Forskning

Jessica Bruch är professor i produktionsteknik vid Mälardalens universitet och har länge grunnat över mer hållbar produktion. Nu har hon tips att dela med sig inför omställningen. Och det finns pengar att tjäna.

Det finns flera exempel på där kompetensbrist väntas uppstå de närmsta åren på den svenska arbetsmarknaden, det här visar en ny kartläggning som riktar in sig på situationen för naturvetare.

Vi forskare måste reagera när vårt uppdrag att föra ut forskningen i samhället, den så kallade tredje uppgiften, helt plötsligt etiketteras om till att kallas politisk aktivism. Det är inte vi forskare som gjort frågan om klimatförändringarna till en politisk fråga. Det skriver Elisabeth Ekener, Göran Finnveden och ytterligare fem forskare vid KTH, SLU och Luleå tekniska universitet.

Sverige ligger i framkant av grön innovation och det är positivt att Sverige utvecklar en nationell bioekonomistrategi. Men även på global nivå finns stora möjligheter och regeringen borde i stället för dagens stora nedskärningar satsa på handel, innovation, industriella satsningar och bistånd, samt anta värdskapet för nästa Global Bioeconomy Summit, skriver SEI:s vd Måns Nilsson, seniore forskare Ivar Virgin och forskningsledare Francis X Johnson.

Omställningen kräver en förändring av samhället på djupet och präglas av betydande meningsmotsättningar och värdekonflikter. Därför är breda politiska samtal ofrånkomliga. Samtidigt minskar nu viljan till samförstånd. Det skriver Martin Westin och Robert Österbergh, forskare i miljökommunikation på Sveriges Lantbruksuniversitet. De ställer frågan om vi befinner oss i ett paradigmskifte.

Befolkningsutvecklingen är bara en del av problemet. I Sverige har vi ansvar för de svenska utsläppen samtidigt som vi förstås ska hjälpas åt. I sin sammanfattning visar IPCC att lösningarna för klimatet sammanfaller med hållbar utveckling, skriver Markku Rummukainen, vid SMHI som är Sveriges nationella kontaktpunkt för IPCC, i en slutreplik.

Plötsligt har befolkningsfrågan blivit ett politiskt slagträ med vilket sverigedemokrater försöker ge FN:s klimatpanel en omgång. Det går sådär. Men visst kan vi prata om befolkning och klimat, där en ny forskningsstudie ger en ytterligare lägesbeskrivning.

En ny forskningsartikel visar vilken roll befolkningstillväxten spelar i de olika delarna av världen, i relation till individuella utsläpp från bland annat konsumtionen.
– Det behövs en övergripande strategi för att lösa problemen, säger Giangiacomo Bravo, professor vid Linnéuniversitetet, som gjort studien tillsammans med två kollegor.

Det mullrar runt om i Norden inför lanseringen av de nya Nordiska Näringsrekommendationerna. Det är ett bra muller. Så låter det när något viktigt håller på att ske. Tonläget från kritikerna, jordbruksorganisationer och köttindustrin, är förvånansvärt högt, skriver Karen Ellemann, generalsekreterare Nordiska ministerrådet.

Hållbara företag skapas vid lunchbordet likväl som med riktlinjer och policydokument, enligt en avhandling från Örebro universitet.

Nu är det vetenskapligt bevisat. Manliga vd:ar som får döttrar blir mer jämställda i sitt ledarskap, samtidigt som vd:ar med söner tycker att jämställdheten gått för långt. Det finns konkreta siffror på effekten.

Sverige behöver en ny våg av havsinvesteringar – investeringarna kommer att betala sig själva. Det skriver Stephen Jordan och Karin Hammar, som leder Institute for Sustainable Development respektive Swedish American Chambers of Commerce of the USA, på Världsvattendagen den 22 mars.

Klimatmålen kommer aldrig kunna nås med dagens teknik- och kunskapsnivå. Det är en av anledningarna till att Knut och Alice Wallenbergs stiftelse har valt att satsa hela 2,7 miljarder kronor under tolv år på ett forskningsprogram som kretsar kring materialvetenskap. Aktuell Hållbarhet har träffat styrelsen för programmet för att höra hur arbetet går.

Efter flera års testning i riktiga reningsverk kan nu forskare konstatera att även vanliga kolfilter kan åstadkomma hög reningsgrad av läkemedelsrester i avloppsvatten. Resultaten visar också en rad andra positiva egenskaper.

Skövdebostäder har fått dispens för att testa uthyrning av sina bilar till hyresgästerna utanför arbetstid. ”En service till våra hyresgäster som möjliggör mer hållbara val”, säger bolaget.

Den som söker på ordet ”klimat” hos exempelvis Bokus eller Akademibokhandeln får i dag upp Sverigedemokraten Elsa Widding som toppresultat. Hennes bok presenteras på dessa sidor också med en längre text, som bland annat slår fast att dagens klimatforskning är förvanskad och att det inte finns någon klimatkris. Men att det är Elsa Widding själv som är avsändaren till denna text är långt ifrån tydligt. Aktuell Hållbarhet har varit i kontakt med bokjättarna för att höra hur de ser på saken.

Koppla elbilen till bostaden? Ladda elbilen utomlands? Data som hamnar i fel händer? Det här är frågor som tas upp i en ny rapport. På regeringens uppdrag ger forskarna rekommendationer som ska underlätta delning och användning av data för planering, utveckling och drift av laddinfrastruktur och affärsmodeller.

Sverigedemokraten Elsa Widdings klimatförnekande bok och uttalanden får snarast motsatt effekt. Det säger Mikael Karlsson som forskar om klimatförnekelse.

I en ny rapport från det svenska forskningsrådet framgår att återställandet av våtmarker kan ge många positiva miljö- och klimateffekter.

Regeringens nya politik har förändrat spelplanen, skriver rådet på DN debatt. Utsläppen av växthusgaser förväntas bli flera miljoner ton högre de kommande åren än vad som annars vore fallet.

I en ny studie från Stockholm Environment Institute framgår att vissa människor kommer få det svårare än andra i övergången till det fossilfria samhället. Något som är viktigt att ta hänsyn till när nya styrmedel ska tas fram på klimatområdet.

Forskare vid bland annat Göteborgs universitet ser ytterligare en viktig anledning till att bevara de sjögräsängar som finns och även försöka återplantera sjögräs där det har försvunnit.

Nästa vecka anordnas flera kostnadsfria seminarier och föreläsningar online. Det är Skogsstyrelsen som med en ny satsning vill öka kunskapen om de skogsbruksmetoder som inte innebär stora kalhyggen.

Det går att flyga med biobränsle, konstaterar ett antal forskare som studerar frågeställningen. Men det tar tid innan det blir vanligt. Frågan är också hur vanligt det blir att flyga framöver.

Både nederbörden och temperaturen har ökat kraftigt i landet, det framgår av en ny rapport från Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.

Den 1 januari tar Sverige över ordförandeposten i EU:s ministerråd. Forskare vid Stockholm Environment Institute har listat vilka prioriteringar som regeringen bör ha på miljöområdet.

Många viktiga frågor konkurrerar just nu om utrymmet, samtidigt som tiden är på väg att rinna ut, det säger Mathias Fridahl, klimatforskare vid Linköpings universitet, som befinner sig på plats i Egypten.

Vad är det som styr EU:s kemikalielagstiftning – skyddet av miljön och hälsan eller industriintressen? Några svenska forskare har gått igenom hur kemiska ämnen hanteras i lagstiftningsprocessen.

Tanken med ClimaHealth, som satsningen kallas, är att väva samman expertisen som de två FN-fackorganen WMO och WHO sitter på.

Efter att Johan Kuylenstierna tillträdde som ny generaldirektör för Formas i höstas har rådet varit en person kort. Nu är det klart att en professor i klimatologi går in som den åttonde medlemmen.

Ännu en rapport inför Cop 27, denna gång från FN:s miljöprogram Unep, varnar för att världen är på väg mot klimatkatastrof om inte utsläppen snabbt börjar minska globalt.

Eva Svedling, som har en bakgrund i bland annat Miljöpartiet och Rädda Barnen, ska från och med nästa år leda tankesmedjan Global Utmanings verksamhet. Aktuell Hållbarhet har träffat henne.

I en ny forskningsöversikt framgår att individer som har ett starkt omsorgsideal – vilket är ett ideal ofta förknippat med femininitet – också är de som oftast uppvisar mer hållbara beteendemönster.

Kan artificiell intelligens, AI, användas som hjälpmedel för att bevara Sveriges våtmarker? Ett nytt forskningsprojekt ska ge svar på frågan.

Snarare än att vara en lösning på miljömässiga problem, har digitaliseringen blivit en försvårande faktor vad gäller omställningsarbetet. Nu vill forskare se en omstart.

Det var när forskare stoppade in data i ett datorprogram för att räkna ut miljöpåverkan av ekosystemen som de gjorde upptäckten. ”Vi måste försöka förbättra kunskapen”, säger en forskningsledare.

En av författarna bakom boken Stoppa matsvinnet! kritiserar alla aktörer för att inte lyckats minska matsvinnet: livsmedelsproducenter, livsmedelshandeln, konsumenter, miljöorganisationer och myndigheter.
– Hälften av Sveriges hushåll är ensamhushåll, men utifrån förpackningsstorleken i affärerna ser det ut som att Sverige domineras av barnfamiljshushåll, säger Fredrik Wikström, professor i miljö- och energisystem vid Karlstads Universitet.

Redan år 2024 kan världen tillfälligt komma upp i 1,5 graders medeltemperaturhöjning, detta enligt den amerikanske forskaren James Hansen. Från SMHI:s sida menar man att antagandet är rimligt.

Att trädplanteringar skulle suga upp extra mycket kol på grund av högre koldioxidhalter i atmosfären är en tes i nivå med att krukväxter växer bättre om du pratar med dem, menar Göteborgs universitet.

Snart omöjligt att nå 1,5-gradersmålet. Ambitionerna måste skärpas rejält. 

Nytt klimatnätverk ska få universitet och högskolor att samarbeta i klimatfrågan. Ska samarbeta inom 13 nyckelområden. Initiativet har möjliggjorts tack vare finansiering från Formas och Vinnova.

Sverker Jagers är den femte gästprofessorn i ordningen som får möjlighet att ta sig an frågan om klimatledarskap vid Uppsala universitet.

Ordet omställning har blivit ett ord som går att tolka hur som helst, menar Åsa Persson, forskningschef på Stockholm Environment Institute, och uppmanar forskare, politiker och media att bli mer konkreta.

Ny forskning publicerad i Science gör klimatfrågan än mer akut. Enda lösningen är att snabbt börja minska utsläppen av växthusgaser, menar forskare bakom studien.

Samhällskostnaderna för ohälsa kommer att öka med en ökad andel elbilar i samhället. För att åtgärda problemet behöver luftföroreningar minska, exempelvis via olika typer av regleringar.

Nu har forskarna kartlagt hur jordens skogar kommer påverkas av klimatförändringarna. ”Skogarna kommer inte rädda oss från klimatförändringarna”, säger forskaren som varit med och gjort kartläggningen.

Urbant avfall, solcellsdrivna drönare och cellulosa. Här är fem forskningstips som kan lösa framtiden hållbarhetsfrågor.

Ett nytt forskningsprojekt från Göteborgs universitet ska kartlägga plastskräpp i Sveriges natur. Det är första gången som medborgarforskning tillämpas på plast. Drygt 3 000 skolelever och scouter är anmälda.

Biologen Alexandre Antonelli går i Carl von Linnés fotspår och kartlägger nya arter, deras evolution och ekologiska livsvillkor. I sin nya bok” Ett dolt universum” visar han vad som håller på att hända med den biologiska mångfalden och hur detta påverkar oss.

FN-förhandlingarna om nyttjandet av haven utanför nationell jurisdiktion går in i ett slutskede. Aktuell Hållbarhet har pratat med Staffan Danielsson, kansliråd på miljödepartementet, som förhandlar för Sveriges räkning.

En ny studie från Lunds universitet visar att våtmarkernas kolupptag kan minska radikalt om klimatförändringarna leder till ökade temperaturer under sensommaren. Resultatet kan bli användbart när det kommer till att undersöka hur effektivt det är att återskapa våtmarker som klimatåtgärd.

Skruvar i stället för cement, återbruk av plastförpackningar och chilipeppar i stället för antibiotika. Det är några av veckans kliv mot ökad hållbarhet.

Cellodlad kakao kan ge nya möjligheter när klimatförändringarna påverkar kakaoodlingen negativt. Fazer undersöker nya hållbara möjligheter.

Forskare har kartlagt effekterna av exponering för föroreningar i livmodern och i barndomen. Det visar sig att luftföroreningar kan påverka utvecklingen av små barns hjärnor.

Enligt uppgift har de svenska ungdomarna högst halter av evighetskemikalier i sitt blod.

Forskarna har kartlagt produktutvecklingen och har fått en rätt så god bild av hindren för en hållbar produktutveckling. Nu finns ett antal verktyg för att åtgärda problemen.

Finns inte tillräckliga vetenskapliga bevis för att bekämpningsmedlet har någon av de fyra olika skadliga effekter som undersökts.

Många kunder säger att de vill handla hållbart, men inte lika många gör det i praktiken. Nu har forskare studerat vad det här glappet beror på och hur hållbarhetsdata kan användas som styrmedel.

Nästan hälften av drygt 750 utvärderade hamnar var förknippade med risker för illegalt fiske eller tvångsarbete, visar en ny studie som publicerats i tidskriften Nature.

Mistra finansierar två programförslag inom utlysningen ”Biologisk mångfald och det finansiella systemet” med 50 miljoner kronor vardera.

EU:s livsmedelsstrategi och plan för cirkulär ekonomi skapar utmaningar för mat- och livsmedelskedjan. Nu har forskare kartlagt forskningsläget och efterlyser forskning på framtida potentiella risker som måste hanteras och minimeras.

Tinande permafrost med mycket lagrat kol kan släppa ifrån sig mycket metangas, men områden med lite inlagrat kol minskar i stället sina utsläpp, visar ny forskning.

Inget land har genomfört de utlovade åtgärderna. Sverige är det land som vidtagit flest åtgärder, och det beror enligt rapporten på en högre betalningsvilja för att rädda Östersjön.

Utan tydliga regler finns stor risk att ekologisk kompensation blir grönmålning, det konstaterar forskare i ny studie. Dessutom varnar de för inställningen ”allt går att kompensera”.

Utsläppen kan vara två till tre gånger högre från skog och torvmark än vi tidigare trott. Forskarna efterlyser nu fler åtgärder såsom såsom ökat skydd av mark.

Jenny Palm blir ny föreståndare för Internationella Miljöinstitutet, IIIEE, vid Lunds universitet. De närmsta åren ska hon bland annat vara med och utveckla nya onlinekurser.

Det är inte bara politiken som kommer avgöra framtidens klimat, utan kanske i ännu högre grad företagens ekonomiska beslut. Efter politisk demokrati borde vi därför nu diskutera ekonomisk demokrati, där anställda får ökat inflytande över företagens ekonomiska inriktning. Det anser forskaren Sebastian Svenberg som tror att en sådan utveckling skulle kunna vara gynnsam för klimatet.

Ny forskning från Handelshögskolan i Stockholm tyder på företagsnytta med obligatorisk hållbarhetsredovisning.

För första gången har ett forskarteam bestående av bland annat svenska forskare lyckats beräkna den planetära gränsen för föroreningar i miljön i form av syntetiska ämnen som kemikalier och plaster som vi människor tillverkat. Enligt forskarna är den planetära gränsen redan överskriden och vi behöver snabbt reducera vårt avtryck till hållbara nivåer.

Hur blir vår planet mer hållbar och vad ligger närmast i pipen? Tre hållbarhetsexperter har listat framtidsspaningar.

Forskning visar att konkurrenter helst inleder samarbeten för att lösa problem inom hållbarhetsområdet, så kallad coopetition. Nya metoder hjälper företagen att avgöra vilka samarbeten som är lönsamma eller inte.

En stor del av forskningen är inriktad på ett väldigt litet antal kemikalier. Nu slår forskare larm om att det krävs en ändrad forskningsinriktning för att kartlägga nya potentiella miljögifter.

I dag vilar utsläppsstatistiken på enskilda länders rapportering av energianvändning. Men om några år skickar EU upp satelliter och med det nya modellsystemet som forskarna nu presenterar finns möjlighet till oberoende övervakning av utsläppen.

Genom att använda proteiner kan svenska forskare se vilka kemikalier och kemikalieblandningar som är mer sannolika att orsaka skadliga effekter på vår hälsa.

Ekonomerna har levererat. Vi övriga samhällsvetenskapliga klimat- och hållbarhetsforskare behöver steppa upp, skriver Björn Hassler, professor i miljövetenskap vid Södertörns högskola.

I en ny rapport lanserar forskare förslag på metoder för att beräkna svenskt skogsbruks påverkan på olika hållbarhetsaspekter.

En ny studie från Högskolan i Gävle har sökt de bakomliggande orsakerna till fenomenet Greta Thunbergs framgångar.

AP-fonderna ska investera pensionspengarna på ett ansvarsfullt sätt. Men det finns tolkningsutrymme för hur AP-fonderna ska prioritera mellan hållbarhet och miljöhänsyn, visar ny forskning.

I stället för gröna råvaror har kemi- och plastindustrins jättar enbart satsat på fossila råvaror de senaste åren. Det visar ny forskning från Lunds universitet.

I dag presenteras klimatrapporten ”10 New Insights in Climate Science 2021”.

Delar av näringslivet vill inte acceptera att mångfald, jämställdhet och inkludering är lönsamt. Men då missar bolagen en stor affärspotential, menar mångfaldsexperten Urban Björn.

Om stålbranschen ska klara omställningen behöver den mångmiljardinvestera i ny teknik som måste tillgängliggöras internationellt. De slutsatserna drar forskare som studerat världens 858 masugnar.

Vattenfall inför ett omedelbart deponiförbud av alla sina gamla vindturbinblad. Målet är att alla turbinblad ska återvinnas senast 2030.

Svenska forskare lyfter fram vikten av att anpassa företags och organisationers kvalitetsarbete till Agenda 2030.

Forskningsinstituet Rise vill accelerera kommersialiseringen av bioekonomins produkter.

Politiker har ett guldläge för att sätta in åtgärder mot oönskad plast. Den slutsatsen drar lundaforskare som intervjuat svenskar om deras inställning till olika regleringar av plast.

Forskningsinstitutet Rise nya hållbarhetschef vill ansluta organisationens och dess klimatmål till Science Based Target initiative. ”En utmaning för en forskningsorganisation”, säger han.

Studier av Sveriges materialflöden och avfallsströmmar ska ge svar på hur långt vi kommit med att uppnå en cirkulär ekonomi.

Ett globalt avtal för att reglera sjöfartens koldioxidutsläpp är en av de saker som krävs för att ställa om sjöfarten till en hållbar näring. Det säger forskare som undersökt saken närmare.

Förhandlingarna om ett nytt ramverk för biologisk mångfald måste styras av fakta, det vill säga publicerade vetenskapliga studier, snarare än av de förutfattade meningar som politiker kan ha. Det menar Per Sjögren Gulve, nyligen pensionerad forskningssekreterare på Naturvårdsverket och numera verksam i den internationella organisationen Society for Conservation Biology.

Forskare har sammanställt en lista över all kritik mot begreppet cirkulär ekonomi – och den är lång. Vi behöver en mer blygsam cirkulär ekonomi, menar forskaren Hervé Corvellec.

Om alla svenska kraftvärmeverk byggs ut med en pyrolyspanna skulle lokal biooljeproduktion täcka hela Sveriges importbehov av biodrivmedel, visar forskning.

Ett vetenskapligt råd inrättas som ett steg i att Exportkreditnämnden och Svensk exportkredit ska bidra till klimatomställningen och vara i linje med Parisavtalet.

I dag invigdes årets upplaga av världsvattenveckan. Temat är byggandet av en hållbar vattenframtid med fokus på klimatkris och klimatanpassning.

Solceller på parasolltyget och lysande kläder för kvällspromenader. Tryckt elektronik kommer ändra vår vardag men är i dag förknippade med giftiga lösningsmedel. Det vill forskare ändra på med ett nytt verktyg.

Vätgas som framställs från naturgas med koldioxidinfångning ger i själva verket upphov till större utsläpp än att bara förbränna själva naturgasen, visar ny forskningsstudie.

Forskare i Gävle ska i en ny stor undersökning undersöka hur stadsplanering kan bidra till individuell, social och ekologisk hälsa.

Forskare har tagit fram superabsorberande material baserade på potatis och vete. Nu hoppas de att engångsblöjorna i framtiden kan komposteras.

Forskningen på transporter och resvanor utgår ofta ifrån medelklassfamiljer som har bil. Ny forskning på socialt utsatta familjers resande sätter fingret på ojämlikheter och kan bidra till mobilitetsrättvisa.

Samebyarna kördes över i tillståndsprocessen för ny gruva för 45 år sedan. Nu varnar forskare för att samma sak verkar ske igen när gruvan är aktuell för att återöppnas.