Forskare: Då kan vi flyga grönt

Lundaforskare med flera spekulerar om en grön framtid, utifrån sitt expertområde biobränsle. Redan 2021 flög ett plan med rent biobränsle mellan Malmö och Bromma, så att det är möjligt är helt klart. Men frågan är vad som är lämpligt. Bränslet måste till exempel brinna på rätt sätt, med bra verkningsgrad och utan att skada motorn. 

− Vad händer med bränsleåtgång, serviceintervaller och hur håller flygmotorerna på sikt? Problemet är långt ifrån löst, säger Elna Heimdal Nilsson, lektor i förbränningsfysik vid Lunds tekniska högskola, och en av forskarna knutna till CESTAP, ett kompetenscentrum som utvecklar och testar fossilfria flygbränslen för svensk luftfart, enligt en artikel i Forskning.

Frågorna handlar också om bränslet. Forskarna koncentrerar sig i nuläget på skogsrester som kvistar och annat som blir kvar efter avverkning. Bränslet som görs av resterna ska testas på flygplansmotorer med hjälp av Försvarsmakten på Flyghögskolan i Ljungbyhed.

Men frågan är också vad som händer med klimatpåverkan om flygplanen använder mer biobränsle. 

− Biobränslen är komplexa och påverkar klimatet ur ett livscykelperspektiv. Om uttaget i skogen ökar, ökar koldioxidhalten i atmosfären under lång tid. Det kan vi inte bortse från, säger Jonas Åkerman, forskningsledare i ämnet hållbar utveckling och miljövetenskap på KTH i Stockholm.

Sedan kommer frågan om ifall råvaran räcker. Och det gör den knappast, så elflyg behövs också. Gissningen är att det blir elflyg för korta distanser och vätgas för de längre medan biobränslet passar för mellandistanserna.

Och så kommer det att bli mycket dyrare att flyga, så flygresorna blir färre. Det är också något som krävs om klimatmålen ska nås. 

Forskarnas framtidsspaning är att vi kan flyga grönt om mellan 25 och 30 år. Och det kommer alltså inte att förbli billigt och lika vanligt som nu. 

Läs mer om att affärsflyget krymper redan nu.