Debatt

DEBATT. Med ansvar för nära 20 procent av Sveriges totala växthusgasutsläpp står bygg- och fastighetssektorn inför en stor utmaning att nå målet om nollutsläpp till 2045. Flera viktiga initiativ har tagits det senaste året, men förändringstakten är fortsatt för låg. Vi uppmanar därför hela värdekedjan i byggbranschen att öka proaktiviteten och fatta klimatsmarta beslut, skriver Anders Wärefors, vd Bjerking.

DEBATT. Genom att investera i gröna obligationer kan finanssektorn driva på utvecklingen mot ett hållbart globalt fiske. Men då krävs ett förstärkt regelverk och en ansvarstagande finanssektor som tar avstånd från greenwashing, skriver Linnéa Engström, programdirektör för hållbarhetsmärkningen MSC.

DEBATT. Fisket hotas idag av för stora fiskekvoter, klimatförändringar, ökande befolkningar och illegalt fiske. För att nästa generation ska få möjlighet att uppleva fisk och skaldjur som en del av sin vardagsmat behövs politisk handlingskraft och modiga beslut, skriver Axfoods vd och koncernchef Klas Balkow och hållbarhetschef Åsa Domeij.

DEBATT. EU:s hårdnackade motstånd mot biodrivmedel från grödor hotar klimatomställningen av fordonsflottan i Sverige. Men Jakob Lagercrantz från 2030-sekretariatet ser en lösning. Genom att tillämpa det franska sättet att tolka EU:s snåriga skatteregler kan Sverige slippa stora skattehöjningar vid biodrivmedelspumpen.

DEBATT. Varje gång vi gör något på nätet förbrukas el i ett datacenter – och en av de största energislukarna är strömning av filmer och musik. Världens datacenter och annan IT-verksamhet släpper idag ut lika mycket koldioxid som all flygtrafik globalt, skriver Fredrik Jansson på datacenteroperatören DigiPlex.

DEBATT. Om vi ska ha en chans att nå klimatmålen handlar det framför allt om att minska utsläppen, men också att ta ansvar för de utsläpp som man ännu inte lyckats komma åt till exempel genom att klimatkompensera. Seriöst utformat kan klimatkompensation både höja ambitionsnivån och påskynda utsläppsminskningar. Det skriver Claire Wigg, ZeroMission och Anna Larsson, U&We.

DEBATT. Textilindustrin är en av världens smutsigaste industrier. Den förgiftar naturen, torkar ut floder och driver människor till självmord. För att uppnå en mer hälsosam textilindustri krävs ökad transparens och kunskap, skriver Anna Rydegran, grundare av företaget Read The Label.

DEBATT. Nyckeln för reseindustrin är reduktion genom innovation. Klimatkompensation är ett komplement på kort sikt. Med tredjepartsgranskning av såväl projekt som beräkningar av utsläpp, finns garantier för att varje ton av de utsläpp vi kompenserar minskar någon annanstans. Men, vårt främsta fokus är att minska våra utsläpp, skriver Alexander Huber, nordisk VD på TUI.

DEBATT. Den 14 oktober i FN i Genève inleds internationella förhandlingar om det så kallade Binding Treaty on Business and Human Rights. Sveriges regering har valt att följa EU och inte vara delaktiga i förhandlingarna och möts nu av kritik från miljö- och människorättsorganisationer i Sverige.

REPLIK. Utan att gå bortom klimatneutral kan vi inte nå de globala klimatmålen. Varje verkligt klimatpositivt initiativ köper oss därför tid i klimatfrågan. Att bedriva åsiktisjournalistik som försöker minska förtroendet för begreppet klimatpositiv och få det att framstå som en företagsgimmick gynnar inte klimatet. Det skriver företag i nätverket Clipop i en replik.

DEBATT. Utredningen ”Biojet för flyget” föreslår flera åtgärder men missar en huvuduppgift, förslag som ger produktion av förnybart flygbränsle i Sverige. Det krävs en särskild kvot för biodrivmedel från skogen, skriver Tomas Nilsson, vd på biodrivmedelsföretaget Sekab, och Didrik von Seth, generalsekreterare för resebranschföreningen SRF.

DEBATT. Med skolstrejker och klimatångest har miljöfrågan snabbt blivit en av de viktigaste på den politiska arenan. Men när det kommer till offentliga upphandlingar är det fortfarande prislappen som är den avgörande faktorn medan andra värden får stryka på foten. Det är dags för staten att ta sitt ansvar och visa vägen, skriver Katarina Kenne, CSR-ansvarig på Dell Technologies i Sverige.

DEBATT. Att resa med tåg på semestern, för klimatet, har blivit en folkrörelse i Sverige. Journalister från hela världen skriver om revolutionen när det gäller svenskarnas resvanor och fenomen som “flygskam” och “tågskryt”. Allt fler vill även kunna resa hållbart med tåg i tjänsten. För att detta ska vara möjligt krävs att Sveriges regering och beslutsfattare på kommunal nivå kraftsamlar för att göra tåget attraktivt.

DEBATT. Klimatförändringarna leder till genomgripande konsekvenser för livet i världshaven, visar en ny rapport från FN:s klimatpanel.Nu måste världens regeringar och fiskeindustrin samarbeta för att öka det hållbara fisket, skriver Linnéa Engström, programdirektör för hållbarhetsmärkningen MSC i Skandinavien och Östersjöregionen.

DEBATT. Sjöfarten står för en stor andel av transporterna till och från Sverige och näringen är beredd att öka sina ansträngningar för att elektrifiera sjöfarten. Det skriver Cecilia Andersson, ordförande i Svensk Sjöfarts miljökommitté och Rikard Engström, vd för Svensk Sjöfart.

DEBATT. ÅF:s vatten- och hållbarhetsexperter föreslår en sammanhållen nationell vattenpolitik och en funktion som tillhandahåller uppgifter om vattentillgången. Dessutom behöver vattnet få ett tydligt värde.

DEBATT. Budgeten innehåller en rad lovvärda klimatsatsningar, men det viktigaste saknas. Ta vara på de 16 rekommendationerna från Klimatpolitiska rådet och omvandla dem till politik, skriver Mette Kahlin McVeigh, klimatprogramschef på Fores.

DEBATT. Sommarens värmerekord, den dramatiska issmältningen och rapporterna från FN:s klimatpanel talar sitt tydliga språk: Vi måste agera snabbt och kraftfullt för att minska klimatutsläppen. Den förnybara elproduktionen spelar en avgörande roll. Det skriver Linda Burenius, ordförande 100% förnybart.

SLUTREPLIK. Skogsbruket i Sverige bygger på att ny skog alltid anläggs då en skog avverkats, att ingen mark får lämnas kal, att tillväxten ökas genom ändamålsenlig skötsel och att avverkningen inte är större än tillväxten. Därmed kan skogen göra uthållig klimatnytta. Det skriver Rolf Björheden och Anders Tosterud.

REPLIK. Det skulle bli helt fel om vi i FN, eller annat internationellt forum, skulle föreslå fortsatt skogsavverkning. Ett sådant agerande skulle riskera att bidra till att klimatförändringen accelererar mot så kallade ”tipping points”, i stället för att bromsas de närmaste 10 kritiska åren. Det skriver skogsforskaren Stig-Olof Holm i en replik.