Biodiversitet

Två aspekter har varit avgörande för beslutet, som syftar till att bevara och utveckla biologisk mångfald.

Science Based Targets Network har nu tagit ytterligare ett steg framåt vad gäller att få på plats det som kallas för ”science based targets for nature”.

Sedan 2021 har Skogsstyrelsen slutat registrera nyckelbiotoper – nu ska domstol avgöra om det var rätt.

”Det här är ett första steg från vår sida att försöka öka medvetenheten om de här frågorna bland våra medlemmar”, säger Karin Nilsson, expert på miljöpolicies på Svenskt Näringsliv.

Svenska företag har tagit fram en ny beräkningsmodell för biologisk mångfald. Förhoppningen är att revolutionera arbetet med hållbar markanvändning. Samtidigt läggs den svenska rankningen av företagens arbete med biologisk mångfald ned.

Den svenska regeringen har bjudit företrädare för skogsbolag till ett mötet i Skellefteå. Mötet ses som en möjlighet att visa upp svenskt hållbart skogsbruk. Och det har mötts av hård kritik från miljöorganisationer och forskare.

AI och IBM:s mångåriga tekniska utveckling ligger till grund för en ny satsning på ekosystemtjänster och naturvärden. Nu kan företag och banker spåra och investera i biologisk mångfald.

Sverige ligger i framkant av grön innovation och det är positivt att Sverige utvecklar en nationell bioekonomistrategi. Men även på global nivå finns stora möjligheter och regeringen borde i stället för dagens stora nedskärningar satsa på handel, innovation, industriella satsningar och bistånd, samt anta värdskapet för nästa Global Bioeconomy Summit, skriver SEI:s vd Måns Nilsson, seniore forskare Ivar Virgin och forskningsledare Francis X Johnson.

Genom att låta en liten del av kommunens grönyta bli blomsteräng kan Sveriges kommunpolitiker göra en stor insats för den biologiska mångfalden. Tillsammans kan landets kommuner mer än fördubbla den artrika ängsmarken, skriver Elin Burén och Lovisa Back på Nelson Garden.

Världsnaturfonden WWF presenterar nu sin så kallade klimatbarometer, som visar en tydlig ökning av andelen svenskar som vill att politikerna ska agera för klimatet – särskilt utanför storstäderna.

Det nystartade bolaget Initiativ 1415 ska sälja krediter för biologisk mångfald. Bolaget bygger biotoper för pollinerare på åkermark och bolagen som köper kan själva se hur pengarna används.

Anläggning av våtmarker borde inte klassas som vattenverksamhet i miljöbalken. Klassningen sätter en kraftig bromskloss på våtmarksarbetet, det menar en samordnare i arbetet med att anlägga våtmarker.

Fler planterade träd och öppna landskap. Det är resultatet av ett EU-projekt som gått i mål efter sex år. Över 1 400 hektar har berörts.

Ekologisk kompensation har hittills använts i relativt begränsad omfattning i det svenska miljömålsarbetet, men det finns potential att utveckla det till ett mer effektivt styrmedel. Om det görs på rätt sätt. ”För att redskapet inte ska legitimera exploatering i värdefulla biotoper krävs ett regelverk som långt bättre än i dag styr tillämpningen”, säger Mikael Karlsson, som är en av författarna av den nya rapporten.

Peter Sandahl får ansvaret att leda en ny, koncernövergripande enhet inom Nordea, som ska ansvara för finansjättens klimat- och miljöarbete.

Datautvecklingen inom biologisk mångfald går framåt, men mer krävs för att investerare ska kunna hantera risker och möjligheter i tid för att klara Parisavtalet, enligt en ny rapport av Fjärde AP-fonden och kapitalförvaltaren JP Morgan.

Färdigförhandlat i natt – Aktuell Hållbarhet avslöjar detaljer, som visar att Sverige delvis verkar ha lyckats.

Efter en maratonförhandling lyckades äntligen delegaterna i FN:s förhandling om havskonventionen komma överens om ett avtal för att skydda 30 procent av världshaven. Det var helt nödvändigt för att klara avtalet för biologisk mångfald från Montreal och alla på plats visste att de måste klara det. Men det var ändå oklart hur det skulle bli ända till sista minuten.

De senaste tre åren har över 1 100 åtgärder genomförts runt om i landet. Satsningar som enligt Naturvårdsverket har gett resultat.

Sedan SD lagt fram en egen reservation om våtmarker kunde de rödgröna i Miljö- och jordbruksutskottet köra över regeringspartierna i frågan. Därmed riskerar regeringen att gå samma öde till mötes som S-regeringen gjorde innan riksdagsvalet.

Ukraina. Ansvarsfulla, hållbara aktörer kan inte avvakta en säkrad fred och låta opportunister med egen agenda döma Ukraina till en miljömässigt ohållbar framtid. På Rebuild Ukraine-konferensen nyligen var svenska aktörer knappt närvarade. Här är hur Sverige skulle kunna bidra till att uppfylla Ukrainas egna mål på hållbarhetsområdet sektor för sektor, skriver Mattias Goldmann på 2030-sekretariatet på årsdagen av Rysslands fullskaliga invasionskrig mot Ukraina.

Åsa Lindhagen, miljö- och klimatborgarråd i Stockholms stad, är mycket kritisk till regeringens sänkning av miljöbudgeten. Ett hårt slag inte minst mot landets alla kommuner, säger hon till Aktuell Hållbarhet.

2023 är ett avgörande år för åtgärder mot avskogning men det händer alldeles för lite. Det framgår av den årliga rapporten Forest 500. Fem svenska bolag anses ha stor påverkan på avskogningen globalt och inget av dem får höga poäng.

Världsnaturfonden WWF har frågat svenska bolag om hur de ser på sitt arbete kring frågan om biologisk mångfald och hur utvecklingen påverkar dem.

Under tisdagen presenterade statliga Sveaskog och Naturvårdsverket en överenskommelse om skydd av 100 000 hektar skog.

Naturvårdsverket fick för ett år sedan ett regeringsuppdrag om att uppdatera riksintressen för naturvård, för att möjliggöra byggande. Men enligt myndigheten har tiden varit för knapp för att slutföra arbetet, som ännu pågår.

Sverige riskerar återigen böter för dålig luft – denna gång för överträdelse av takdirektivet. Ammoniak från stallgödsel är en av källorna till luftföroreningar som regleras av direktivet.

En utvärdering genomförd av forskare vid Lunds universitet visar att det privatpersoner gör i sina trädgårdar kan bidra positivt till den biologiska mångfalden. En sak är dock viktigt att ha med sig när framtida kampanjer ska anordnas, enligt studien.

PM Nilssons ålfiske kan bottna i ett gammalt tänkesätt. Ett tänkesätt som inte längre håller.

Det är inte bara PM Nilsson som tyckte det var okej att fiska ål olagligt. Även i domstolar förekommer inställningen att tjuvfiske inte är en så allvarlig brottslighet. Det säger Henrik Svedäng till Aktuell Hållbarhet efter att statsministerns statssekreterare först förnekat och sedan erkänt för polisen att han fiskat ål utan särskilt tillstånd.

I och med beslutet kommer ytterligare uppåt 400 ton ekobananer att säljas i Sverige varje år. ”Vi vill göra det enkelt för våra kunder att välja rätt” säger Emelie Hansson, miljö- och kvalitetschef på företaget. Hon ser också att dagens beslut har viktiga kopplingar till det senaste FN-mötet om biologisk mångfald.

WWF har tagit fram ett nytt verktyg på området, anpassat efter bransch och geografiska förutsättningar. Det lanseras i dag, måndag, på Världsekonomiskt forum i schweiziska Davos.

Att certifieringen Marine Stewardship Council, MSC, nu erkänts av FN är ett tydligt tecken på att världens regeringar och företag behöver hjälp med att mäta, upprätthålla och återskapa biologisk mångfald i haven. Här är vad företag, offentlig sektor och politiken kan göra, skriver Linnéa Engström, programdirektör för MSC i Östersjöregionen och Skandinavien.

Nya Miljömålsberedningen har redan fått ett uppdrag som blir svårt att klara av, konstaterar Altinget som intervjuat Naturskyddsföreningen. Det handlar om skogen och EU.

Lula da Silva har nu tagit över presidentposten i Brasilien efter Jair Bolsonaro med ett löfte om att stoppa avskogningen i Amazonas. Tre kvinnor får huvudroller i räddningsplanen. Men allt är inte frid och fröjd. Så här säger ett par svenska miljöorganisationer om utvecklingen.
✓ Urfolkskvinnorna som tillsatts av Lula
✓ Duktiga miljöministerns comeback
✓ Handelsavtalet som kan stjälpa utvecklingen – och rädslan för svenska regeringen
✓ Norska glädjen: Amazonasfonden återupprättas

Cop 15 är inte över, det är resultatet av ett oväntat agerande från Ryssland tidigt på tisdagsmorgonen svensk tid. Åsikterna går isär om vad det kan få för konsekvenser för arbetet framöver.

WWF och Greenpeace är båda glada över målet att skydda 30 procent av naturen till 2030. Men samtidigt hyser båda organisationerna farhågor över att ramverket innehåller för många kryphål.

Klockan 9.40 på måndagen svensk tid kom beskedet att en överenskommelse nåtts på FN-mötet om biologisk mångfald i Montreal, Cop 15. Här är vad avtalet innebär för såväl stater som bolag och finansiella institutioner.

Nu växer kritiken mot långsamma framsteg och bromsande regeringar på förhandlingarna i Montreal. Enligt WWF måste vi nu enas bakom ”Lag Jorden”.

EU:s fiskeministrar röstade natten till i går igenom ett förlängt fiskestopp för ål, sex månader istället för tre. Kritiker anser dock att detta inte är tillräckligt och att EU-beslutet innehåller kryphål.

Det går långsamt framåt med det nya ramverket för biologisk mångfald. Under tisdagen lanserades flaggskeppsinitiativ som visar vägen till restaurering och jobbskapande.

Sverige lägger sina nationella intressen åt sidan och står till fullo bakom EU:s förhandlingskrav under Cop 15. Det sa miljöminister Romina Pourmokhtari under en pressträff på fredagseftermiddagen och lovade mer pengar till det globala arbetet med biologisk mångfald. Departementsrådet Fredrik Hannertz sammanfattade hur förhandlingarna går.

Aktuell Hållbarhet följer FN-mötet om biologisk mångfald och lyfter nyheter som är intressanta för hållbarhetsproffsen.

Under den pågående FN-konferensen om ett ”Parisavtal” för naturkrisen är världens ögon riktade mot den pågående lagstiftningsprocessen om EU:s direktiv om naturrestaurering, enligt WWF. Miljöorganisationen trycker på att lagpaketet är en förutsättning för att både nå klimatmål och att upprätthålla samhällen och företag.

På tisdagen sker den officiella invigningen och på onsdagen börjar äntligen den uppskjutna FN-konferensen om ett ”Parisavtal” för biologisk mångfald. Här är vad du behöver veta om förhandlingarna.

Vi sammanfattar de viktigaste EU-nyheterna från vecka 48.
✓ Därför får EU visst lagstifta i skogsfrågor
✓ Ytterligare delar i ETS färdigförhandlade
✓ Här är svenska staden som vann EU-priset
✓ Klappat och klart för CSRD
✓ Så ser de nya taxonomitilläggen ut
✓ Förpackningsdirektivet ses över – tuffare krav väntas
✓ Ett steg närmare due diligence – sågas av Oxfam
✓ Därför ska EU ta fram ett certifieringssystem för kolsänkor
✓ Framtidsplasten ska utredas och regleras
✓ Ytterligare spik i kistan för blyanvändning

Trots att världens företag har svårt att leva upp till sina åtaganden om biologisk mångfald vill flera nu se bindande krav på näringslivet under toppmötet Cop 15.

Fyra övergripande frågor står på spel när världens länder ska enas om ett Parisavtal för biologisk mångfald på Cop 15 som inleds nästa vecka. Samtidigt känns svårigheterna att enas igen från klimatförhandlingarna.

Regeringen säger sig vilja åtgärda de problem som Riksrevisionen sett i arbetet med invasiva främmande arter.

Produktionsdjur bör leva i en miljö som präglas av biologisk mångfald. Bevarande och restaurerande av världens våtmarker bör prioriteras för att minska smittspridning. Det är några sätt att rädda våra vilda fåglar, naturen och även förhindra nästa pandemi, skriver Emil Siekkinen, frilansskribent med fokus på fauna och flora.

Forskare vid Lunds universitet har kartlagt kalhuggningen av gammal, svensk, orörd naturskog. Utifrån avverkningstakten har de räknat fram ett slutdatum när Sverige inte längre har någon gammelskog kvar.

Henrik Carlsen forskar på de geopolitiska konsekvenserna av klimatförändringen och det som krävs för att bromsa den. Han tycker att många är naiva inför vad det innebär. Det gäller såväl klimatforskare som de som arbetar med säkerhetspolitik.

Det som mest begränsar takten i hållbarhetsarbetet är inte att vi inte förstår hur naturen fungerar eller vet vilka åtgärder vi ska göra. Riktiga hållbarhetsåtgärder på gårdarna kostar riktiga pengar, det är här Axfood borde lägga sin kraft. Det skriver Markus Hoffmann, hållbarhetsexpert på LRF i en replik till Axfoods hållbarhetschef Åsa Domeij.

Ett nytt webbstöd om ekologisk kompensation riktar sig bland annat till kommuntjänstepersoner, byggherrar, politiker och till en intresserad allmänhet.

Ändrad matproduktion och -konsumtion kan minska utsläppen kraftigt och dessutom göra oss mer självförsörjande i kristider. Här är förslagen som Axfood vill se att politiker, myndigheter och företag genomför för att de ska hända.

Läsk eller biologisk mångfald? Tankesmedjan Paulson institute har räknat ut kostnaden för att rädda den biologiska mångfalden – och prislappen motsvarar ett års global läskförbrukning.

Igår beslutade EU-ministrarna med ansvar för klimat och miljö att de nationella målen för klimatutsläpp ska skärpas, inför det stora klimatmötet Cop 27 i Egypten. De satte också mål för biologisk mångfald inför FN-mötet i Montreal i december.

Markbaserade solcellsparker behöver inte vara dåligt för ekosystemtjänsterna. Nu finns en ny vägledning på området.

Förbudet för yrkesfiske av torsk i Östersjön kvarstår inom EU efter beslut av unionens fiske- och jordbruksministrar. För strömmingen minskas mängden som får fiskas med 28 procent i Bottniska viken – och mer sill får fiskas i centrala Östersjön.

Vi sammanfattar de viktigaste nyheterna från vecka 41.
✓ Taxonomiförslaget tas till domstol
✓ Tummen upp till reglering av metanutsläpp
✓ Förslag om att begränsa bisfenolerna
✓ Ökad press mot bekämpningsmedlen
✓ Storsatsning på europeisk solindustri
✓ Öppnar för tvingande energibesparing
✓ Fritzon: Extremhögern hotar en stark klimatpolitik
✓ Ministrar delvis överens om straffsatser för miljöbrott

Inför FN:s toppmöte om biologisk mångfald i december behöver regeringen tänka om och inse lägets allvar. Det säger Torbjörn Ebenhard, svensk förhandlare i frågan, efter WWF:s alarmerande rapport Living Planet Report. Enligt honom var Sveriges nej till EU:s förslag på ett direktiv om naturrestaurering missriktat.

Läget är mycket allvarligt inför FN:s globala toppmöte om biologisk mångfald i december. Det är slutsatsen när WWF presenterar sin återkommande rapport om hur bestånden av världens ryggradsdjur utvecklas.

När klimathoten slår mot en majoritet av världens städer är uppmaningen att sätta människorna i centrum för klimatanpassningen.

Det handlar om att skydda planeten. Det konstaterar FN:s labb för biodiversitet som erbjuder stora mängder geodata alldeles gratis med målet att utveckla verktyg till skydd för biologiskt mångfald.

Kan artificiell intelligens, AI, användas som hjälpmedel för att bevara Sveriges våtmarker? Ett nytt forskningsprojekt ska ge svar på frågan.

Argumentet att gruvindustrin är en nyckel till biologisk mångfald tar nog priset, skriver Kicki Myrberg och Stellan Oscarson i Nätverket Veto Nu, i en replik till Swemin, Boliden och LKAB.

Det var när forskare stoppade in data i ett datorprogram för att räkna ut miljöpåverkan av ekosystemen som de gjorde upptäckten. ”Vi måste försöka förbättra kunskapen”, säger en forskningsledare.

Vi sammanfattar de viktigaste nyheterna under vecka 40.
✓ Hårdare tag mot farliga kemikalier
✓ Kräver stopp för illegal djurhandel
✓ Hållbara handelsavtal får beröm
✓ Förnyar löfte om klimatbistånd
✓ Ny laddstandard ska minska elavfallet
✓ Nytt bud på tätare laddinfrastruktur
✓ Dribblande med utsläppsrätter
✓ Enighet om att energikrisåtgärder inte får hota klimatet
✓ Medborgarinitiativ om fossilfri reklam misslyckades

Från och med i oktober är det tydligt att enstaka fåglar från en hotad art inte behöver skyddas inom skogsbruket. Artskyddsförordningen har förtydligats med en ny paragraf som visar att det bara gäller på populationsnivå.

Med Mining with Nature vill vi öka medvetenheten hos EU:s lagstiftare om att en hållbar gruvindustri är möjlig och faktiskt redan existerar, skriver Maria Sunér och Kristina Branteryd på Svemin, Pia Lindström på LKAB samt Joanna Lindahl på Boliden Gruvor.

Vi välkomnar innovationer och tekniker som kan gynna en utveckling mot ett hållbart jordbruk även i det konventionella jordbruket, skriver företrädare för Krav, Naturskyddsföreningen, Ekologiska Lantbrukarna, Organic Sweden och Ekomatcentrum i en replik till Ekomodernisternas ordförande Take Aanstoot och miljöekonomen Linus Blomqvist.

Skogsstyrelsen konstaterar att drivkraften för att bevara biologisk mångfald i skogen är för svag. Därför föreslår myndigheten nya affärsmodeller där markägare kan tjäna ekonomiskt på att bruka skogen på ett annat sätt än i dag. Strålande, tycker Naturskyddsföreningen.

Framför allt två åtgärder är viktiga att sätta in, menar forskare.

Den medlemsdrivna organisationen menar att svenskt skogs- och lantbruk kan bidra avsevärt till att lösa energipriskrisen, men önskar i gengäld stöd och lagstiftning från politikerna.

Forskare, journalister, miljörörelse, politiker och näringsliv – det finns åtminstone 60 konton att följa om du vill hänga med bättre i debatten, detta enligt Aktuell Hållbarhets egen twittrare Anders Hellberg.

Klimataktivisterna som limmade fast sig på Essingeleden utanför Stockholm i slutet av augusti var inte fel ute när de krävde just återställning av våtmarker. Enligt nya siffror från Naturvårdsverket är det här en åtgärd som redan gett stor klimateffekt, och har ännu större klimatpotential som satsningen på restaurering av våtmarker förlängs.

På onsdag ska riksdagen rösta om EU ska få bestämma över hur svensk skogsmark ska restaureras. Skogen splittrar de politiska blocken i riksdagen och frågan är hur biologisk mångfald och skogsbruk ska samsas, skriver Kerstin Lundell.

Tanken är att inspirera kommunala bolag, skolor och en intresserad allmänhet.

Mellan 35 och 55 procent av den skogsmark som skövlats i tropikerna utnyttjas aldrig för jordbruk. Det visar en ny studie av svenska forskare.

I dag fattar EU-parlamentet beslut om ifall företag måste kontrollera sin påverkan på avskogning.

Miljöorganisationen har betalat Artdatabanken för att kartlägga hur skogsbruket påverkar hotade arter i Sverige, men ifrågasätter om det inte är staten som borde göra det här jobbet egentligen.

Nu har forskarna kartlagt hur jordens skogar kommer påverkas av klimatförändringarna. ”Skogarna kommer inte rädda oss från klimatförändringarna”, säger forskaren som varit med och gjort kartläggningen.

Miljöfinansieringsbolaget Nefco startar ett program för att hjälpa engagerade bolag att ta sitt arbete med biologisk mångfald till nästa nivå.

Förhandlarna lyckades inte ro i land FN:s nya havsavtal under den gångna helgen. Istället kommer det troligen att färdigförhandlas under början av nästa år, när Sverige står för ordförandeskapet i EU och därför kommer få en viktig roll i slutförandet.

FN-förhandlingarna om nyttjandet av haven utanför nationell jurisdiktion går in i ett slutskede. Aktuell Hållbarhet har pratat med Staffan Danielsson, kansliråd på miljödepartementet, som förhandlar för Sveriges räkning.

Stora stridsfrågor splittrar partierna när det gäller klimat, miljö och hållbar utveckling. Aktuell Hållbarhets redaktion sammanfattar de viktigaste konflikterna och var de olika partierna står.

Efter Annika Strandhälls svar fortsätter kritiken mot Socialdemokraterna, efter att de röstat med C, M, KD och SD för att stoppa att EU får lagstifta om en bärande del av EU:s gröna giv. Den gröna given är det omfattande paket som syftar till att med ett enat grepp vända klimat- och naturkriserna.

Nu svarar Socialdemokraterna på varför de tillsammans med oppositionen röstade nej till att EU får införa lagstiftning för en bärande del av EU:s gröna giv, nämligen naturrestaurering. Enligt klimat- och miljöminister Annika Strandhäll handlar det om svenskt skogsbruk.

S röstade med M, SD, C och KD för att stoppa att EU kan lagstifta om en viktig del av EU:s gröna giv, nämligen restaurering av naturen.

Miljöpartiet tar pengar ur partikassan för att skydda skog.

Kommer Sverige som EU-ordförandeland att ha röstat nej till en bärande del av EU:s gröna giv? Nu växer oron efter att riksdagens miljö- och jordbruksutskott extrainkallats under sommaruppehållet. Frågan avgörs innan valet medan själva lagstiftningen blir en fråga för nästa regering.

En ny strategi med etappmål ska tas fram för att Sverige ska kunna leva upp till EU:s åtaganden inom biologisk mångfald respektive nettoupptag av växthusgaser från markanvändningssektorn.

Demokratiska republiken Kongo öppnar upp för oljeborrning i Kongobäckenet, världens andra största regnskog efter Amazonas. Oljeborrningen kan till och med komma att ske i nationalparken Virunga, världens viktigaste fristad för gorillor. Det rapporterar The New York Times.

Ett nytt, globalt ramverk för biologisk mångfald skulle egentligen träda i kraft 2020. Men så kom Coronapandemin. Nu skjuts mötet som ska besluta om ramverket fram ytterligare – och flyttas.

EU-parlamentarikerna i miljöutskottet vill bredda EU-kommissionens förslag för att stävja avskogning. Flera varor ska omfattas och även andra typer av biotoper – inte bara skogsmiljöer.

Efter taxonomi är det dags att lära sig ett nytt ord: typologi. Detta sedan Ipbes, den mellanstatliga forsknings- och policyplattformen om biologisk mångfald och ekosystemtjänster, lanserat ytterligare en rapport som ska hjälpa beslutsfattare att vända naturkrisen.

Den biologiska mångfaldens motsvarighet till FN:s klimatpanel IPCC släppte i fredags en stor rapport och en andra rapport väntas i dag eftermiddag.

”Efterlängtat”, ”välkommet” och ”slår hårt mot Sverige” är några av reaktionerna efter EU-kommissionens lagförslag för att skydda den biologiska mångfalden och halvera mängden farliga bekämpningsmedel.

Det försenade lagpaketet från EU-kommissionen om ökat naturskydd, som skulle presenteras i slutet på mars, väntas bli offentligt i dag.

Översvämningar, ras och skred. Dagens bolag behöver vara motståndskraftiga för att minimera de skaderisker som blir effekten av ett förändrat klimat. Vad är viktigt att ta höjd för och varför har biologisk mångfald seglat upp som en prioriterad fråga för näringslivet?