Myggeffekten – aggressiva arter till städerna

Stigande temperaturer lockar myggor till städerna. Dessutom gynnas myggor av åtgärder för att motverka klimatförändringarna.

Kyrkogårdsmyggan har snabbt etablerat sig på många platser i Europa och kan bli nästa nya myggart i Sverige. Foto: Anders Lindström/SVA och Mostphotos.

Den globala uppvärmningen har nu nått ungefär en grad sedan förindustriell tid. Och i Sverige går temperaturökningen nästan dubbelt så fort, på grund av vårt nordliga läge. Dessutom ökar vegetationsperiodens längd såväl som nederbörden och översvämningar. Det vill säga goda förutsättningar för myggor, vars fortplantning gynnas av vatten och värme.

Inte nog med att klimatförändringarna leder till bättre förhållanden för mygg generellt, dessutom slår den globala uppvärmningen hårdare mot städerna, där byggnader och ytskikt ger betydligt högre temperatur är omgivande naturmiljöer, så kallade ”urban heat islands”. Och flera av de åtgärder som görs i städerna för att anpassa samhället till framtidens klimat visar sig ge myggorna ytterligare fördelar. Det eftersom grönytor och vattensamlingar som anläggs i städerna är attraktiva miljöer för dem.

Anders Lindström, forskare på Statens veterinärmedicinska anstalt

Bilden av städer som myggfria zoner håller därmed på att spela ut sin roll. I Centraleuropa har det under senare år rapporterats om mindre utbrott av myggburna sjukdomar och en ökning av aggressiva myggarter som tigermygg, kyrkogårdsmygg och regnvattensmygg. Mycket tyder nu på att den utvecklingen sprider sig till Sverige.
–  Jag anser att det är hög risk för att de kommer till Sverige. Vi ser hur de rör sig norrut och nu finns i utkanten av Berlin och i Nederländerna. Myggorna sprids med lastbilar och transporter och det är bara 50 mil till Malmö, säger Anders Lindström, forskare vid Statens veterinärmedicinska anstalt.

Han pekar på att tidigare riskbedömningar som gjorts av myggornas utbredning inte tagit hänsyn till den ökade temperatureffekten som stadsbebyggelse ger upphov till. Samtidigt har myggfällor i Köpenhamn visat att förekomsten av myggor ökar markant efter skyfall.

Risken för att bli myggbiten i stan ökar inte bara för att myggorna blir fler. Dessutom ökar risken att myggorna biter människor i urbana miljöer jämfört med i naturen. Det beror på att myggorna i skogen i större utsträckning ger sig på andra djur, vilka saknas i stor omfattning i städerna och människor därmed blir förstahandsvalet. I städerna biter myggorna främst människor och fåglar, vilka båda kan bära sjukdomar som myggorna kan sprida vidare.
– Risken är att myggorna blir en olägenhet för människor som blir bitna och besvärade. Det innebär även en ökad risk för spridning av smittoämnen och mindre utbrott av influensaliknande virussjukdomar. Det kommer nog inte bli ett stort folkhälsoproblem, men det kan få konsekvenser för exempelvis blodgivning. Kanske kommer vi inte vilja använda blod från städerna eftersom det kan vara infekterat.

De sjukdomar som myggorna sprider och som man sett en ökning av i Europa är exempelvis virussjukdomarna West Nile-feber, denguefeber och chikungunya. I augusti i år påträffades ett nytt virusfynd i en koltrast på Öland. Koltrasten hade drabbats av usutuvirus som sprids av myggor och det var det första fyndet av viruset  i Sverige.