Mindre snö i fjällen kräver klimatanpassad turism

Varmare klimat skapar osäkerhet för besöksnäringen i Jämtland som länge kunnat leva på snö och skidåkning. Nya förhållanden kräver att verksamheter anpassar sig till året runt-turism för att överleva på längre sikt. "Vi ser att tillväxten främst kommer ske under sommaren", säger Jonas Ågren, vd för Vålådalens Fjällstation.   

Vålådalens Fjällstation i Jämtland märker av att snötillgången inte är lika pålitlig längre. För att säkra snötillgången i längdspåren tillverkas konstnö under kalla vinternätter. Konstsnön lagras under sågspån över sommaren för att hålla till nästa säsong. Foto: Ola Bergqvist/Vålådalens Fjällstation

Medeltemperaturen ökar snabbare i Sverige än på global nivå rapporterar SMHI. För turistnäringen i jämtländska Södra Årefjällen, som vintertid är beroende av snö, har det varit särskilt tydligt den här säsongen. Snötäcket har smällt bort flera gånger mitt under högsäsongen.
– Vintern kommer senare och den är inte pålitlig, säger Jonas Ågren, vd på Vålådalens Fjällstation som ligger Södra Årefjällen.

Han berättar att tillgången på natursnö har blivit allt osäkrare under senare år. I Vålådalen som är en ledande anläggning för längdskidåkning löser de problemet genom att tillverka konstsnö på nätterna när det är kallt. Konstsnön lagras över sommaren under ett tjockt lager med sågspån. När skidsäsongen drar igång igen skyfflas snön tillbaka i längdspåren.
– Det är vår ända försäkring som gör att vi fortfarande kan ha skidåkning från mitten av oktober fram till säsongen tar slut. När vi får de här värmepåslagen håller konstsnön men då får vi kortare skidåkning. Det blir banor som är 3-5 km istället för 5-7 mil, säger Jonas Ågren.

Uppemot 75 färre dagar med snötäcke år 2100
Under 2015 släppte SMHI en regional klimatanalys för Jämtlands län. I rapporten framgår att årsmedeltemperaturen år 2100 i Jämtlands län väntas öka med cirka 4 grader. Vintertid väntas ökningen ligga på 6 grader. Följden är att antalet dagar med snötäcke beräknas minska med uppemot 75 dagar. Mer nederbörd i form av regn under vintern, längre värmeböljor och vegetationsperioden ökar.
– I och med en ökad medeltemperatur och en förändrad snökvalitet får vi svårare att behålla den snö som kommer. Om vi tittar på maximalt vatteninnehåll kommer det förändras ganska drastiskt. Det innebär att den snö som kommer kanske inte har förutsättningar att ligga kvar, säger Lina Wold, samordnare för klimatanpassning på Länsstyrelsen Jämtland.

2100 kan låta långt borta men Lina Wold konstaterar att förändringen sker successivt. Samtidigt lyfter hon att samerna och rennäringen, som är stor i Jämtland, under flera år har signalerat att de ser märkbara skillnader i klimatet som redan skapar stora problem.

Länsstyrelsen Jämtland ser att aktiviteter baserade på natursnö kommer möta stora utmaningar framöver. För besöksnäringen som omsätter flera miljarder varje år kan det innebära en betydande utmaning. Å andra sidan ser Länsstyrelsen att villkoren för sommaraktiviteter med vandring, bad, camping och golf kommer förbättras eftersom säsongen blir längre.
– Besöksnäringen behöver titta på en året runt-lösning. Man kan inte bara som förut tänka sig att vintern ska generera en säkerhet. Det måste ske på en helårsbasis. Jag är säker på att besöksnäringen redan har insett att man måste titta på andra lösningar, säger Lina Wold.

Hon påpekar att det är viktigt att en ökning av turismen under andra säsonger än vintertid måste ske på ett hållbart sätt så att naturvärden bevaras.

Länsstyrelsen har ett samordningsuppdrag för klimatanpassningen i länet. I Jämtland ligger fokus just nu i första hand på att informera om effekterna av framtida klimatförändringar, samt vad klimatanpassning kan innebära för olika verksamheter. Lina Wold berättar att Länsstyrelsen även erbjuder företag stöd att göra klimatsårbarhetsanalyser, en riskanalys som kan ligga till grund för att ställa om verksamheten. Hittills har intresset från företag i länet varit relativt svalt men Lina Wold tror att det kommer öka allt eftersom medvetenheten om behovet av klimatanpassning stiger.
– Så fort man får koll på hur scenariot ser ut behöver man som företagare ställa om. Jag tror att det kommer landa i att de företag som tar den här förändringen på allvar och tittar på andra alternativ kommer ha verksamheten kvar när klimatet förändras, säger Lina Wold.

Samarbete för hållbar tillväxt på turismen
Vålådalens fjällstation har tillsammans med flera andra aktörer inom besöksnäringen i Södra Årefjällen inlett en gemensam satsning för att minska verksamheternas utsläpp och klimatanpassa affären. I och med de ändrade klimatförhållandena har anläggningarna konstaterat att tillväxten av turister främst väntas ske under sommaren.
– För Vålådalens del är sommaren nu lika stor som vintern. Intresset för friskvård och friluftsliv har ökat och allt fler vill turista i Sverige. Vi har tillgång till tåget vilket är en stor fördel. Många kommer till oss och säger att de inte flyger längre av klimatskäl så vi tror att turismen kommer fortsätta öka hos oss, framför allt under sommaren, säger Jonas Ågren.

Samtidigt lyfter han att miljö och klimat är viktiga frågor för verksamheterna i regionen eftersom det som är unikt för dem är naturen.
– Det är jätteviktigt att vi ser till att vi behåller den. Det innebär också att det är en svår gränsdragning för oss hur vi ska växa. Vi vill ha in mer gäster men vi vill inte slita för mycket på naturen, säger Jonas Ågren som också påpekar att det är viktigt att tillväxten i besöksnäringen sker på ett klimatsmart sätt.

Genom samarbetet i Södra Årefjällens Turism har verksamheterna i dalen enats om att all framtida marknadsföring ska lyfta fram tåget som det huvudsakliga transportsättet, med möjlighet att börja vandringen redan vid tågspåret. Många turister anländer ännu med egen bil vilket är en betydande källa till besöksnäringens koldioxidutsläpp. Tanken är att försöka bygga upp ett gemensamt system för eldrivna kollektivtransporter så att turister och lokalbefolkning ska bli mindre bilberoende när de ska ta sig de sista milen in i dalen.

Turistföreningen arbetar även med att åstadkomma en hub för varuleveranser vid tågstationen. Syftet är att minska på alla transporter som går till hotell, restauranger och privatpersoner i alla byar som ligger i Södra Årefjällen. Ett annat projekt som ligger i startgroparna handlar om att få till stånd en mer hållbar livsmedelshantering, med minskat matsvinn samt mer lokalproducerad och vegetarisk kost i restaurangerna.

Verksamheterna i turistföreningen konkurrerar om samma gäster. Hur fungerar det när ni samarbetar i ett sånt här projekt?
– Vi har lärt oss under årens lopp att en person som kommer till vårt område är bättre än någon som åker till Thailand. För fjällvärlden är det bra om vi får in folk. Visst vi vill att de ska komma till Vålådalen men hellre en närliggande anläggning än Thailand. Det gynnar alla att vi får ett gemensamt projekt, säger Jonas Ågren.