”Nödvändigt att beslut om återvinning baseras på ett systemperspektiv”

REPLIK För att återvinning ska ske på ett hållbart sätt är det viktigt att tänka ur ett systemperspektiv. Att återanvända och bygga in sällsynta metaller eller material som innehåller skadliga ämnen riskerar att skjuta miljökostnader till framtiden, skriver Pär Larshans och Anders Kihl från Ragn-Sells, som bjuder in till ett rundabordssamtal kring hållbar materialåtervinning.

Debatt: Stort slöseri att inte använda askan från energiåtervinning (10/12)

I dag finns det stora utmaningar med att många återvunna materialflöden har lägre prioritet hos lagstiftaren än jungfrulig brytning. Många av dessa flöden måste tas tillvara på ett smartare sätt för att vi ska minska våra klimatbelastande utsläpp. Vi har identifierat tre grundfundament som behöver uppfyllas för att vi ska få en hållbar återvinning i framtiden:

  1. Att vi avgiftar de materialflöden som ska återföras till samhället.
  2. Att vi undviker att kommande generationer får sanera efter våra okloka materialåtervinningsprojekt.
  3. Att vi de facto ersätter jungfrulig brytning i så stor utsträckning som möjligt.

Vi anser att det är klokt att använda förbränningsanläggningar som avgiftare av oönskade ämnen och som koncentreringsenheter för viktiga värdefulla ämnen som salter, mineraler och sällsynta jordartsmetaller. Självklart ska vi innan förbränning samtidigt, där det finns en efterfrågan på materialet, sortera ut det som går att materialåtervinna. Men om vi använder restprodukter från förbränning för att till exempel bygga vägar så riskerar vi att missa alla tre grundfundament för en ansvarfull, säker och hållbar återvinning.

Så varför är det då en risk med att bygga vägar eller andra publika ytor med restprodukter från förbränning? Busstorget i Trollhättan renoverades under 80-talet med hjälp av restprodukter från en lokal industri. Man fick materialet tämligen billigt och fyllde ut busstorget helt i enlighet med dåtidens regelverk. År 2012 skulle busstorget renoveras och markproverna visade att med nyare kunskap och hårdare lagstiftning var materialet ett farligt avfall. Det blev dyrt för skattebetalarna med denna kortsiktiga lösning som puttade miljöskulden framåt i tiden.

Vi vill bjuda in till en dialog där vi tittar framåt och med utgångspunkt i ett systemperspektiv, där problem inte skjuts till framtiden samtidigt som vi avgiftar återvinningsflödena och därmed skapar cirkulära flöden på riktigt. Vad som krävs är att rita upp en hållbar systemkarta, för att ta fram effektiva cirkulära och långsiktigt hållbara styrmedel som ersätter dagens linjära tillkortakommanden. Som exempel kan nämnas att vi vet att energiomställningen kräver stora mängder koppar, kobolt, nickel, sällsynta jordartsmetaller och andra mineraler; en del av detta finns i askor från avfallsförbränning. Vi behöver börja hushålla med vissa grundämnen redan nu och inte bygga in dessa i vår infrastruktur.

Dagens regelverk styr tyvärr i en helt annan riktning. Tänk om deponiskatten kunde reformeras med syfte att tillåta inrättandet av materialbankar för särskilt viktiga grundämnen. För ingen vill väl att vi ska behöva gräva upp E4 i framtiden för att tillverka mobiltelefoner?

För de som inte vill ha en systemlösning på plats finns det bara ett alternativ: Bestäm redan från början vem som ska betala för framtida miljöskulder så att skattebetalarna slipper.

För att bidra till att återvinningen sker på ett hållbart sätt i framtiden bjuder vi nu in till ett rundabordssamtal för att gemensamt hitta lösningar som uppfyller de tre fundamenten för en hållbar återvinning. Hör av dig till oss om du är intresserad av att delta.

Pär Larshans, hållbarhetschef, Ragn-Sells

Anders Kihl, forskning och utvecklingschef, Ragn-Sells