”Miljözoner – så blir de effektiva”

DEBATT Regeringen har beslutat att kommunerna ska få möjlighet att införa miljözoner för personbilar, minibussar och lätta lastbilar. Värdet för klimatet, luftkvaliteten och hälsan kan bli stort, men då måste utformningen bli rätt, menar Mattias Goldmann, vd tankesmedjan Fores med 2030-sekretariatet, som lyfter fram sex förslag på åtgärder för bästa möjliga resultat.

Snart ska kommunerna äntligen tillåtas införa miljözoner för personbilar, minibussar och lätta lastbilar. Värdet för klimatet, luftkvaliteten och hälsan kan bli väldigt stort, precis som de fem miljöpartisterna påpekar i Aktuell Hållbarhet. Men då måste utformningen bli rätt – så här går det till.

Tre zoner behövs. I det ursprungliga förslaget från näringsdepartementet finns två zoner; en nollutsläppszon och en där det i princip räcker med modern avgasrening. 2030-sekretariatet och en bred uppslutning remissinstanser slår, liksom Fossilfritt Sverige-samordnaren Svante Axelsson, fast att det behövs tre zoner. En helt avgasfri zon är förstås idealisk, men relativt få kommuner är beredda att införa en så långtgående begränsning, och där det sker blir zonen relativt liten; typexemplet är Gamla Stan i Stockholm. En ”nära noll-zon” behövs därför också, där fordon med mycket låga utsläpp av partiklar och kväveoxider tillåts – typiskt sett biogasfordon. Utan detta andra steg skulle nästan alla moderna fossilbilar också framgent vara tillåtna nästan överallt; en klart lägre ambitionsnivå än vad vi erfar att många kommuner önskar.

Ta med tvåhjulingarna. Många mopeder, skotrar och motorcyklar har klart sämre avgasrening än moderna personbilar, samtidigt som de är väl lämpade för eldrift. Därför bör miljözonen också inkludera dessa typer av fordon, vilket blir allt viktigare i takt med att marknaden för ”nästan-bilar” växer.

Säkerställ efterlevnaden. Ingen regel är bättre än dess efterlevnad, och polisen har låtit förstå att de inte tycker att miljözons-överträdanden är det viktigaste de arbetar med – en inställning man kan ha sympati för. Lösningen är att uppdatera parkeringslagstiftningen så att kommunerna kan förbjuda parkering av fordon som inte uppfyller miljözonsreglerna och parkeringsvakterna se till att zonerna efterlevs. Det är också angeläget att snarast nå fram till ett system där övervakning sker automatiskt, med infartskameror liknande de för trängselavgifter.

Möjliggör avgift. Näringsdepartementets utredning föreslår inte att miljözonerna ska vara kopplade till någon form av avgift, vilket i praktiken innebär att de blir en kostnad för kommunerna. Det bör vara möjligt att koppla miljözonerna till en avgift, separat från eller i samverkan med trängselavgifter – ingen kommun ska behöva införa avgiften men alla ska ha rätt att göra det.

Inför stegvis. Ett snabbt införande av miljözoner för personbilar riskerar att leda till höga kostnader för den som bor innanför zonen och är bilberoende, vilket också utredningen konstaterar, och vilket troligen är grunden för att den rödgröna regeringen vill vänta till 2020 innan zonerna kan införas. Samtidigt är det viktigt att snabbt förbättra luftkvaliteten i innerstäderna, som i vissa fall är så dålig att den bryter mot EU:s bindande luftkvalitetsnormer. En lösning är att låta kommuner som så vill införa zoner etappvis för olika segment, där till exempel taxi kan omfattas först, därefter distributionsfordon och sedan alla personbilar.

Ge kommunerna stor frihet. Själva grundtanken med miljözonerna är att ge kommunerna ett nytt verktyg för att förbättra klimat, miljö och luftkvalitet; ibland nämns även buller och vibrationer. Utifrån detta och den avsevärda skillnaden i förutsättningar mellan Stockholm och Skinnskatteberg, bör det vara självklart att kommunerna ska ges stor frihet att ta hänsyn till de lokala förutsättningarna när miljözonerna utformas. Det är också avgörande för att många ska vilja använda instrumentet, med en ”one size fits all”-lagstiftning blir miljözonerna inte ett så betydelsefullt verktyg som vi skulle vilja.

Mattias Goldmann, vd tankesmedjan Fores med 2030-sekretariatet