Ny rapport visar: Kolkraft kan bidra till ökad fattigdom

Företag och politiker som vill behålla kolkraften hävdar ofta att kolet behövs för att lyfta människor ur fattigdom. Men en ny rapport visar att de negativa effekterna av kolkraften för det mesta överstiger de positiva, i alla fall för världens fattiga.

Bakom rapporten som publicerades i förra veckan står tolv internationella organisationer som arbetar med utveckling och fattigdomsbekämpning. De har studerat hur etableringen av nya kolkraftverk påverkar fattiga människor i delar av världen där en stor procentandel av befolkningen saknar elektricitet. Tvärtom mot vad man kanske hade kunnat tro visar studien att de nya kraftverken saknar positiv betydelse för människors ekonomiska situation, i vissa fall bidrar de snarare till att fördjupa fattigdomen.

Att fattiga människor får tillgång till elektricitet är viktigt. Idag insjuknar och/eller avlider ungefär 4, 3 miljoner människor av sjukdomar orsakade av förorenad inomhusluft. Många av dessa liv hade kunnat räddas om ved- och kolspisar hade bytts ut mot elspisar.

Men just kolkraft är ett dåligt sätt att producerar energi på menar rapportförfattarna. Ungefär 84 procent av de som saknar el lever på landsbygden långt ifrån elnätet. För den här gruppen är det både snabbare och betydligt billigare att satsa på småskaliga, fristående kraftverkslösningar som bygger på sol- eller vindenergi.

För de cirka 15 procent av de fattigaste som saknar el, men som lever i närheten av ett centralt elnät, är det huvudsakliga problemet att fattiga konsumerar för lite el. Kostnaden för att koppla upp dem överstiger ofta vinsten för elleverantörerna i länder där de fattiga många gånger saknar politiskt inflytande.

De flesta nya kolkraftverk som planeras är alltså inte ämnade för att leverera el till fattiga, konstaterar rapportförfattarna som skriver att länder som Kina och Indien bygger kolkraftverk för att främja industrin.

Till exempel finns en felaktig bild av att det är kolkraften som lyft många kineser ur extrem fattigdom. Den stora minskningen av fattigdom skedde i själva verket redan under 1980-talet, innan den dramatiska expansionen av kolkraft på 1990-talet. Anledningen var en jordbruksreform som gjorde små jordbruk mer lönsamma skriver rapportförfattarna.

Kinas problem med luftföroreningar kan däremot spåras till kolberoendet. Ohälsa och för tidig död på grund av luftföroreningar kostar Kina mellan 9,7 och 13,2 procent av landets BNP varje år. Vattenföroreningar i närheten av kolkraftverk är ett annat stort problem, liksom att kolkraftverken bidrar kraftigt till klimatförändringarna som redan drabbar fattiga länder hårdast.

Länk till rapport