Mycket återstår innan dealen träder i kraft

Nu börjar en lång process innan det globala klimatavtalet kan börja gälla.

Foto: UNFCCC

Mycket återstår innan ett globalt klimatavtal är skarp verklighet. Det som händer närmast i tid är att länderna ska underteckna avtalet. Det sker mellan 22 april 2016 till 22 april 2017 och kommer att högtidlighållas under en ceremoni i New York. Att länder skriver under innebär inte att de är bundna av avtalet, utan bara att de signalerar att de har som avsikt att bli parter. Då har de en skyldighet att inte jobba emot avtalets intentioner.

Efter undertecknandet börjar själva ratificeringsprocessen, hur och när detta ska ske är olika i olika länder, uppger tjänstemän på regeringskansliet. För många länder måste ratificeringen gå genom parlamentet och det är troligt att även den svenska regeringen måste få grönt ljus i riksdagen. Om det kommer att krävas någon ny svensk lagstiftning i och med att man blir parter till avtalet kan inte regeringen svara på i dagsläget.

För att avtalet ska börja gälla år 2020 krävs att 55 parter som står för 55 procent av de globala utsläppen ratificerar. När, eller om, detta sker så blir avtalet internationellt rättsligt bindande för alla parter som ratificerat och då är man skyldig att leva upp till förpliktelserna.

Men vad händer om ett land inte lyckas leva upp till det som står i avtalet? Avtalet innehåller en bestämmelse om att ta fram ett implementerings- och efterlevnadssystem. Detta är relativt vanligt i miljöavtal av det här slaget. Nu ska en mekanism utvecklas som säkerställer efterlevnad, men exakt hur den ska se ut är inte klart. En kommitté som har beslutats under Parismötet ska utveckla detaljerna kring efterlevnad av klimatavtalet.