimatpåverkan ska minska med 70 procent 2010—2030 och den klimatpolitiska handlingsplan regeringen ska presentera i höst.

Fokuslandrapporten har fem huvudsakliga lärdomar från Sydkorea till Sveriges klimatarbete:

1. Elektromobilitet: Sydkorea har världens snabbaste omställning av lätta lastbilar till eldrift, med stark ekonomisk stimulans men också möjligheten att mycket snabbare få fordonet i drift än om man väljer fossil drift. I Sverige har bonusen för elbilar snabbavvecklats, vilket drabbar transportfordonen och deras användare extra hårt – vi bör lära av Sydkorea och införa särskild stimulans här.

Vi bör lära av Sydkorea och införa särskild stimulans här.

2. Vätgas: Sydkorea är störst i världen på vätgasdrivna fordon, med en långsiktig och konkret strategi av stor relevans för omvärlden. De har inte fallit i fällan att ställa det ena mot de andra, utan utvecklar med ett råd direkt under regeringen en ständigt förfinad strategi för vad som ska användas var. Sverige bör inte nöja sig med att införa EU:s tillgänglighetskrav för vätgas genom AFIR-reglementet, utan ta fram en riktig vätgasstrategi enligt koreansk modell.

3. Batteri: Sverige aspirerar på en växande del av den snabbt växande batterimarknaden för elektromobilitet, som också identifierats som central för tillväxt av EU-kommissionen. Sydkorea är störst i världen förutom Kina på batteriproduktion, och det är mycket intressant hur staten nu stimulerar och delfinansierar hur forskning och utveckling kan kommersialiseras inom omställningen till nickel- och koboltfria batterier och solid state-teknik.

4. Delad mobilitet: För att inte Sydkoreas megastäder helt ska korka igen, behövs mer av delad mobilitet. Elbilspooler växer snabbt, aktivt stöttade av kommuner och stat, medan styrmedel i Sverige fortsatt aktivt missgynnar bildelning som till exempel har fyra gånger högre moms än hyra av limousiner eller helikoptrar.

För att inte Sydkoreas megastäder helt ska korka igen, behövs mer av delad mobilitet.

5. Föregångare: Ön Jeju, stor som Gotland och Sydkoreas främsta besöksmål, ska vara klimatneutral år 2030 och har fått särskilda incitament och befogenheter för omställningen till elektromobilitet och förnybar energi. I Sverige har Gotland utsetts till pilotlän för energiomställningen, men i princip utan budget, mandat eller konkreta mål – och med förutsägbar brist på resultat för andra att lära av.

Som en passning tillbaks till Sydkorea lyfter vi också tre delar där Sverige kan bistå med lärdomar, till gagn för svenskt grönt näringsliv:

1. Biogas. Sydkorea är ledande inom biogasproduktion, bland annat med Scandinavian Biogas som producent, men gasen används inte i transportsektorn. Det är en missad möjlighet att snabbt kunna ställa om också de transporter som inte i närtid kan elektrifieras – inklusive konvertering av befintliga fordon.

2. Mikromobilitet. Flera av Sydkoreas största städer är kuperade, men med elcyklar och elsparkcyklar finns ingen anledning att en så låg andel av transporterna sker med mikromobilitet. Kommunala satsningar i Sverige kan visa vägen för mer cykling, särskilt om regeringen tar fram ett nationellt mål enligt vårt och VTI:s förslag.

3. Målbild. Sydkorea har en rad relevanta mål för omställningen, men de är inte lika tydliga eller brett förankrade som det svenska 2030-målet. Målet bör varken ges upp eller tonas ner, utan bli en ny bärare av svensk grön export!

Mattias Goldmann
Grundare, 2030-sekretariatet

Läs om konferensen Mobilitet & Samhälle