”Miljöbilsdefinitionen behöver förnyas för att skapa miljönytta”

DEBATT Dagligen rullar flera nya ”miljöbilar” som huvudsakligen drivs av fossila bränslen ut på svenska vägar. För att det nya bonus-malus-systemet och miljözonerna ska få rätt effekt krävs därför en ny och bättre miljöbilsdefinition, skriver fyra debattörer från Biogas Öst, Biogas Research Center, RISE och Sveriges lantbruksuniversitet.

I regeringens budgetproposition för 2018 finns ett förslag till ny fordonsskatt, där ett så kallat bonus-malus-system införs samtidigt som den femåriga skattebefrielsen för miljöbilar tas bort. Istället för en slopad fordonsskatt för miljöbilar så får nya personbilar och lätta fordon med särskilt låga utsläpp enligt förslaget en bonus, medan lätta fordon som släpper ut mer får betala en avgift, en så kallad malus.

Biogasdrivna bilar som inte omfattades av supermiljöbilspremien får nu enligt förslaget en bonus på 10 000 kronor. Detta är välkommet, då det är hög tid att nya system kommer på plats som tar hänsyn till biogasens breda miljö- och samhällsnytta som inte bara handlar om koldioxidutsläpp. Bonus-malus-systemet och den föreslagna reduktionsplikten där biodrivmedel kommer att blandas in i de fossila drivmedlen visar på goda intentioner och driver utvecklingen i rätt riktning på lång sikt.

Det finns emellertid ett stort problem. Dagligen rullar en mängd nya ”miljöbilar” som huvudsakligen kommer att drivas av fossila bränslen ut på våra vägar. Detta beror på en orimlig miljöbilsdefinition som i första hand styr mot bränslesnåla dieselfordon.

Miljöbilsdefinitionen styr främst vilka fordon och transporttjänster som offentliga aktörer kan upphandla, och många privata företag använder också definitionen som en del av sitt miljöarbete.

Majoriteten av de miljöbilar som har sålts hittills kommer att köra på fossila drivmedel under en överskådlig framtid. Inte nog med det, i dagarna har det dessutom blivit ännu tydligare att dieselbilars utsläpp av exempelvis hälsofarliga kväveoxider är betydligt högre än vad som angetts.

Att miljöbilsdefinitionen som var kopplad till fordonsskattebefrielsen därmed upphör att gälla från och med juli 2018 är därför positivt, men nu är det akut att regeringen aviserar en ny och bättre miljöbilsdefinition. Dagligen genomförs nya offentliga upphandlingar med hänvisning till den gamla miljöbilsdefinitionen och så länge som en ny definition inte finns på plats så kommer transportsektorns omställning att försenas allt mer för varje dag som går.

Med en rimlig miljöbilsdefinition så skulle även fler aktörer våga investera i laddplatser och biogastankställen, vilket skulle göra sådana fordon mer attraktiva. Biogas från avfall ger ett hållbart drivmedel, förnybar växtnäring till lantbruket och förbättrar samhällets resurseffektivitet. Vår svenska biogas utgör ett gott exempel på cirkulär ekonomi som hittills inte har premierats tillräckligt i nationell politik.

I Sverige finns en potential för att producera betydligt mer biogas än vad som i dag används och det finns många företag med förutsättningar att expandera ifall rätt signaler ges. Samtidigt som vi skapar ett lokalt kretslopp får vi dessutom fler lokala jobb. Med ett väl utformat bonus-malus-system, införandet av miljözoner samt en ny skarpare miljöbilsdefinition som alla tre utformas konsekvent och ser till att driva på åt samma håll genom att premiera både el och biogas, skulle biogasens fulla potential kunna nyttjas med stora samhällsvinster som följd.

Beatrice Torgnyson Klemme, VD för den regionala samverkansorganisationen Biogas Öst med nätverket BioDriv Öst

Mats Eklund, professor i industriell miljöteknik och föreståndare för Biogas Research Center i Linköping.

Anna Schnürer, professor och samverkanslektor bioenergi, SLU

Johan Laurell, marknadschef, RISE (Research Institutes of Sweden) livsmedel och jordbruk