”Ny möjlighet att skapa hållbara pensioner”

INVESTERING Riksdagen står inför en ny möjlighet i och med utskottsbehandlingen av nya regler för våra statliga pensionsfonder, AP-fonderna, som började den 25 oktober. Finansutskottet har nu till den 15 november på sig att utforma regler som ger oss pensioner som är långsiktigt hållbara både ekonomiskt och för klimatet, skriver Rolf Lindahl, ansvarig för klimatfrågor, Greenpeace i Sverige.

De skärpta hållbarhetsreglerna för AP-fonderna riskerar att bli en papperstiger, skriver Rolf Lindahl. Foto: Greenpeace, Pensionsmyndigheten

Nyligen presenterade IPCC sin rapport om vad som krävs för att vi ska kunna begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader och det är tydligt att krafttag från politiken är nödvändiga för att vi ska ha möjlighet att begränsa den globala uppvärmningen och lindra dess katastrofala följder.

Samtidigt eldar finansbranschen på klimatförändringarna genom finansiering av kol, olja och gas och verkar genom det, i stora delar i motsatt riktning mot nationella och internationella klimatmål. Miljarder flödar in i fossilindustrin och ut flödar kol, olja och gas som vi vet är några av de största bidragande faktorerna till ett förändrat klimat.

Ironiskt nog så motverkar också statliga investeringar det klimatarbete som vidtas här på hemmaplan. Miljarder av våra gemensamma pensionstillgångar investeras idag, genom AP-fonderna, i kol, olja och gas och underminerar därmed direkt de klimatåtgärder som vi gör i Sverige.

Trots “aktivt hållbarhetsarbete” har AP-fonderna bara på ett år ökat sina innehav med nära två miljarder kronor i flera av världens största klimatbovar såsom oljejättarna ExxonMobil och Chevron. AP-fonderna investerar också i oljeledningsprojekt i Nordamerika som kritiserats av FN för att de kränker urfolks rättigheter.

Den förra regeringen har, med stöd i Pensionsgruppen, lagt ett förslag om skärpta hållbarhetsregler för Första till Fjärde AP-fonderna. Förslaget ska beslutas av riksdagen i november. Det är den största förändringen på 20 år för fonderna som förvaltar närmare 1 400 miljarder kronor och det har potential att få positiva effekter på hela finansbranschen, även utanför Sveriges.

Men förslaget riskerar att bli en papperstiger då det saknar skarpa förbud mot klimatskadliga investeringar. Riksdagen har nu en unik möjlighet att med små medel göra stor klimatnytta. Tydliga formuleringar som visar att riksdagen tar IPCC:s larm på allvar skulle potentiellt kunna flytta miljarder från klimatskadlig verksamhet till insatser som bidrar till en hållbar utveckling. IPCC är klara med att vi snarast möjligt måste upphöra med förbränning av kol, olja och gas. Om vi ska lyckas med det är det helt centralt att vi slutar att pumpa in kapital i fossilindustrin.

Eftersom utfasning av fossila bränslen är nödvändig blir investeringar i fossilindustrin också en finansiell risk. Centralbanksnätverket NGFS, där Finansinspektionen ingår, identifierar, i en rapport som publicerades den 11 oktober, att omställning på grund av klimatpolitik är något finansiella institut kan komma att påverkas av. En tidig omställning minimerar kostnader och risker för finansiell instabilitet, en sen och abrupt omställning skulle troligtvis innebära större konsekvenser, menar de.

Världens största statliga pensionsfond, den norska oljefonden, sa nyligen att de hade tjänat mer än 300 miljarder norska kronor om de sålt av sitt fossilinnehav för tio år sedan. Det finns alltså även rent ekonomiska argument för att lämna kol, olja och gas.

Riksdagen har nu chansen att omsätta vetenskapens klimatlarm i konkret politisk handling, Ett tydligt direktiv till AP-fonderna om klimat- och framtidssäkrade pensioner är ett viktigt steg mot en riksdag som tar klimatfrågan på allvar.

Rolf Lindahl, ansvarig för klimatfrågor, Greenpeace i Sverige