Nu träder klimatlagen i kraft – på riktigt

Den nya klimatlagen börjar allt oftare användas som slagträ i hållbarhetsdebatten. En intressant trend som kan växa och få stora proportioner. Förmodligen har vi bara sett början.

I veckan lämnade riksdagsledamoten Carl Schlyter (MP) in en interpellation där han hävdar att den föreslagna östliga förbindelsen i Stockholm, den så kallade Österleden, strider mot klimatlagen. Schlyter går direkt ner i paragraferna och konstaterar att den nya klimatlagen kräver att alla nuvarande och framtida regeringar ska driva en politik som syftar till att förhindra farliga störningar i klimatsystemet, bidra till att skydda ekosystemen, är inriktad på att minska utsläppen av växthusgaser samt vila på en vetenskaplig grund.

Klimatlagen kräver också att våra regeringar bedriver en politik som skyddar nutida och framtida generationer mot skadliga effekter av klimatförändring. Frågan är förstås om riksdagspartierna verkligen förstod vad de skrev under när riksdagen klubbade igenom lagen sommaren 2017? Nu börjar lagen användas för att slå partierna i huvudet. Det blir smått ironiskt när Carl Schlyter i sin interpellation skriver i en rak fråga till Stefan Löfven (S):
”Avser statsministern att följa klimatlagen och därmed skrota Österleden?”
Vi pratar alltså om en lag som statsministern vid flera tillfällen talat sig varm för. Frågan är nu om han kan följa lagen.

Också hållbarhetsprofilen Anders Wijkman, som i egenskap av ordförande för den parlamentariska Miljömålsberedningen var den som arbetade fram lagen, argumenterar nu ofta med stöd av klimatlagen.
”Det faktum att all politik ska avvägas mot klimathänsyn blir en väldig utmaning för nästa regering. Det kommer bli väldigt mycket svårare att negligera de långsiktiga klimatmålen”, säger han i en intervju  med Di Hållbart Näringsliv där Wijkman också menar att klimatlagen definitivt kommer att sätta käppar i hjulet för Moderaternas politik om de hamnar i regeringsställning.

I en kommande granskning av riksdagspartiernas vallöften inom hållbarhetsområdet har Aktuell Hållbarhet och Di Hållbart Näringsliv ställt en rad frågor om vilka hållbarhetsåtgärder partierna vill prioritera under nästa mandatperiod. Förstår då de partier som ska styra Sverige vad de har förbundit sig till i och med Klimatlagen? Om man ser till de svar vi fått in från partierna är det ytterst tveksamt.

Jon Röhne
redaktionschef, Aktuell Hållbarhet

 

 

Fakta: Klimatlagen
Klimatlagen gäller i Sverige från och med den 1 januari 2018. Lagen har röstats igenom i riksdagen efter en överenskommelse mellan alla riksdagspartier förutom Sverigedemokraterna. Klimatlagen slår bland annat fast att Sverige senast år 2045 inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser samt att utsläppen från inrikes transporter ska minska med minst 70 procent senast år 2030.