Miljörättsprofessor: Klart att Boliden visste vad de gjorde

Bolidens export av giftigt våtverksslam till Chile på 80-talet var ett medvetet försök att komma undan den strängare avfallslagstiftning som var på väg. Det menar Jonas Ebbesson, professor i miljörätt vid Stockholms universitet, som förra veckan lade fram Arica Victims argument i hovrätten.

Bolidens giftiga våtverksslam transporterades på 1980-talet till hamnen i staden Arica, Chile. Foto: Flickr exrorro_Wikimedia commons

Jonas Ebbesson är professor i miljörätt vid Stockholms universitet. Vid sidan av två svenska advokater företräder han Arica Victims, eller Aricas offer, i rättsprocessen om skadeverkningarna efter exporten av det giftiga våtverksslammet.

Närmare 800 privatpersoner i Arica har överlåtit sina skadeståndsanspråk till Arica Victims, som har stämt Boliden på ersättning för de hälsoskador som de anser sig ha fått till följd av gruvavfallet. Avfallet kom från Rönnskärsverken i Skellefteå och innehöll bland annat höga halter av arsenik och bly. Enligt Boliden skulle avfallet upparbetas i Arica, men efter en rad händelser hamnade det istället i öppen dager och dammet blåste omkring i vad som senare blev en ny stadsdel för fattiga landsortsbor. Händelseförloppet har bland annat skildrats i dokumentären Blybarnen.
– Kort tid efter Bolidens skeppningar av avfallet skärptes den svenska regleringen av export av farligt avfall. Dessutom var processen igång för vad som senare blev den internationella Baselkonventionen om gränsöverskridande avfallstransporter. Detta visste Boliden, som ville bli av med avfallet innan de nya reglerna trädde i kraft. Därför skickades avfallet till Chile. Vi menar att det inte är någon tvekan om detta. Det har vi tydligt beskrivit för domstolen, säger Jonas Ebbesson.

Så här svarar Boliden på det påståendet:
– Utgångspunkten för exporten var att materialet skulle upparbetas vidare vilket också skedde till en början, en syn som tingsrätten delade fullt ut. Att motivet skulle vara något annat är ytterligare ett spektakulärt påstående helt utan substans från motpartsadvokaterna. Samtliga relevanta myndigheter i Sverige och Chile var informerade och vid de besök vi gjorde inför och efter att exporten genomfördes fanns inget som antydde på att hela fabriken skulle lämnas många år senare, säger Klas Nilsson, Director Group Communications på Boliden, till Aktuell Hållbarhet.

I mars förra året ansåg första instansen, Skellefteå tingsrätt, att Boliden inte var skadeståndsansvarigt för de arsenikhalter som uppmätts hos privatpersonerna. Istället för att få skadestånd dömdes de därför att betala sammanlagt 35 miljoner svenska kronor till Boliden som ersättning för bolagets rättegångskostnader.

Efter att Arica Victims överklagat domen pågår nu huvudförhandlingen i Hovrätten för nedre Norrland. I förra veckan framställde Arica Victims sina argument under tre dagar. Den här veckan får Boliden lika lång tid på sig att lägga fram sin sak. Jonas Ebbesson är hoppfull om att hovrätten ska göra en annan bedömning och fälla bolaget.
– Jag tycker att vi har tunga juridiska argument för vår sak, med tanke på att den svenska domstolen tillämpar chilensk rätt och hur den chilenska högsta domstolen har dömt i liknande fall. Därför är det väsentligt att de 800 privatpersonerna får upprättelse för den skada de har lidit. Utöver det så skulle en sådan dom vara en viktig signal till andra företag som agerar vårdslöst och utnyttjar länder som inte har lika hård lagstiftning som Sverige, säger Jonas Ebbesson.

Huvudförhandlingen pågår till slutet av februari och hovrättens dom kan därmed tidigast komma i början av mars.

De tre ombuden för Arica Victims har hittills inte fått betalt för sitt arbete. Arica Victims kräver tillsammans över 100 miljoner svenska kronor i skadestånd. Därutöver kan Boliden tvingas betala deras rättegångskostnader i form av ersättning till de tre ombuden, resor för vittnen med mera.