Motkampanj om silver i sportkläder ifrågasätts av Kemikalieinspektionen

Luktkontroll-företaget Polygiene är kritiska till att de har hamnat i skottluggen för Svenskt Vattens kampanj om miljöfaran med silverbehandlade sportkläder. I ett uttalande ifrågasätter de Svenskt Vattens kampanj, men Kemikalieinspektionen vänder sig mot flera påståenden i Polygienes motkampanj.

Svenskt Vatten driver vilseledande kampanjer om silverbehandling av kläder som används för luktkontroll. Det hävdar Polygiene i ett uttalande som svar på de Svenskt Vattens utspel om miljöfaran med det läckage av silver som uppstår vid tvätt av sportkläder. Polygiene är ett företag som arbetar med luktkontroll genom silverbehandling av kläder för företag som Adidas och Patagonia.
”Vårt företag, Polygiene, har hamnat i skottgluggen för en intensiv kampanj mot silver i sportkläder från Svenskt Vatten. Mot bakgrund av att företaget står för ett utsläpp av ca 2 kg rent silver per år (!) är det svårt att förstå varför det ska pekas ut som en miljöbov. Utsläppen av silver har dessutom minskat drastiskt, vilket är lätt att konstatera från mätningarna av slammet i landets största reningsverk”, skriver Polygiene i ett pressmeddelande.

Polygiene menar att mängden silver i textilier är mycket liten i förhållande till den totala användningen av silver på global nivå, som ligger på 29 miljoner ton i allt från solpaneler till mobiltelefoner och smycken. Enligt Polygiene finns det ingen tillgänglig statistik kring hur stor andel textilier står för, men de bedömer att det är cirka 3 ton över hela världen.

Ulrike Frank, senior utredare på Kemikalieinspektionen, menar dock att det är missvisande att jämföra den totala användningen av silver med det silver som används för kläder.
– Silver i jonform är mycket giftigt för miljölevande organismer. Därför är siffror på heltonnage av silver och jämförelse med silver i kläder mycket missvisande. Silver i kompakt form, exempelvis bestick och smycken kommer vanligtvis inte i kontakt med vatten. Om det gör det så släpper det ytterst få silverjoner. Däremot är silver i kläder gjort för att släppas i jonform, det är just den form som är verksam mot bakterier som orsakar lukt, säger Ulrike Frank till Aktuell Hållbarhet.

Polygiene menar också att silverbehandade kläder behöver bedömas ur ett helhetsperspektiv. I uttalandet hävdar Polygiene att teknik för luktkontroll kan bidra till att minska behovet av regelbunden tvättning och därmed minska utsläppen av kemikalier och mikroplaster samtidigt som vattenförbrukningen begränsas. Vidare påpekar Polygiene att färre tvättar förlänger livslängden på kläderna.

Enligt Ulrike Frank saknar emellertid Polygiene belägg för sitt påstående.
– Erfarenheten talar snarare för att de flesta människorna inte styrs av hur mycket plagget luktar, utan de slänger sina träningskläder i tvätten efter varje träning oavsett. Det verkar också vara svårt att hålla isär vilka av kläderna som är silverbehandlade och vilka som inte är det.

Hon hänvisar till ett examensarbete från textilhögskolan i Borås, den enda studien kring antibakteriella behandlingars påverkan på konsumentbeteenden som hon känner till. Genom en enkätstudie drar författaren slutsatsen att ”dessa behandlingar varken påverkar användar- eller tvättvanor och inte heller är något som efterfrågas av konsumenten i första hand vid inköp av träningskläder”.

Polygiene skriver även att de inte på något sätt är ”gifta” med silver. Anledningen till att de har valt att använda just silver är att det är den mest effektiva och minst skadliga lösningen från de alternativ som är internationellt tillåtna.

”Så snart vi finner en alternativ teknik som är övergripande bättre, byter vi. Men fram till dess anser vi att de relativt små ’kostnaderna’ när det gäller vår silveranvändning mer än väl uppvägs av de enorma fördelarna som kan uppnås när en konsument gradvis tvättar mindre, slösar mindre textil och släpper ut mindre mikroplaster”, skriver företaget i uttalandet.

Enligt europeisk lagstiftning är silver är en biocid, det vill säga ett ämne som kan döda levande organismer, på grund av dess hälso- och miljöeffekter. Enligt Kemikalieinspektionens modeller beräknas 91 procent av silvret i avloppsvattnet avskiljas i reningsverken, vilket innebär att de sannolikt hamnar på åkermark via slammet, där det kan ackumuleras över tid.
– Vi har i vår bedömning tittat på miljöpåverkan av denna ackumulering, men bara över en 10-årsperiod. Principiellt är det ju inte bra att metaller sprids ut på åkermark, eftersom de inte bryts ner utan ackumuleras. För mikroorganismer i jorden och växter är silver också giftigt, säger Ulrike Frank.

Anders Finnson, miljöexpert på Svenskt Vatten, säger till Aktuell Hållbarhet att han instämmer i Kemikalieinspektionens bedömning av miljöfaran med att släppa ut silver i vattnets kretslopp.

– Dessa silverbehandlingar måste helt enkelt fasas ut. Även om vårt fokus med kampanjen är att minska silverutsläppen till våra sjöar och vattendrag så hjälper minskad mängd silver även till att minska silverhalten i reningsverkens restprodukt slammet, säger Anders Finnson.

Han tillägger att Svenskt Vatten är glada över stödet från flera stora sportkedjor- och märken som redan fasat ut eller just nu fasar ut silverbehandlade plagg från sin kollektion. Haglöfs, Stadium, Peak Performance, Fitnessbutiken och Addnature är de företag som Anders Finnson lyfter fram.