Ta del av allt innehåll på Aktuell Hållbarhet
Starta din prenumeration

Prenumerera

Torsdag03.12.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Plast

”Höjt pris på plastpåsar måste gå till miljöåtgärder”

Publicerad: 19 September 2016, 04:21

Johanna Ragnartz

DEBATT Viktigt att pengarna används till att förebygga nedskräpning, skriver Johanna Ragnartz, vd på Håll Sverige Rent.


Ämnen i artikeln:

Håll Sverige Rent

För att minska nedskräpningen och det onödiga användandet av plastbärkassar har EU bestämt att förbrukningen ska halveras till år 2025. Naturvårdsverket har därför föreslagit att priset på plastbärkassar ska höjas till lägst fem kronor – vilket skulle ge miljardintäkter till handeln varje år.

Handeln ska enligt förslaget på frivillig basis låta en del av vinsten gå till informationsinsatser. I stället förordar vi att pengarna från försäljningen av plastbärkassar går till att förebygga nedskräpning och andra miljöproblem. Det skriver Håll Sverige Rent i sitt remissvar till regeringen.

Plast är det absolut vanligaste skräpet i haven och ett av de största hoten mot den biologiska mångfalden. Studie efter studie visar hur havslevande djur misstar plast för mat och dör av svält med magarna fyllda med plast. Hela 80 procent av allt skräp som finns i haven kommer från land, och plastskräp blir också allt vanligare i våra städer.

Varje år förbrukar vi i Sverige minst 790 miljoner plastbärkassar, vilket motsvarar 80 kassar per person. Nu har EU beslutat att antalet plastbärkassar ska halveras fram till år 2025. Syftet är dels att minska nedskräpningen, dels att resurser ska användas mer effektivt. För att nå målet ska medlemsstaterna införa antingen förbud eller något slags prismekanism.

För att minska förbrukningen av plastbärkassar i Sverige har Naturvårdsverket föreslagit att införa ett lägsta pris. Det innebär att livsmedels- och klädbutiker, bokhandlare, skoaffärer med flera måste ta betalt av kunderna för alla plastbärkassar de tillhandahåller med minst fem kronor per kasse.

Om Naturvårdsverkets förslag genomförs kommer intäkterna från prishöjningen på plastbärkassarna att gå direkt till handeln. Det innebär att företagen varje år skulle tjäna flera miljarder ytterligare på att fortsätta sälja plastbärkassar till konsumenter – även om förbrukningen halveras.

Enligt förslaget ska visserligen producenterna informera om alternativ till plastbärkassar och om fördelarna med en minskad förbrukning, men mer än så kan regeringen inte styra hur pengarna används. Förslaget skulle alltså innebära att intäkterna från miljöåtgärden inte styrs av staten så att de faktiskt kommer miljön till nytta, i stället skulle det bli upp till varje företag att bedöma hur mycket som ska gå till informationsinsatser.

Förutom att staten inte kan styra intäkterna från plastbärkassarna finns det ett inbyggt dilemma i Naturvårdsverkets förslag. De producenter som är sämst på att minska sin försäljning av plastbärkassarna, eller rentav säljer fler, blir de största ekonomiska vinnarna.

Enligt en ny Sifoundersökning tycker åtta av tio svenskar att vinsten från försäljningen av plastbärkassarna ska gå till en fond så att pengarna kan användas till miljöåtgärder – inte till butikerna. Nio av tio svenskar anser att EU:s mål om att halvera antalet plastbärkassar är bra. Svenskarna är också ganska positiva till en prishöjning – sex av tio tycker att det är ett bra förslag.

Om regeringen väljer att införa en prismekanism för att komma till rätta med problemen med överförbrukning av plastbärkassar betonar Håll Sverige Rent att intäkterna från denna miljöåtgärd också måste användas till miljöåtgärder. Enligt EU:s ändringsdirektiv får medlemsstaterna fritt använda inkomster från de åtgärder som vidtas. Det talar för att staten ska styra vart pengarna ska gå.

Håll Sverige Rent uppmanar regeringen att låta det höjda priset för plastbärkassar bli till en avgift som går till exempelvis en fond. Pengarna bör sedan användas till miljöåtgärder, för att till exempel minska nedskräpning från plast.

Det är viktigt och bråttom att få bukt med det stora antal plastbärkassar som används en enda gång och som sedan slängs. På ett övergripande plan handlar det om att människor har uppfattningen att plast är ett ofarligt och billigt material som används slentrianmässigt – en uppfattning som behöver ändras. Plast stannar kvar i vår miljö och allt skräp håller på att göra våra hav till stora plastsoptippar.

EU:s mål är bra och regeringen måste ta krafttag för att vi ska kunna nå det. Genom att ta betalt för plastförpackningar skickas en viktig signal till konsumenterna. Det är dock en märklig signal att inte styra pengarna för denna miljöåtgärd till insatser som gynnar miljön.

Johanna Ragnartz, vd, Håll Sverige Rent

____________

Läs fler debatter på Aktuell Hållbarhet.

Ämnen i artikeln:

Håll Sverige Rent

Dela artikeln:


Håll dig uppdaterad med vårt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.