Ta del av allt innehåll på Aktuell Hållbarhet
Starta din prenumeration

Prenumerera

Måndag28.09.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Mobilitet

Foto: Foto: Mostphotos/Decha Chaiyarat

Kommuner: Brist på samverkan ett hinder för nya mobilitetstjänster

Kommun- och regionstyrelseordföranden efterfrågar ökad samverkan med andra kommuner och regioner för gränsöverskridande mobilitetslösningar. Men det är framför allt kommunerna som anser att bristen på samverkan är en av de största utmaningar i omställningen till hållbara transporter. – Att KSO:erna svarar så förvånar inte mig, säger Magnus Fredricson, strateg för hållbar samhällsutveckling på Skaraborgs kommunalförbund

Publicerad: 3 September 2020, 07:34

Tobias Persson

tobias.persson@aktuellhallbarhet.se

Det behövs mer samverkan mellan kommuner och regioner så att varor och personer kan färdas mellan orter genom en kombination av flera olika transportslag. Det menar runt sju av tio av landets kommun- och regionstyrelseordföranden, enligt en enkätundersökning som Aktuell Hållbarhet har gjort med Dagens Industri och Dagens Samhälle.

Samtidigt säger varannan kommunstyrelseordförande (KSO) att en av de största utmaningarna i omställningen är att få till en samverkan med andra kommuner och regioner för att få till gränsöverskridande transportlösningar. Det är en av de utmaningarna som ligger högst upp enligt KSO:erna, efter utmaningar med brist på finansiering och svårigheter att få till beteendeförändringar. Bland regionstyrelseordföranden (RSO) är det emellertid betydligt färre som ser att brist på samverkan är en utmaning.

– Att KSO:erna svarar så förvånar inte mig, säger Magnus Fredricson, strateg för hållbar samhällsutveckling på Skaraborgs kommunalförbund, som representerar 15 kommuner i Västra Götalandsregionen.

Magnus Fredricson menar att många kommuner utanför de större städerna ser ett behov av att skapa nya former av mobilitetstjänster men att de känner sig maktlösa.  

– Alla 15 kommuner i Skaraborg upplever att dialogen både med Västtrafik som kollektivtrafikutförare och med Västra Götalandsregionen som kollektivtrafikmyndighet haltar betänkligt. Det är svårt för kommunerna att nå fram.

Situationen är inte unik för Skaraborg säger Magnus Fredricson och påpekar att han hör om samma problematik i andra kommuner runtom i landet.

Utmaningarna kring samverkan är emellertid inte unika för landsbygden. Malmö stad har sedan flera år tillbaka ett mål om att andelen resor med gång, cykel och kollektivtrafik ska öka på bekostnad av bilen. Under hösten vrider storstadskommunen upp arbetet med flera åtgärder som syftar till att underlätta kombinerad mobilitet, däribland att stadens parkeringshus ska göras om till mobilitetshus.

– Parkering Malmö ska ändra inriktning från att förvalta parkeringshus till att förvalta mobilitetshus. De här mobilitetshusen ska ge utrymme till alla olika delbara transportsätt såsom elbilar, elscootrar och elscyklar, säger Andréas Schönström (S), tekniska nämndens ordförande i Malmö stad.

Tanken är att Parkering Malmö ska erbjuda ett samlat abonnemang för de delningstjänster som finns i mobilitetshusen, samt för den regionala kollektivtrafiken. Delningstjänsterna erbjuds av privata bolag medan kommunen faciliterar utvecklingen. Skarpa försök med mobilitetshusen planeras till början av 2021.

Redan nu ser Andréas Schönström att det finns ett hinder i bristen på samverkan med närliggande kommuner. Effekten blir att mobilitetslösningen i ett första skede inte kommer fungera över kommungränserna.

– Vad vi skulle önska är att fler kommuner runtom hade börjat tänka i de här banorna. Då hade du kunnat passera kommungränsen med tjänsten. Det blir väldigt dyrt att köra till en annan kommun i nuläget, säger Andréas Schönström.

Han berättar att samarbetet går väldigt bra med Köpenhamn som Malmö har jobbat tillsammans med för att integrera kollektivtrafiken. De är båda starka cykelstäder och Köpenhamn har sedan tidigare en fungerande lösning med flytande elbilspooler. Andréas Schönström ser också att samarbetet fungerar okej med Lund som har ett resande som påminner om Malmöbornas. Men i övrigt har det än så länge varit svårt att få till en samverkan kring mobilitetstjänser med närliggande kommuner.

– De kommunerna är relativt små och har en population som i huvudsak är väldigt bilburen. Jag tror att det är en tidsfråga tills de kommer ikapp. Vi har en del infrastruktursatsningar på gång med utbyggd järnväg och så vidare som kan bidra till en förändring i de andra kommunerna, säger Andréas Schönström.

Om enkäten

Aktuell Hållbarhet har tillsammans med Dagens Industri och Dagens Samhälle skickat ut en enkät till landets kommun- och regionstyrelseordföranden med frågor om hur de ser på utvecklingen av framtidens hållbara mobilitet. Totalt har 157 KSO:er (54 %) och 12 RSO:er (57 %) svarat på enkäten. 

 

Resultaten från enkäten har sammanställts i rapporten Mobility Insights som är en ny rapportserie från Di Mobilitet. Mobility Insights kommer ut två gånger per år och har som mål att kartlägga, identifiera och analysera trender och utvecklingen inom mobilitet. Här kan du ta del av hela rapporten. 

Efter flera år av dialog och kravställande har Skaraborgs kommunalförbund tillsammans med Västra Götalandsregionen fått igång projektet Komiland för att testa kombinerad mobilitet på tre mindre orter. I projektet har de utvecklat en digital plattform för bokning av olika transporttjänster, alltifrån regional kollektivtrafik till hyrcyklar, samåkning och bilpooler. Lanseringen har påverkats av coronapandemin, men Magnus Fredricson är ändå positiv till att kommunerna har lyckats få till en samverkan med regionen och Västtrafik.

– Komiland är unikt på det sättet att regionen äger projektet, därför tror jag att Komiland kan göra skillnad. Det är bara kollektivtrafikmyndigheten som kan förändra utförarens uppdrag, säger Magnus Fredricson. 

Han påpekar att samverkan mellan kommuner och regioner är en förutsättning för att projekt av den här typen ska fungera. Kommunerna i glesbygden är närmare lokalbefolkningen och kan se andra typer av lösningar.

– I grunden behöver kollektivtrafikmyndigheten äga hela mobilitetsfrågan. Kommunerna behöver få igång dialogen med regionen på ett sätt så att regionen börjar tänka i termer av mobilitet och hållbar tillgänglighet istället för bara linjelagd kollektivtrafik.

Samtidigt påpekar Magnus Fredricson att kommunen har en viktig roll i att stötta utvecklingen av projektet.

– Kommunen kan ta steg och gå före, exempelvis genom att vara den första kunden för att belägga en samdistribution av varor. Den kan också äga fordon som går att använda för flera saker. Det finns väldigt mycket där kommunerna behöver spela en roll, men då måste man först få fram ett samtal på systemnivå med kollektivtrafikmyndigheten och utföraren, säger han.


Dela artikeln:

Håll dig uppdaterad med vårt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.