Havsnivåhöjning och fler översvämningar – så spår SMHI framtidens klimat

‒ Vi får mer uppdrag för varje dag som går. Framtiden ser ljus ut för SMHI, men inte för samhället. I alla fall om vi inte tar klimatfrågan på allvar. Vi har inget val, vi måste minska utsläppen, vårt samhälle idag är inte hållbart, säger Sten Bergström.

Han visar upp olika beräkningsmodeller och oavsett vilken han väljer är trenden tydlig: temperaturökningen är kraftigare i norr än i söder. Resultatet blir smältande isar och en hotad permafrost som i värsta fall kan ge upphov till stora utsläpp av växthusgasen metan.
‒ Klimatfrågan mer aktuell än någonsin, även om det inte märks i medierna som fokuserar på melodifestivalen och Juholt. Utsläppen går bara åt ett håll – och det är uppåt, påpekar Stig Bergström.

Klimatmodellerna visar på stigande vattennivåer och ökad nederbörd i de områden där det redan idag regnar mycket, såsom i västra Sverige. Generellt sett kommer vattenkraften att kunna producera mer el. Enligt Sten Bergström kommer den här ändringen att ske gradvis och enbart genom statistik kan vi se ökningen. Faktiskt kan denna trend studeras redan idag, hävdar han.

I västra Sverige kommer det alltså att regna ännu mer, och översvämningarna kommer att bli allt vanligare. Det sydsvenska klimatet kommer att sprida sig längre norrut. I norra Sverige kommer vattenflödena att bli utjämnade, vilket gynnar elproduktionen, medan större fluktuationer med risk för översvämningar blir vanligare i södra Sverige, där också de flesta svenskar bor.

Kraftig nederbörd blir vanligare och vanligare. Ofta med stora nederbördsmängder. Till skillnad från ökad översvämningsrisk i södra Sverige finns inget sådant mönster för störtregnen, utan de kan uppträda lite varstans. Men att kraftigare regnfall automatiskt leder till översvämning är inte självklart, enligt Stig Bergström:
‒ Översvämningar i vattendrag är en helt annan mekanism som inte har en naturlig koppling till ett varmare klimat och ökad nederbörd. Ett varmare klimat ökar ju avdunstningen också.

Sten Bergström visade upp en bild över mångmiljonstäderna i världen. De flesta ligger utmed kusten, vid flodmynningar och i floddeltan. Klimatförändringarna kommer att påverka dessa städer på ett eller annat sätt. Samtidigt frågade Sten Bergström om det fanns några kommunalråd i publiken. Han fick inget positivt svar och började visa bilder på prestigefyllda byggen av sjöstäder i exempelvis Västerås, Västervik och Kalmar. Hus som i framtiden kan löpa risk för vattenskador.

Havsnivåökningen är för tillfället 3,1 mm per år och beror på flera faktorer och bland annat på det fysikaliska faktum att varmt vatten tar mer plats än kallt. Sten Bergström berättade att vattennivån varit både högre och lägre. Vid den senaste istiden var nivån till och med 140 meter lägre än idag. De flesta internationella bedömningar uppskattar havsnivåökningen till omkring 100 centimeter till år 2100. Mälaren ligger 70 centimeter över havsnivån, vilket innebär problem med saltvatteninträngning mot slutet av seklet.
‒ Vi har räknat med att Slussen ska stå i hundra år, för sedan måste vi bygga om den igen för att lösa framtidens problem med havsvattennivån. För annan bebyggelse rekommenderar jag att man planerar för längre tidsperspektiv än hundra år, avslutar Sten Bergström.

Jesper Gunnarsson