Nationalekonomer vänder upp och ner på synen på koldioxidskatt

Många nationalekonomer menar att ett stigande pris på koldioxidutsläpp är den optimala åtgärden för att bromsa utsläppen. Men en forskargrupp ifrågasätter nu denna uppfattning. De menar att priset ska börja på en hög nivå och sedan avta för att ta hänsyn till osäkerheter kring klimatkänslighet och teknisk utveckling.

Foto: Byrev/pixabay

Det finns en bred enighet bland nationalekonomer att ett pris på koldioxid, en global koldioxidskatt, är den mest optimala lösningen för att bromsa utsläppen av växthusgaser. Men hur priset ska räknas ut och utvecklas över tid är en mer omtvistad fråga. En vanlig uppfattning är att priset ska börja på en låg nivå och stiga över tid. Men denna uppfattning ifrågasätts i en ny vetenskaplig artikel av forskare vid Columbia Business School, New York University och Kepos Capital.
”Det har varit brett accepterat att koldioxidpriser ska starta på en låg nivå och öka över tid. Vår studie argumenterar för att stora osäkerheter gör att man borde tänka tvärtom: Höga priser idag som väntas minska på lång sikt, i takt med att osäkerheter klaras upp och teknisk utveckling gör det billigare att minska utsläpp”, säger Gernot Wagner från New York University.

Forskarnas analys syftar främst på de osäkerheter kring hur stora klimateffekter den ökande halten av koldioxid i atmosfären kommer få. Forskarna konstaterar att det är möjligt att planeten klarar av högre koldioxidhalter, men det finns också en risk att stora koncentrationer av koldioxid i atmosfären kan få katastrofala effekter.

Den här typen av osäkerhet kring klimatkänsligheten har ofta nedvärderats i analyser av optimal koldioxidprissättning. Förra årets pristagare av Riksbankens årliga ekonomipris till Alfred Nobels minne, William Nordhaus, har fått mycket kritik för att nedvärdera den här typen av osäkerhet i sina analyser av optimal koldioxidprissättning.

Den nya modell som forskarna har tagit fram baseras på miljömässiga, ekonomiska och sociala faktorer. Det inkluderar bland annat de kostnader för jordbruk, infrastruktur och risk för människors hälsa som samhället får betala för användningen av fossila bränslen.
”Vår modell visar att om man tar hänsyn till osäkerheten fullt ut så blir slutsatsen att vi behöver genomföra mer kraftfulla åtgärder idag för att få andrum ifall det är så att planeten visar sig vara mer sårbar än vad de nuvarande modellerna förutspår”, säger Kent Daniel från Columbia Business School.

Här kan du läsa forskarnas artikel i den vetenskapliga tidskriften Proceedings of the National Academy of Sciences.