Klimatkompensationsdebatten missar poängen

DEBATT. Nyckeln för reseindustrin är reduktion genom innovation. Klimatkompensation är ett komplement på kort sikt. Med tredjepartsgranskning av såväl projekt som beräkningar av utsläpp, finns garantier för att varje ton av de utsläpp vi kompenserar minskar någon annanstans. Men, vårt främsta fokus är att minska våra utsläpp, skriver Alexander Huber, nordisk VD på TUI.

Varför står inte Sverige upp för mänskliga rättigheter?

DEBATT. Den 14 oktober i FN i Genève inleds internationella förhandlingar om det så kallade Binding Treaty on Business and Human Rights. Sveriges regering har valt att följa EU och inte vara delaktiga i förhandlingarna och möts nu av kritik från miljö- och människorättsorganisationer i Sverige.

”Klimatpositiv måste bli den nya standarden”

REPLIK. Utan att gå bortom klimatneutral kan vi inte nå de globala klimatmålen. Varje verkligt klimatpositivt initiativ köper oss därför tid i klimatfrågan. Att bedriva åsiktisjournalistik som försöker minska förtroendet för begreppet klimatpositiv och få det att framstå som en företagsgimmick gynnar inte klimatet. Det skriver företag i nätverket Clipop i en replik.

Sverige missar chansen till grön produktion av flygbränsle

DEBATT. Utredningen ”Biojet för flyget” föreslår flera åtgärder men missar en huvuduppgift, förslag som ger produktion av förnybart flygbränsle i Sverige. Det krävs en särskild kvot för biodrivmedel från skogen, skriver Tomas Nilsson, vd på biodrivmedelsföretaget Sekab, och Didrik von Seth, generalsekreterare för resebranschföreningen SRF.

Använd upphandlingar som verktyg för hållbarhet

DEBATT. Med skolstrejker och klimatångest har miljöfrågan snabbt blivit en av de viktigaste på den politiska arenan. Men när det kommer till offentliga upphandlingar är det fortfarande prislappen som är den avgörande faktorn medan andra värden får stryka på foten. Det är dags för staten att ta sitt ansvar och visa vägen, skriver Katarina Kenne, CSR-ansvarig på Dell Technologies i Sverige.

Från flygskam till tågskryt

DEBATT. Att resa med tåg på semestern, för klimatet, har blivit en folkrörelse i Sverige. Journalister från hela världen skriver om revolutionen när det gäller svenskarnas resvanor och fenomen som “flygskam” och “tågskryt”. Allt fler vill även kunna resa hållbart med tåg i tjänsten. För att detta ska vara möjligt krävs att Sveriges regering och beslutsfattare på kommunal nivå kraftsamlar för att göra tåget attraktivt.

IPCC-rapporten: ”En humanitär kris vi inte kan blunda för”

DEBATT. Klimatförändringarna leder till genomgripande konsekvenser för livet i världshaven, visar en ny rapport från FN:s klimatpanel.Nu måste världens regeringar och fiskeindustrin samarbeta för att öka det hållbara fisket, skriver Linnéa Engström, programdirektör för hållbarhetsmärkningen MSC i Skandinavien och Östersjöregionen.

Så öppnas vägen mot mer hållbar sjöfart

DEBATT. Sjöfarten står för en stor andel av transporterna till och från Sverige och näringen är beredd att öka sina ansträngningar för att elektrifiera sjöfarten. Det skriver Cecilia Andersson, ordförande i Svensk Sjöfarts miljökommitté och Rikard Engström, vd för Svensk Sjöfart.

Öka medvetenheten om vattnets värde

DEBATT. ÅF:s vatten- och hållbarhetsexperter föreslår en sammanhållen nationell vattenpolitik och en funktion som tillhandahåller uppgifter om vattentillgången. Dessutom behöver vattnet få ett tydligt värde.

Regeringen glömde bort att vi har en klimatlag

DEBATT. Budgeten innehåller en rad lovvärda klimatsatsningar, men det viktigaste saknas. Ta vara på de 16 rekommendationerna från Klimatpolitiska rådet och omvandla dem till politik, skriver Mette Kahlin McVeigh, klimatprogramschef på Fores.

Det brådskar – men vi kan lösa klimatkrisen

DEBATT. Sommarens värmerekord, den dramatiska issmältningen och rapporterna från FN:s klimatpanel talar sitt tydliga språk: Vi måste agera snabbt och kraftfullt för att minska klimatutsläppen. Den förnybara elproduktionen spelar en avgörande roll. Det skriver Linda Burenius, ordförande 100% förnybart.

Så kan skogen innebära uthållig klimatnytta

SLUTREPLIK. Skogsbruket i Sverige bygger på att ny skog alltid anläggs då en skog avverkats, att ingen mark får lämnas kal, att tillväxten ökas genom ändamålsenlig skötsel och att avverkningen inte är större än tillväxten. Därmed kan skogen göra uthållig klimatnytta. Det skriver Rolf Björheden och Anders Tosterud.

Sverige bör gå före och spara mer skog från avverkning

REPLIK. Det skulle bli helt fel om vi i FN, eller annat internationellt forum, skulle föreslå fortsatt skogsavverkning. Ett sådant agerande skulle riskera att bidra till att klimatförändringen accelererar mot så kallade ”tipping points”, i stället för att bromsas de närmaste 10 kritiska åren. Det skriver skogsforskaren Stig-Olof Holm i en replik.

2030-sekretariatet om Miljöbilsmiljarden: Vi vill värna om bonus malus-modellen

DEBATT Budgetpropositionen från regeringen, med stöd av Centerpartiet och Liberalerna, inkluderar en “miljöbilsmiljard”. 2030-sekretariatet välkomnar satsningen, men vill värna den befintliga bonus-malus modellen för fordonsbeskattning. På AH Debatt analyserar 2030-sekretariatets Mattias Goldmann propositionen punkt för punkt.

Vi behöver en finansiell revolution för klimatet

DEBATT. Det senaste året har tre lika avgörande som dramatiska rapporter om tillståndet i världen presenterats av internationella vetenskapliga paneler. Den övergripande slutsatsen står inte att finna i själva rapporterna, men är ändå helt uppenbar: om vi inte ändrar nuvarande pengaflöden kommer finansbranschen att driva världen mot undergång. Det skriver Rolf Lindahl, Greenpeace talesperson för klimat och energi.

Rätt problembeskrivning av haven – otillräckligt agerande från regeringen

DEBATT. Det som ligger bakom hoten mot haven är inte brist på pengar eller frivilliga åtaganden, det är brist på regler, brist på juridiska verktyg för att skydda haven, och brist på politiskt mod att förstärka internationella regelverk. Det skriver Greenpeace sverigechef Parul Sharma med anledning av regeringens utfästelse om biståndspengar till havsprojekt i utvecklingsländer.

Sverige behöver lika villkor för egen sol- och vindel

DEBATT. Förra året fördubblades antalet villaägare som installerade solceller på sina tak. De får sedan 2015 en skattereduktion när de bygger egen sol- eller vindel. Representanter för Solovindandelsföreningarna vill nu skynda på en förändring så att de som bor i lägenhet och bygger tillsammans på sitt gemensamma tak eller i en sol- eller vindkraftspark omfattas av samma reglerverk.

Trädjordbruk kan minska klimatförändringarna

DEBATT. Om vi ska klara FNs Klimatkonventions mål krävs en omfattande omställning av markanvändning, som skogs- och jordbruk. Det visar den specialrapport som släpptes av FNs klimatpanel förra veckan. Agroforestry, trädjordbruk, tas upp som en av lösningarna.

Miljö-Sverige behöver förstå skillnaden mellan gifter

DEBATT ALMEDALEN. Idag har flera miljöprofilerade men opinionskänsliga friluftskedjor övergett konceptet med silver i textilier pga omfattande kampanj, inte minst från Svenskt Vatten. Jag är inte alls säker på att det är en miljövinst, skriver Magnus Hedenmark.

Industrin måste visa vägen för att göra mer med mindre

DEBATT ALMEDALEN. Om Sverige ska uppfylla de nationella miljömålen och bidra till FNs globala hållbarhetsmål om hållbar konsumtion och produktion måste fler aktörer bidra mer aktivt till den hållbara utvecklingen och övergången till cirkulära flöden. Det är hög tid att industrier och branscher går samman för att gemensamt driva utvecklingen. Genom Circular Initiative har vi startat detta samarbete och uppmanar fler företag att ansluta, skriver företrädare för Stena Recycling, ABB Sverige, Combitech och Electrolux.