Konsumtion

Ikeas second hand-butik i Retuna återbruksgalleria har klarat det första testet. Efter två år har butiken nått lönsamhet och får nu leva vidare till 2025.

Konsumentverket svarar nu på debattartikeln från företrädare för Läkare för Miljön, Ingenjörer för Miljön och miljödebattören Anders Wijkman som handlade om att myndigheten varit tyst efter deras anmälan om vilseledande miljöreklam av Svenskt Vattens Revaq-certifierade slam.

Efter 9 månaders tystnad från Konsumentverket sida frågade vi vad som hänt med anmälan mot Svenskt Vattens slamprodukt Revaq. Svaret gjorde oss rejält förbannade, skriver Magnus Hedenmark, Ingenjörer för Miljön och Bertil Hagström från Läkare för Miljön tillsammans med miljödebattören Anders Wijkman.

Undersökning visar på tydliga åldersmässiga skillnader när det gäller att ställa om till en mer klimatsmart livsstil.

Själva varumärket Arla är nu i fullständigt fritt fall bland alla hållbarhetsintresserade som följt nettonoll-affären. Det kan tjäna som ett varnande exempel för andra marknadsavdelningar och hållbarhetschefer, skriver Gustav Martner och Sandra Lamborn på Greenpeace Norden.

Som svar på WWF:s kritik om det ohållbara med köttkampanjer som uppmuntrar till ökad konsumtion, skriver Willys att det inte är möjligt att helt sluta med dem. Ica menar att flerköpskampanjer för kött är sällsynt centralt, men att enskilda handlare kan ta egna initiativ. Kanske blir det förändring framöver.

Att klimatkompensera räcker inte för att marknadsföra mjölk med att klimatavtrycket är noll, anser Konsumentombudsmannen som stämt Arla. Så då har Arla vidtagit åtgärder.

I en ny rapport stakar forskare ut vägen till en politik för en rättvis omställning med minskad produktion och konsumtion av kött, något som anses helt nödvändigt för att klara Parisavtalet.

Forskare i Lund har visat hur plastindustrin är inlåst i ett beroende av fossil råvara och hur det ser ut i olika delar av värdekedjan.

Den brittiska regeringen måste ta tag i frågan om konsumtion. Annars går det inte att nå klimatmålen, enligt en ny rapport.

Klimatkommunerna lyfter två områden som bland de viktigaste för att minska utsläppen från svensk konsumtion.

Den största delen av svenska växthusgasutsläpp från svensk konsumtion kommer inte från produktion i Kina, som det ibland låter i debatten, visar ny statistik.

Miljömålsberedningens förslag har rönt stort internationellt intresse, men på hemmaplan sågas nu förslaget av Konjunkturinstitutet.

I dag fattar EU-parlamentet beslut om ifall företag måste kontrollera sin påverkan på avskogning.

Takten måste öka och tydligare politiskt ­ledarskap krävs – annars klarar vi inte hållbarhets­målen, varnar ­Gabriel Wikström, ­nationell samordnare för Agenda 2030.

För att få verklig effekt i arbetet med cirkulär ekonomi behöver man sätta mätbara mål för återbruk. Ett bra område att börja med som snabbt ger påtagligt resultat är möbler. Sveriges kommuner och regioner är en viktig pusselbit i att sätta fart på den cirkulära ekonomin. Klimatkrisen väntar inte så börja redan i dag, skriver Anna Forsberg, vd för Loopfront.

Mer demokratisk data. Det ska den nya plattform för inkludering tillföra, som använder maskininlärning och ett flerspråkigt flöde för att bidra till ökad insikt om köpstarka grupper i Sverige, och inkludering.

När du tar in på en turistanläggning i ett främmande land kan du vara en del i en kedja av händelser som tvingat lokalbefolkning på flykt. Det uppmärksammas i en ny rapport.

Många kunder säger att de vill handla hållbart, men inte lika många gör det i praktiken. Nu har forskare studerat vad det här glappet beror på och hur hållbarhetsdata kan användas som styrmedel.

Sverige blir först i världen med att ha enats om konsumtionsbaserade klimatmål. På torsdagen hölls en pressträff där Miljömålsberedningens förslag lämnas över till regeringen.

Utvecklingen för miljökvalitetsmålen rör klimat och biologisk mångfald går fortfarande åt fel håll. Däremot har utvecklingen vänt till det positiva för luftföroreningar och försurning, visar årets miljömålsuppföljning.

Det finns inget stöd i erfarenheter eller vetenskapliga modeller för större utsläppsminskningar än fyra procent per år, relativt den ekonomiska tillväxten. I själva verket behöver vi utsläppsminskningar i storleksordningen 8-12 procent per år.

På söndag återupptas FN:s förhandlingar om biologisk mångfals inför COP15-toppmötet senare i år. Men det förslag till ramverk som diskuteras är otillräckligt, enligt en ny rapport från WWF.

En fråga som ofta hamnar i skymundan i sammanhanget är kopplingen mellan jämställdhet och miljö. Detta trots att jämställdhet pekats ut som ett av FN:s globala mål för hållbar utveckling. Hur jämställda vi är påverkar i själva verket också andra frågor som just klimat, miljö och ekonomi. Det skriver Johanna Juhl, Sverigechef Tise och Alexandra Davidsson, generalsekreterare Medveten Konsumtion.

Politiska styrmedel krävs för att uppnå hållbara konsumtionsmönster, enligt en ny forskningsrapport. Bland annat föreslås krav på reparerbarhet och förbud mot planerat åldrande.

Framgångsrik minskning av koldioxidutsläpp vid produktionen kan inte leda till ökad konsumtion, då är inget vunnet för klimatet, det menar retorikforskaren Maria Wolrath Söderberg.

EU:s lagförslag om reglering av import och export av produkter som kopplas till avskogning bör också inkludera andra typer av ekosystem. Det anser miljöorganisationen WWF.

Bra projekt som syftar till att minska klimatutsläpp i andra delar av världen är absolut vara värda att stödja ekonomiskt, men dessa minskar inte utsläppen från den egna verksamheten eller produkterna, och då ska man inte heller försöka få folk att tro det. Det skriver Sandra Lamborn och Gustav Martner på Greenpeace.

DN erfar att överenskommelsen om mål för konsumtionsbaserade utsläpp är på väg att falla. Rickard Nordin säger till Aktuell Hållbarhet att tidspress kommer att göra det svårt att bereda alla miljömålsberedningens förslag.

Det behövs sektorsbaserade mål för konsumtionsutsläppen. Bland annat bör det sättas sektorsmål för svenskarnas flygresor. Det anser företrädare för Global Utmaning, WWF, Sveriges konsumenter och ytterligare fem organisationer i ett inspel till Miljömålsberedningen.

Flera friluftsföretag har valt att ta ställning mot konsumtionshets och den ökända readagen Black Friday som nu blivit en hel reavecka. Haglöfs vd, Fredrik Ohlsson, menar att aggressiva prissänkningar kan påverka hållbarhetsarbetet negativt.

Röda Korset konstaterar att de 13,5 miljarder kronor som svenskarna spenderade på förra årets Black Week skulle räcka till att ge mat till 40 miljoner familjer i nöd.

En hållbar gruvnäring finns inte, det enda rätta är att minska konsumtionen och råvaruförbrukningen. Det menar Jordens vänner och den europeiska miljöbyrån EEB i en ny rapport.

Modebranschen har vuxit med 89 procent och exporten mer än fördubblats sedan 2011. Nu krävs riktade politiska styrmedel, skriver Susanne Sweet på Handelshögskolan och Malin Viola Wennberg på Stockholms universitet.

Minskade bidrag gör att organisationen Medveten Konsumtion nu erbjuder företag sin hållbarhetsexpertis. ”Men vi fortsätter arbeta som ideell förening”, berättar generalsekreteraren.

Politiker har ett guldläge för att sätta in åtgärder mot oönskad plast. Den slutsatsen drar lundaforskare som intervjuat svenskar om deras inställning till olika regleringar av plast.

Inom kort ska miljömålsberedningen avgöra om Sverige ska ha konsumtionsbaserade klimatmål. Ett konsumtionsmål skulle ge viktig draghjälp för att klara klimatkrisen och behålla fokus på alla områden där vi kan minska klimatpåverkan, skriver 15 företrädare för Klimatråd Västra Götaland.

Naturvårdsverket ser en trend med mer fokus på lagstiftning och förbud för att minska klimatpåverkan.

Konsumtion och befolkningsutveckling problem för högutvecklade länder – ekologisk hållbarhet minskar i Sverige i takt med befolkningsökningen, enligt svenska forskare som lanserar ett nytt hållbarhetsbegrepp.

Dåligt underbyggda miljöargument har ökat kraftigt i reklamen, visar en kartläggning utförd av Konsumentverket.

All samhällsplanering i västvärlden utgår från tillväxt. Samtidigt inser allt fler att vi inte kan fortsätta att producera och konsumera på det sätt vi gör idag. Men hur skulle ett samhälle utan tillväxt se ut? Sedan 2014 undersöker forskningsprojektet ”Bortom BNP-tillväxt” vad som händer med ett samhälle om tillväxten avstannar.

Bland företag inom friluftslivs- och outdoorsegmentet finns en tradition som säger att produkter ska hålla länge och ha en tidlös design. Men den svenska klädtillverkaren Houdini ville ta steget längre. Redan 2001 beslutade företaget att man skulle satsa på material som var cirkulära eller nedbrytbara.

Svenskar äter mer kött än någonsin och betydelsen av att välja kött som producerats mer hållbart är stor. Därför listar Miljöaktuellt köttet som är mer klimatsmart samt det kött du gör bäst i att lämna kvar i disken.

På förskolan Dalby Hage utanför Uppsala erbjuds barnens föräldrar köpa överbliven mat. Kostnaden? Endast 25 kronor för en matlåda.

Avfall Sveriges märkning ”Miljönär-vänlig” finns i 125 kommuner och har sedan starten delats ut till över 500 verksamheter i Sverige.

Det här visar Miljöaktuellts kommunrankning 2015, som publiceras i nya numret av vårt magasin som nu är ute.

Teknikboomen kan vara både bra och dålig för en hållbar utveckling, enligt ny forskning.

Enligt en ny rapport slängs så mycket som två miljarder ton mat om året – alltså nästan hälften av all mat som produceras i världen.

Forskare granskar våra konsumtionsmönster

De är rika, kräsna och etiskt och miljömässigt medvetna. I Usa har ”Super greenies” blivit en ny het målgrupp för marknadsförare bakom gröna lyxiga tjänster och produkter.

Miljöaktuellt har samlat ett gäng tips som gör världen till en bättre plats.

Den svenska livsstilen är dyr för planeten. Konsumtionen av importerade varor skjuter i höjden och ger allt större miljöeffekter i andra länder. Det visar en rapport från Naturvårdsverket

Varje dag spolas 60 miljoner toalettpappersrullar ner i toaletten – bara i Europa. Nu kan toalettpapper komma att bli ett globalt problem, enligt Worldwatch Institute.

Den genomsnittlige amerikanen konsumerar mer än sin egen kroppsvikt i produkter – varje dag. Nu sprider sig kulturen över världen. En ny rapport visar utvecklingens allvarliga konsekvenser.

Julen är överkonsumtionens högtid. Enligt forskare slängs 25 procent av maten i familjer utan miljöintresse. Men det finns undantag…