När klimatet börjar göra avtryck i bokslut

Vem vill försäkra eller låna ut till ett hus som översvämmas eller till ett fält som är utsatt för torka?

Vi har nu klivit in i en era där klimatet börjar göra tydliga negativa avtryck i näringslivets bokslut och resultat. Framför allt är det eskalerande extremväderfenomen som rubbar det globala samhällets cirklar.

I skrivande stund snurrar orkanen Florence in över Usas östkust. Med sig i bagaget har hon enorma mängder vatten och delstaten Carolina förväntas drabbas av svåra översvämningar.

Sommarens extremväder har nog inte gått någon Skandinav eller svensk förbi.

Sommarens temperaturer är i praktiken vad vi kan vänta oss som medeltemperaturer ett par decennier in i framtiden. Inte nog med att extremvärmen fått fläkthyllorna i elektronikhyllorna att gapa tomma. Den gör också ett konkret finansiellt negativt avtryck i bokslut hos många företag i de areella näringarna.
Mitt i sommarhettan nådde utvecklingen en milstolpe när Länsförsäkringar lämnade beskedet att bolaget slutar att försäkra ny bebyggelse i områden där länsstyrelsen avrått från byggande men kommunen beviljar bygglov.
Den enkla anledningen är att försäkringsbolaget helt enkelt inte fullt ut litar på att en kommun gör en korrekt riskanalys av klimatförändringens långsiktiga effekter i sin strävan efter att kunna erbjuda attraktiva, inte sällan sjönära, fastigheter.
Strax före sommaren presenterade Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, rapporten Översyn av områden med betydande översvämningsrisk. Från Ystad i Söder till Haparanda i norr pekas 25 utsatta områden ut.

På vår konferens Klimatanpassning Sverige i förra veckan diskuterades utmaningen med utsatta markområden och följande slutsatser kunde tas:

  • Det finns områden som på sikt inte kommer att kunna försäkras (av traditionella försäkringsbolag).
  • Banker (och andra kreditgivande organisationer) ställer i dag inga krav men kommer på sikt att börja väga in klimatrisker i sina analyser.
  • Enbart fyra av tio kommuner har med klimatanpassning vid planering av VA-system och markområden. Hanteringen av de faktiska klimatriskerna är i dag de facto begränsad.
  • Ingen vill eller kan på sikt ta ansvar för en klimatutsatt fastighet. Ägaren står helt enkelt ensam, utsatt och blöt om fötterna.

På sikt är naturligtvis värderingsjusteringar av fastigheter i utsatta områden att vänta. I takt med att insikt och förståelse för effekterna börjar spridas.

Nu börjar det nya klimatet att kosta. Avtrycken i boksluten kommer successivt att växa.

Mikael Salo
chefredaktör, Aktuell Hållbarhet