Klimatpolitiskt ramverk

Klimatomställningen måste accelerera och Sverige har alla förutsättningar att ta ledartröjan globalt. För att klara att stärka konkurrenskraften och att säkra jobb och tillväxt krävs nu stora kliv. Sverige behöver visa klimatledarskap både i Sverige och inom EU, skriver 14 tongivande aktörer inom näringslivet och listar nio krav på regeringens kommande klimathandlingsplan.

EU och USA behöver tillsammans utveckla ambitiösa, gröna standarder för att stålindustrin lättare ska kunnas ställa om globalt. Det säger den svenska ståljätten SSAB under handelstoppmötet i Luleå som pågår den 30–31 maj.

Det har nu gått ett år sedan en enig Miljömålsberedning lade fram förslaget om att svenska konsumtionsbaserade utsläpp ska nå nettonoll och att Sverige senast 2045 ska ha ett negativt globalt klimatavtryck. I den stundande klimathandlingsplanen har regeringen ett utmärkt tillfälle att gå vidare och presentera ett förslag för genomförande, skriver företrädare för Naturskyddsföreningen, Världsnaturfonden WWF, Handelsanställdas förbund, Sveriges Konsumenter och Oxfam Sverige.

Efter de senaste veckornas många och viktiga klimatbeslut i EU har många klimatengagerade andats ut och hyllat de dramatiska utsläppsminskningar som kommer bli följden. Men den ungdomsdrivna klimatorganisationen Aurora har en annan syn på saken.

Ukraina. Ansvarsfulla, hållbara aktörer kan inte avvakta en säkrad fred och låta opportunister med egen agenda döma Ukraina till en miljömässigt ohållbar framtid. På Rebuild Ukraine-konferensen nyligen var svenska aktörer knappt närvarade. Här är hur Sverige skulle kunna bidra till att uppfylla Ukrainas egna mål på hållbarhetsområdet sektor för sektor, skriver Mattias Goldmann på 2030-sekretariatet på årsdagen av Rysslands fullskaliga invasionskrig mot Ukraina.

Det är dags att sätta upp tydliga mål för att minska oljeberoendet också i Europas industriproduktion, skriver Emil Källström och Eva-Marie Byberg på det biobaserade kemiföretaget Sekab.

Förutom att hejda klimatförändringen skyddar reduktionsplikten mot skenande energipriser och tryggar energiförsörjningen. Nu när valrörelsen är över bör regeringen skicka Energimyndighetens förslag på remiss, med ett tydligt uttalande reduktionsplikten ska utvecklas, inte avvecklas. Det anser företrädare för bland andra Lantmännen, Neste och St1 tillsammans med 2030-sekretariatet.

Det är i omställningen av näringslivet som de nya jobben skapas. Innovationer och tillväxt i små- och medelstora företag ger jobb och stora exportmöjligheter. De kommande fyra årens politik som man nu lägger grunden för i regeringsförhandlingarna kan bli avgörande för vår framtid, skriver Johanna Lundgren Gestlöf, hållbarhetschef på SPP och Storebrand.

Under måndagen kom ytterligare en i raden av klimatdomar där regeringar får bakläxa på sina klimatbeslut. Denna gång handlar det om en nationell nettonoll-strategi som är för vag för att leda mot målet.

Om åtta år, eller två mandatperioder, ska Sveriges utsläpp utanför utsläppshandeln ha minskat med 63 procent jämfört med 1990. Det är riksdagspartierna överens om, men när Aktuell Hållbarhet frågar dem hur de vill nå målen är det få som har konkreta planer på hur det ska lyckas.

Det behövs sektorsbaserade mål för konsumtionsutsläppen. Bland annat bör det sättas sektorsmål för svenskarnas flygresor. Det anser företrädare för Global Utmaning, WWF, Sveriges konsumenter och ytterligare fem organisationer i ett inspel till Miljömålsberedningen.

Aktuell Hållbarhet bevakar utvecklingen på klimattoppmötet Cop 26 i Glasgow. Ta del av de senaste sammanfattningarna här. (Artikeln uppdateras löpande)

15 tunga namn kräver i dag en blocköverskridande klimatallians som tillsammans skärper klimatmålen, ersätter BNP-måttet, ökar den gröna skatteväxlingen och mycket annat.

Klimatpolitiken vässas och allt fler klimatpolitiska råd bildas runtomkring på jorden. I förra veckan möttes 20 klimatpolitiska råd för första gången för att utbyta erfarenheter. Enligt Ola Alterå som leder det svenska kansliet kommer de att mötas igen i höst.

Det är dags att Sverige på allvar tar tag i frågan om hur konsumtionsbaserade utsläpp ska kunna minskas. Det skriver representanter för 13 tongivande organisationer från olika delar av civilsamhället.

Klimaträttsutredningen överlämnade i går sitt betänkande till miljö- och klimatminister Per Bolund (MP). Utredaren Anders Danielsson anser att det redan i dag är möjligt att ställa krav som leder till minskade utsläpp enligt miljöbalken.

Metoderna för att beräkna konsumtionsbaserade utsläpp har förbättrats. För att klara 1,5-gradersmålet behöver utsläppen från konsumtionen minska med sju ton per person och år.