Miljögifter stör minkars könsutveckling

Minkar som utsatts för höga halter av miljögifter visar tecken på störd könsutveckling. Det framgår av en ny studie.

Minkar som utsatts för höga halter av miljögifter visar tecken på störd könsutveckling. Det framgår av forskning från SLU och Örebro universitet som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Chemosphere.

Syftet med studien, som genomförts på vilda minkar från olika delar av landet, har varit att utvärdera effekter av hormonstörande ämnen i miljön, och se hur de påverkar fruktsamheten hos däggdjur, däribland människan.

I studien har en mängd miljögifter, bland annat PCB, DDE, bromerade flamskyddsmedel och perfluorerade ämnen, analyserats i vävnad från 101 minkar. Halterna av gift i minkarna har sedan jämförts med djurens könsorgan.

Resultatet visar att minkhannar med höga halter av DDE, en nedbrytningsprodukt av DDT, och vissa perfluorerade ämnen som PFOS, hade kortare avstånd mellan anus och könsorgan. I studien fanns också tecken på att minkar med höga halter av DDE i vävnaden hade kortare penis.

Sara Persson vid SLU:s avdelning för reproduktion berättar att experimentella studier på möss och råttor tidigare visat att ett förkortat avstånd mellan anus och könsorgan är relaterat till andra avvikelser såsom minskad storlek på könsorgan och ökad risk för missbildningar, något som i sin tur kan bero på att könshormonerna har påverkats under fosterutvecklingen.

Nu vill SLU och Örebro universitet följa upp resultaten i en större studie.