”Ny miljöbilspolitik måste fokusera på klimat och luft”

DEBATT Diskussionen om transporternas miljöpåverkan handlar inte längre enbart om klimatet, utan även om luft och hälsa. En välkommen utveckling som styrmedel och regelverk bör anpassas till. Det är viktigt att miljöbilspolitiken hänger ihop och därför borde miljöbilsdefinitionen bygga på definitionen av klimatbonusbilar. Det skriver Anna Grauers, vd E.ON Biofor Sverige, Mattias Goldmann, vd Fores med 2030-sekretariatet, samt Maria Malmkvist, vd Energigas Sverige.

Regelverket kring vad som är en miljöbil är i dag svårt att förstå för upphandlare och kunder. En miljöbil kan köras med flera olika bränslen, såväl fossila som förnybara. Även många dieselbilar klassas i dag som miljöbil. Detta kan uppfattas som förvirrande, i synnerhet mot bakgrund av senare års diskussion om dieselbilars utsläpp av kväveoxider.

Debatten om transporternas miljöpåverkan handlar inte längre enbart om klimatet, utan även om luft och hälsa. Vi välkomnar den utvecklingen och anser att miljöbilsdefinitionen måste anpassas till denna nya verklighet. För att miljöbilsdefinitionen ska uppfattas som begriplig behöver den också samordnas med de övriga styrmedlen på trafik- och miljöområdet. Här vill vi främst lyfta fram beslutet om bonus-malus och förslaget till nya miljözoner.

Regeringen aviserade i den nu antagna budgetpropositionen inriktningen för bonus-malus som införs 1 juli 2018. Förslaget, efter fransk modell, innebär höjd skatt på fordon med höga utsläpp medan fordon med låga utsläpp får en bonus: Vätgasbilar, rena elbilar, laddhybrider och gasbilar. Det innebär att fordon som använder bränslen som både är bra för klimatet och luften kommer att gynnas.

Inriktningen är klok och riktig. Sedan förslaget presenterades har regeringen beslutat att alla bilar som får en bonus i bonus-malus ska definieras som ”klimatbonusbil”. Nästa logiska steg är att också uppdatera den nuvarande miljöbilsdefinitionen efter samma principer.

Inom regeringskansliet diskuteras även införande av nya miljözoner. Även denna fråga bör anpassas till en ny verklighet som innebär att förnybara alternativ till fossila bränslen behöver främjas. En aktuell studie av Stockholm stads miljöförvaltning visar att el och biogas är de bästa förnybara alternativen för att minska såväl transporternas klimatpåverkan som dess utsläpp av hälsoskadliga luftföroreningar, som kväveoxid och partiklar. Förslaget till nya miljözoner måste utformas så att el och biogas främjas på ett optimalt sätt för att ersätta dieselbilar i städernas centrala delar.

Vi efterfrågar en miljöbilspolitik som hänger ihop. De verkliga utsläppen, både vad gäller påverkan på luft och klimat, behöver beaktas när incitament och regelverk utformas. Sammanfattningsvis anser vi därför att regeringen bör:

  • Införa en ny miljöbilsdefinition som bygger på bonus-malus och definitionen av klimatbonusbilar. Det ska vara enkelt för kunden i bilhallen och upphandlaren i kommunen att göra rätt miljöval.
  • Främja fordon med låga eller inga utsläpp, som el- och gasbilar, i de nya miljözonerna för att minska transporternas hälsofarliga utsläpp och klimatpåverkan. Miljözonerna måste naturligtvis ligga i linje med bonus-malus och den nya miljöbilsdefinitionen.

Sverige har tuffa, men nödvändiga, klimatmål för transportsektorn. Till år 2030 ska klimatpåverkan minska med 70 procent, jämfört med 2010 års nivå. Det finns också miljökvalitetsnormer för att skydda människors hälsa som flera svenska städer i dag har svårt att uppnå. För att uppnå målen krävs en tydlig och långsiktig miljöbilspolitik som fokuserar på både klimatet och luften.

Anna Grauers, vd, E.ON Biofor Sverige

Mattias Goldmann, vd, Fores med 2030-sekretariatet

Maria Malmkvist, vd, Energigas Sverige