Digitala tjänster en lösning på glesbygdens utmaningar

Strax innan coronakrisen lamslog Sverige publicerade riksdagens trafikutskott en rapport med fokus på hållbar mobilitet på landsbygden. Bakgrunden till arbetet är det fördubblingsmål för kollektivtrafiken som riksdagen tog beslut om under förra mandatperioden.

– Utgångspunkten är att det finns en gemensam politisk ambition i riksdagen att mobilitet på landsbygden måste öka. Ska vi fördubbla all kollektivtrafik kommer det inte räcka med att det sker i storstäderna. Vi måste se till att det fungerar bättre även på landsbygden, säger Teres Lindberg (S), ledamot i trafikutskottet.

Att kollektivtrafiken behöver öka är en uppfattning som hon delar med lokala makthavare i glesbygden. Två av tre KSO:er i mindre kommuner och landsbygdskommuner anser att resande med kollektiva transportmedel behöver öka som andel av de totala transporterna. Det visar en enkät som Dagens Samhälle har gjort med Dagens Industri och Aktuell Hållbarhet. 

Samtidigt säger fyra av tio KSO:er att minskad biltrafik i kommunen är en förutsättning för att kunna nå de nationella miljömålen. Men för många kommuner i glesbygden är den krassa verkligheten att det är svårt att klara sig utan bil.   

”I dagsläget är det inte möjligt att klara sig utan bil i vår kommun, då kollektivtrafik inte är ett alternativ”, skriver Stina Munters (C), KSO i landsbygdskommunen Vansbro i enkäten. 

Hon är inte ensam om åsikten. En lång rad KSO:er skriver att det inte går att klara sig utan bil. En del menar att lösningen ligger i bränslebyte och elektrifiering. Många andra skriver att det krävs en kraftigt ökad kollektivtrafik för att bilberoendet ska minska. Samtidigt finns en utmaning i hur det hela ska finansieras.

”Glesbefolkad och stor kommun till ytan gör det svår att få kostnadseffektiv kollektivtrafik”, skriver Tommy Nilsson (S), KSO i Kalix kommun.

Om man ser till miljöaspekten är det inte heller alltid självklart att traditionell linjelagd kollektivtrafik är ett bra alternativ för glesbygden.

– Det är inte självklart att mer kollektivtrafik är bättre för miljön. Om folk går in i bussar som redan körs så är det en besparing. Men om man kör mer bussar är det inte självklart att det är bättre för miljön, och det kan så klart bli väldigt dyrt, säger Karin Brundell-Freij, senior transportexpert på WSP och adjungerad professor vid Lunds universitet.

Hon säger att det finns ett behov av minskat bilåkande även utanför städerna för att klimatmålen ska nås, men det handlar inte om att alla ska sluta köra bil utan att många ska köra mindre bil. Som exempel nämner hon att det kan vara viktigt att underlätta möjligheterna till ett transporteffektivt liv genom att exempelvis förbättra utbudet av affärer och underlätta för distansarbete, vilket bidrar till minskade körsträckorna.

– Det finns bilresor som man kan påverka även på landsbygden, säger Karin Brundell-Freij.

”Det finns bilresor som man kan påverka även på landsbygden.”

Samtidigt är problematiken kring mobilitet i glesbygd inte bara en fråga om miljö. Teres Lindberg säger att det lika mycket handlar om ökad valfrihet och tillgänglighet.

– I de här frågorna finns det väl inte några direkta konflikter. Om vi pratar om höjd bensinskatt uppstår en konflikt men behovet av valfrihet ser nog alla, säger hon.

Det finns inget enkelt svar på hur mobiliteten på landsbygden ska förbättras, och trafikutskottets rapport visar att det inte finns mycket forskning på området. Däremot presenterar rapporten flera exempel på projekt för nya mobilitetslösningar som pågår runtom i landet. Rapportförfattarna konstaterar att digitaliseringen skapar nya möjligheter, vilket också Teres Lindberg lyfter fram som en tänkbar lösning för mobilitet på landsbygden. 

– Man kan fråga sig hur effektivt det är när det i glesbygd går flera olika former av samhälleliga och affärsmässiga transporter på samma slinga varje dag, exempelvis hemtjänst, paketdistribution och brevbäring. Det finns mängder av den här typen av transporter, och även persontransporter, som skulle kunna samordnas med hjälp av digital teknik, säger hon.

Ett exempel på en sådan lösning har utvecklats av Dalatrafik tillsammans med Skattungbyns utvecklingsförening, IVL Svenska Miljöinstitutet och företaget Freelway. De har gått samman för att utveckla en digital samåkningstjänst där privatpersoner kan lägga upp och boka samåkningsresor. Den digitala tjänsten används även av Dalatrafik som lägger upp lediga platser i särskilda persontransporter, till exempel serviceresor, som passerar Skattungbyn.

– När Dalatrafik får in en bokning för exempelvis en sjuktransport eller färdtjänst som passerar Skattungbyn så synliggörs den direkt i Freelway-appen. Då blir resan tillgänglig för bokning för de som bor i Skattungbyn, och om någon bokar in sig så går informationen om bokningen direkt till Dalatrafik, säger Tobias Forngren, vd för Freelway som står för utvecklingen av den digitala tjänsten.

Trafikutskottets arbete med mobilitet på landsbygden fick sig en oväntad paus på grund av coronakrisen, som bland annat ledde till att en hearing i riksdagen ställdes in. Men Teres Lindberg tror att rapporten bidrar till att landsbygdens utmaningar kommer få ett ökat utrymme på den politiska dagordningen framöver.

– Jag ser fram emot att vi kommer behandla mobilitet i landsbygden i högre utsträckning i de betänkande vi ska behandla under riksdagsåret, säger hon.