Ta del av allt innehåll på Aktuell Hållbarhet
Starta din prenumeration

Prenumerera

Mobilitet

Eldrivna arbetsmaskiner – klimatpremien som kammade noll

Publicerad: 15 oktober 2021, 07:52

Volvo Construction Equipment är världsledande när det gäller elektrifierade arbetsmaskiner. Men nettoeffekten i kW i deras produktutbud är för låga för att de ska kunna säljas med regeringens klimatpremie. Miljö- och klimatminister Per Bolund (MP) menar att det är självklart att pengarna ska användas.

Foto: Volvo Construction Equipment och Björn Anderberg

Klimatpremien för inköp av eldrivna arbetsmaskiner ska få fart på omställningen i en utsläppstung bransch. Men trots att regeringen erbjuder hundratals miljoner kronor i stöd har branschen inte nappat eller haft möjlighet att leva upp till de krav som ställs för att få stödet. Efter ett drygt år har noll kronor av premien betalats ut.


Ämnen i artikeln:

KlimatanpassningKlimatpolitikLuftföroreningar

Arbetsmaskiner är ett tungt inslag i skog- och jordbruk så väl som inom bygg- och anläggningsindustrin. Dessa står därmed också för en betydande del av klimatutsläppen. Lite beroende på definition rör det sig om mellan två och tre procent av Sveriges totala utsläpp av koldioxid. 

Det här uppmärksammade regeringen för ett drygt år sedan och vände sig till marknadens aktörer med en stor morot – en klimatpremie skulle fungera som hävstång för en snabb elektrifiering inom bland annat bygg- och anläggningsindustrin. 

Regeringens premie för elektrifiering av tunga arbetsmaskiner har landat fel. Noll kronor av bidraget har betalats ut.

När premien infördes hösten 2020 var det med ett i de här sammanhangen blygsamt belopp på 20 miljoner kronor för resten av det året, och gällde då för så väl arbetsmaskiner som eldrivna tunga och lätta lastbilar.

För eldrivna arbetsmaskiner var förutsättningar att de skulle ha en nettoeffekt på minst 75 kW och att staten går in och betalar 20 procent av inköpspriset under förutsättning att den inte är mer än 40 procent dyrare jämfört med motsvarande konventionella maskin.

När budgeten för år 2021 presenterades senare samma höst ökande insatserna. Budgetbeloppet för premier för eldrivna arbetsmaskiner och elastbilar tillfördes 40 miljoner kronor, och våren 2021 tillfördes ytterligare ett särskilt destinerat stöd på 100 miljoner kronor för ellastbilar. År 2021 kom också en elbusspremie på 80 miljoner kronor.

Syftet med den här typen av stöd är uppenbart – att få fart på omställningen. Men här har något alldeles uppenbart landat helt fel. 

”Så här långt har noll kronor stöd betalats ut för inköp av elektrifierade arbetsmaskiner.”

Så här långt har noll kronor stöd betalats ut för inköp av elektrifierade arbetsmaskiner. För ellastbilar har 9,1 miljoner kronor betalats ut och för gaslastbilar, som numera även ingår i stödet finns utbetalningar registrerade på 4,5 miljoner kronor. Ellastbilarna har beslutade utbetalningar på 56 miljoner kronor som inte har utnyttjats och för elektrifierade arbetsmaskiner ligger sju ansökningar där stöd av allt att döma inte kommer att hinna betalas ut under det här året. Det är osäkert hur många av dem som kommar att utnyttjas under nästa år. 

När budgetböckerna stängs för år 2021 har alltså klimatpremier för 90,6 miljoner kronor kommit klimatomställningen till del i de här sektorerna, där huvuddelen, 77 miljoner kronor har gått till elbussar. 

Hela 150 miljoner kronor i morotspengar ligger alltså kvar i statens kassa (inklusive inledningen av satsningen under år 2020). Det som förra året presenterades som en historisk satsning på klimatet blev lite mindre historisk med facit i hand. Det borde bekymra en miljö- och klimatminister. Men ställd inför dessa fakta är Per Bolund relativt obekymrad.

”Det är inte ovanligt att det krävs en mognadstid för att anslag ska bli kända och att marknaden ska kunna leverera de här produkterna.”

– Det är inte ovanligt att det krävs en mognadstid för att anslag ska bli kända och att marknaden ska kunna leverera de här produkterna, så har det till exempel sett ut med ellbusspremien, som efter en trög start nu är fulltecknad, säger Per Bolund till Aktuell Hållbarhet och fortsätter: 

– Så kommer det också att bli med elektrifierade arbetsmaskiner, det är först nu som den marknaden börjar komma och då kommer premierna också att utnyttjas.

Hur kunde då bli så här, att byggbranschen uppenbarligen helt valt bort moroten när det gäller arbetsmaskiner och att det går så trögt även när det gäller ellastbilar?

”Kravet på 75 kilowatt gör att vi hamnar på maskiner som väger över tio ton, och där finns knappt något eldrivet på marknaden.”

Björn Bäckström är vd på Maskinleverantörerna. Han menar att hela det här upplägget blev väldigt fel från början: 

– Får våra medlemmar är det här uteslutande frågan om maskiner som är så kallade ’off highway’ och det finns egentligen inget skäl sätta i gång en registreringsprocess för att ge dem en registreringsskylt. Ända är det ett krav för att kunna söka klimatpremien, och det kravet ställs på leverantören som måste ta fram en massa specifik data. Det är ett krångligt och onödigt steg som gör att de drar sig för att ens söka. Det är också så att kravet på 75 kilowatt gör att vi hamnar på maskiner som väger över tio ton, och där finns knappt något eldrivet på marknaden.

”Det är ett krångligt och onödigt steg som gör att de drar sig för att ens söka.”

När det är sagt vill Björn Bäckström även sänka förväntningarna på en snabb elektrifiering i branschen. Han påpekar att en ellastbil behöver mycket energi när den ska upp i marschfart, för att sedan bara behöva förbruka den energi som krävs för att bryta luftmotståndet. Medan en riktigt stor grävmaskin arbetar hela tiden och då behöver 50 gånger så mycket energi. 

– Jag säger inte att elektrifieringen är omöjlig, men personligen tror jag att bränsleceller är en mer realistisk lösning. 

”Jag säger inte att elektrifieringen är omöjlig, men personligen tror jag att bränsleceller är en mer realistisk lösning.”

Peter Dädeby är handläggare av de här stöden på Energimyndigheten. Han kan delvis verifiera den bild som Maskinleverantörerna ger av hur det ser ut i dagsläget. De riktigt stora maskinerna med en nettoeffekt på minst 75 kW är sällsynta än så länge, däremot finns det mycket produkter marknaden som har betydligt lägre effekt. Men det finns också andra skäl till att premierna inte har utnyttjats enligt Peter Dädeby. Låg aktivitet under pandemin kan vara en, den välkända bristen på halvledare en annan. 

I budgetpropositionen för år 2022 är dock regelverket oförändrat och regeringen går på som om detta är och har varit en succé. I budgeten går det att läsa: 

”För att fortsätta stimulera efterfrågan på miljölastbilar, elbussar och eldrivna arbetsmaskiner föreslår regeringen att anslaget ökas med 200 miljoner kronor 2022. För 2023 beräknas anslaget ökas med 200 miljoner kronor och för 2024 beräknas anslaget ökas med 300 miljoner kronor”

Dessutom ska arbetsmaskinerna få en extra boost. Regeringen fortsätter: 

”För att ytterligare öka efterfrågan på arbetsmaskiner med låga utsläpp av växthusgaser avser regeringen göra det möjligt för arbetsmaskiner som drivs av fordonsgas, bioetanol eller som drivs med elektrisk energi från en bränslecell, ett batteri eller en extern källa eller en hybrid av tidigare nämnda bränslen att få stöd. Regeringen föreslår därför att anslaget ökas med 10 miljoner kronor 2022. För 2023 och 2024 beräknas anslaget ökas med motsvarande belopp för samma ändamål.”

Vilka fordon är stödberättigade?

• Tunga lastbilar, med en totalvikt över 3,5 ton, som drivs enbart av bioetanol, fordonsgas eller elektrisk energi från en bränslecell, ett batteri eller en extern källa.

 

• Lastbilar som drivs av en kombination av ovanstående bränslen är också stödberättigad, exempelvis en laddhybrid som drivs av el och bioetanol.

 

• Eldrivna arbetsmaskiner med en nettoeffekt över 75 kW. Arbetsmaskinerna delas in i motorredskap och traktorer enligt lagen om vägtrafikdefinitioner. Fordonen får drivas enbart av elektrisk energi från en bränslecell, ett batteri eller en extern källa.

När Aktuell Hållbarhet träffar Per Bolund är han tydlig med att han saknar detaljkunskaper om kilowattgränserna för stödet och då är frågan svår att kommentera på stående fot. Han menar dock att det är självklart att pengarna ska användas och att regeringen i dialog med branschen ska se till att det blir så. Miljö- och klimatministern talar också om möjligheten med så kallade anslagssparande där pengar kan flyttas från en budgetperiod till nästa, vilket till exempel har skett inom det närliggande klimatklivet. 

”Men ambitionen är att det här ska bli en långsiktig satsning och att det ska finnas en trygghet i att de här pengarna ska nå sitt ändamål.”

– Jag kan inte svara på om det kommer att bli så. Men ambitionen är att det här ska bli en långsiktig satsning och att det ska finnas en trygghet i att de här pengarna ska nå sitt ändamål. 

Björn Anderberg

bjorn.anderberg@aktuellhallbarhet.se

Dela artikeln:


Håll dig uppdaterad med vårt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.