Ta del av allt innehåll på Aktuell Hållbarhet
Starta din prenumeration

Prenumerera

Måndag30.03.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Vatten och hav

Sveriges dricksvatten inte så bra som vi tror

Publicerad: 25 Augusti 2011, 10:30

Nu är det dags att sluta slå sig för bröstet och hävda att Sverige har det bästa dricksvattnet i världen. – Vi har inget fog för det. Frågan är om vi någonsin haft fog för det, säger Livsmedelsverkets nationella dricksvattensamordnare Erika Lind.


Ämnen i artikeln:

World Water Week

Sverige har ett relativt bra dricksvatten och varje dag förses drygt 8 miljoner människor med dricksvatten från 1800 kommunala vattenverk. Men att tala om "Världens bästa dricksvatten" är emellertid en överdrift, i varje fall enligt Livsmedelsverkets nationella dricksvattensamordnare Erika Lind.
– Vi har återkommande tillbud, flera under 2010 runtom i landet och därtill två större vattenburna smittor senaste halvåret. Sen har majoriteten av de 1,2 miljoner svenskar, som tar dricksvatten från egen brunn, överlag bristande vattenkvalitet.

Erika LInd, nationell dricksvattensamordnare på Livsmedelsverket.

Enligt Erika Lind står Sverige inför flera utmaningar för att säkerställa kvalitativt dricksvatten. Vi har redan fått se flera tillbud – de flesta minns Östersund och Skellefteå – och höjda temperaturer i och med klimatförändringar kommer att fördjupa dagens brister och försämra vattenkvaliteten. Om vi inte gör något idag kommer med stor sannolikhet fler tillbud att inträffa och dricksvattnet slås ut och göra folk sjuka.
– Tillbuden 2011 handlar om avloppspåverkat dricksvatten och vattenverk som inte har rening för den här typen av parasiter. Många frågar sig om detta kan hända igen – och svaret är absolut. Det finns fortfarande vattenverk som inte har rening mot parasiter, säger Erika Lind.
Erika Lind säger att man kan dela in tidslinjen i ett före och ett efter Östersund.
– Förmodligen har vi aldrig haft fog för att prata om världens bästa vatten. Faktum är att vi saknar kunskap och dataunderlag om vad vi har för vattenkvalitet i Sverige. Dessutom behöver vi kunskap om hur vattenkvaliteten förändras över tid.

På frågan om var uppfattningen om att "Sverige har världens bästa dricksvatten" kommer ifrån, säger Erika Lind att hon inte vet, men att det är något typiskt svenskt.
– Sverige är ett litet land, men svenskar vill gärna tro att vi är bäst på många saker – det kanske är naturligt.

Att Sverige behöver en bättre vattenkvalitet är enligt Erika Lind av yttersta vikt.
– När ett utbrott skernågot händer, som i Östersund och Skellefteå, så får det mycket stora konsekvenser. När folk blir sjuka av dricksvattnet så slår det mot hela samhället – sjukvården drabbas, operationssalar får stängas, folk kommer inte till jobbet och så vidare. Kostnaderna blir omfattande och svaga grupper kan drabbas.

Vad krävs då för att Sverige ska få en acceptabel vattenkvalitet? Allra viktigast är förstås att erkänna problemen och inte sopa dem under mattan.
– Jag ser en grundläggande risk i att vi är vaga när vi beskriver dricksvattenproduktionens brister. Bakgrunden ligger förstås i att vi inte vill svartmåla och oroa konsumenter eller utse syndabockar men jag tror att ett ambivalent förhållningssätt kommer att kosta mer än det smakar i samhällsekonomiska termer. Budskapet att vi har världens bästa dricksvatten, där tillbud och kriser ses som avvikelser från ett normaltillstånd, gör att vi inte hanterar de risker och sårbarheter som finns idag. Då fattas inte de viktiga beslut om utredningar, samhällsekonomiska analyser om investeringar som krävs .

Erika Lind berättar att Livsmedelsverket, som sorterar under Landsbygdsdepartement, kommer att lyfta behovet av det uppdrag om klimatanpassning av dricksvattenproduktionen som aviserades i klimatpropositionen 2009-2009 . Kostnaderna för denna klimatanpassning har i Klimat- och sårbarhetsutredningen uppmätts till 5 miljarder kronor, men enligt Erika Lind är den siffran förmodligen i underkant.
– Vi behöver en uppdatering, fördjupa dessa beräkningar och underlag om hur vi ska klimatanpassa Sveriges dricksvattenförsörjning, vad som bör göras och vad det kommer att kosta. Årets händelser i Östersund och Skellefteå har visat att vi inte kan ta vårt dricksvatten för givet.

Erika Lind och Livsmedelsverket har också satt upp ett antal punkter för det som krävs för att Sverige ska få en acceptabel långsiktig dricksvattenförsörjning:

- Utveckla nationella mål för landets dricksvattenförsörjning – dessa bör finnas med i Vision 2025 och andra långsiktiga nationella program – utan dessa får vi inte tyngd i dricksvattenfrågorna
- Uppdrag om att följa upp klimatanpassningen av landets dricksvattenproduktion – detta lyftes fram i klimatpropositionen från 2008 men har ännu inte aviserats – inom ramen för uppdraget skulle underlag till stöd för politiska beslut kunna utvecklas
- Regional och lokal planering: hälften av alla Sveriges kommuner en plan för dricksvatten och de fokuserar överlag på dagens situation – vi behöver analyser om framtida konsumtionsbehov mot bakgrund av befolkningstillväxt, stadsutveckling och klimatprognoser.
- Skydda råvattnet som ska bli dricksvatten: idag har drygt hälften av alla vattentäkter något skydd, men alla är inte uppdaterade och få tar hänsyn till klimatförändringar med tillhörande översvämningsrisker. Sverige behöver identifiera styrmedel för inrättandet av vattenskyddsområden och se över möjligheten att skapa riksintressen av ytvattentäkter.

Missa inte eventet Klimatanpassning Sverige 2011 där Livsmedelsverket berättar mer om arbetet med den svenska vattenkvaliteten. Läs mer här.

Jon Rohne

jon.rohne@aktuellhallbarhet.se

Ämnen i artikeln:

World Water Week

Dela artikeln:


Håll dig uppdaterad med vårt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.