Ta del av allt innehåll på Aktuell Hållbarhet
Starta din prenumeration

Prenumerera

Lördag08.08.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Vatten och hav

Ny modell beräknar ditt koldioxidfotavtryck i smält havsis

Publicerad: 4 November 2016, 08:58

I en ny studie som publicerats i tidskriften Science har forskarna utformat en modell som ska hjälpa människor att förstå hur stor effekt deras egna koldioxidutsläpp har. Modellen utgår från förhållandet mellan koldioxidutsläppen och smält arktisk havsis.


Ämnen i artikeln:

KlimatförändringarVäxthuseffekten

För varje ton koldioxid som en person släpper ut, var som helst på jorden, så försvinner 3 kvadratmeter arktisk havsis. Eftersom den genomsnittliga utsläppsnivån för medborgare i de 35 rikaste OECD-länderna är 10 ton koldioxid per år innebär det att rika västerlänningar i genomsnitt bidrar till att 30 kvm is går förlorade varje år. Medan invånarna i de värsta utsläppsländerna, Australien, USA, Kanada och gulfstaterna bidrar till förlusten av 50 kvm is per år, orsakar medborgarna i många av utvecklingsländerna bara mellan 0-10 kvm förlorad is.

Dirk Notz, forskare vid det metrologiska Max-Planck-Institutet i Hamburg, och en av de som står bakom studien, säger till The Guardian att det ofta är ofantligt stora eller väldigt små tal som nämns i debatten om den globala uppvärmningen. Han menar att detta är något som gör att frågan känns abstrakt för många.

–Vår studie gör det möjligt att förstå att det faktiskt är vårt eget individuella agerande som bidrar till den globala uppvärmningen, säger han till The Guardian.

Modellen i studien gör det också möjligt att räkna ut hur mycket koldioxid som kan släppas ut i atmosfären innan Arktis blir helt isfritt i slutet av sommaren. Forskarna konstaterar att gränsen går vid 1000 gigaton koldioxid. Om målet på 2 graders temperaturökning uppnås skulle det innebära att det dröjer 22 år tills Arktis blir helt isfritt på sommaren. Om man däremot skulle lyckas nå målet på 1,5 graders temperaturhöjning, något som skulle kräva drastiska utsläppsminskningar och att man använde sig av koldioxidlagring, skulle istäcket på Arktis finnas kvar hela året om.

Lina Rosengren

Dela artikeln:


Håll dig uppdaterad med vårt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.