Nu satsar de på samåkning för hundratusentals

En samåkningsplattform riktad till föreningslivet har nyligen sett dagens ljus. Via plattformen kan människor själva be om skjuts eller erbjuda andra en plats, både inom sin egen förening eller till medlemmar i andra föreningar som är anslutna.

En av initiativtagarna är Mattias Jägerskog, grundare av Skjutsgruppen.

Hur hänger projektet ihop med de planetära gränserna?

– Projektet utgår från målet att Sverige ska minska klimatutsläppen från inrikes transporter med 70 procent till år 2030. En stor del av de här utsläppen kommer från privatpersoners fordon och därför fokuserar vi på just dessa resor.

Föreningslivet ska med. Hur då och varför?

– Det som behövs för att fler ska vilja samåka är att en tillit etableras. Så kärnan i det här projektet det är att vi utgår från föreningar där medlemmarna redan har en tillit till varandra. Exempelvis har alla betalat föreningsavgiften och medlemmarna vet också ofta vilka de andra är.

– År 2030 är ganska snart, och vi har därför inte riktigt tid att bygga helt nya sammanhang där tillit så småningom ska uppstå. Så nu hjälper vi medlemmar i olika föreningar att åka med varandra. Det som händer är att vi i ett första steg knyter ihop 300 000 människor som är med i Naturskyddsföreningen, Friluftsfrämjandet och Skjutsgruppen.

– Och eftersom 75 procent av Sveriges befolkning är med i en eller flera föreningar så kan vi skala upp det här väldigt snabbt. Sedan vi gick ut med den här nyheten har vi hört av nya delar av föreningslivet, liksom forskare, offentlig sektor och alla möjliga som vill vara med. Så det här verkar vara väldigt populärt.

I företag och offentlig sektor känner ju folk också varandra och litar på varandra. Kan inte arbetsplatser haka på också?

– Vi har haft den frågan uppe och har sagt att det vore fint om företag kunde skänka medarbetarna medlemskap i föreningar i närheten, som en idrottsförening till exempel. Vi tror också att det offentliga kan arbeta ihop med civilsamhället. Till exempel driver vi samåkningsprojektet med pengar från Vinnova och Västra Götalandsregionen. Kommunerna i Göteborg och Umeå är också med. De gör det för att de vill få tillgång till data om samåkning som de själva behöver för att ställa om till ett mer klimatsmart samhälle.

– Så vi rör oss egentligen alla inom samma offentliga rum där vi kan stötta varandra. Jag kan jämföra med den lilla byn jag kommer ifrån, där den lokala fotbollsklubben hjälper till att driva den lokala matbutiken. Där finns ett engagemang som går över gränser.

Behövs det några nya regler för samåkning om det sker på det här sättet inom civilsamhället?

– Nej, på det stora hela funkar det som det är. Det kom en väldigt bra statlig utredning år 2016 som hette ”Taxi- och samåkning”. Den stakade ut riktlinjerna på ett bra sätt. Så i dag är det bara att samåka!